I dagarna presentades rapporten Överskuldsättningen i kreditsamhället, som förklarar att det inte existerar några som helst problem med bostadslånen och att bara 2.5% av svenskarna har skulder över ca 1.8 MSEK. Rapporten innehåller grova fel och faktiska skulder är i själva verket ca 21% större än redovisat.
Rapporten Överskuldsättningen i kreditsamhället SOU 2013:78 bekräftar i mycket det jag sedan länge skrivit på bloggen. Skillnaden mellan dig och grannen med den dyra bilen och det helrenoverade köket och kaklade badrummet är att grannen har större skulder. I Sverige lever man på lånta fjädrar och lånar så mycket man kan. Höga inkomster används för att ta höga lån och leva över sina egna tillgångar.
Rapporten innehåller, baserat på sina felaktiga data, förstås en del intressant och visar var de faktiska stora riskerna finns. Nämligen barnfamiljer och stockholmare. 56% av barnfamiljerna har “stora lån” (def över 708 895:- SEK, eller P75). 44% av de stora lånen ligger i Stor-Stockholm mot 22% av befolkningen.
 |
| Skuldkvoter enligt Finansinspektionen |
Rapporten anger också att 25% (P75) av bolånetagarna har över 900 000:- SEK i skulder och 30% av hushållen har ca 735 000:- SEK i skulder eller mer i medel. 20% har ca 1 055 000:- SEK eller mer i medel och de 10% högst belånade har ca 1 609 000:- SEK i medelskuld.
De 2.5% av den vuxna befolkningen som har högst skulder har över 1.807 MSEK i personliga skulder. Detta är en siffra många reagerat på då det talar mot hur ni upplever er bekantskapskrets situation där alla sitter på mångmiljonskulder. Titta istället på att 20% har över miljonen eller 10% över 1.6 MSEK, alternativt släng på 21% och landa på 2.186 MSEK för denna grupp (se nedan).
Man bör också höja övriga grupper med 21% och får då 735->889, 1055->1276 och 1609->1946. 10% sitter i själva verket idag med skulder på högre än de i rapporten angivna 1.807 MSEK för topp 2.5%.
Det är generellt de som har högst inkomster som sitter på dessa skulder, dvs lever på lånta fjädrar. Detta ses i rapporten som att bostadslånen inte är någon fara, eftersom de som sitter på dem också har hög lön och man förutsätter att hög lön är det samma som liten risk för arbetslöshet.
Att man som arbetslös går från en disponibel inkomst på 81 000:- SEK per månad i tionde percentilen ner till ca 11 000:- SEK struntar SOU 2013:78 i.
Tittar man på pantbrev på bostäder till salu så ger de en bild som någorlunda stämmer överens med skulder på 1.8 MSEK, som för villahushållet landar på 3.6 MSEK. På gräddhyllorna i Göteborg är det åtminstone 10% som har pantbrev över detta belopp, medan rätt få villor hade det runt Stockholm 2011. I övrigt säger Finansinspektionen att 58% har över 300% i skuldkvot, 19% över 600% och 6% över 900%.
Men idag är det inte 2011. Idag är det 2013 och SOU 2013:78 är död redan innan den publicerades.
SOU 2013:78 är knappast objektiv. Det står inte i utredningsdirektivet, men antingen handlar det om utredarnas förutfattade föreställningar, eller så har man fått icke-skriftliga direktiv om vad slutsatserna ska vara, dvs att bostadslånen inte är några som helst problem. Detta skriver man också.
“En föreställning som utredningen har haft är att överskuldsättning i regel inte beror på stora bostadslån, utan om det är några lån som är problematiska är det andra varianter som konsumtionskrediter, fakturakrediter, snabblån med flera.” – sid 87
“föreställning (substantiv): den uppfattning eller (osäkra) kunskap någon har om något; hur någon tänker sig något” – Wiktionary
Man tar fram en rapport som visar det man vill den ska visa. Bostadslånen ska inte vara några problem. Punkt slut.
På en lång rad punkter hänvisar man till Finansinspektionen och rapporten Den svenska bolånemarknaden. Detta gör man väldigt selektivt och bara när rapporten stärker den tes man driver, dvs att bostadslånen är hanterbara och inte utgör något problem.
Men samma rapport visar t ex helt andra skuldkvoter från sitt stickprov än de som SOU 2013:78 visar, men man hänvisar ändå till rapportens slutsatser på andra punkter. Antingen ägnar man sig åt cherry-picking, eller så anser man att allt i rapporten är legitimt.
 |
| Skuldkvoter enligt FI baserat på 2013
respektive SOU 2013:78 baserat på 2011. Notera att skalan är den samma och att de första staplarna till vänster är lika höga. Two men says they´re Jesus, |
Ute till höger bifogar jag redovisade skuldkvoter per disponibel månadsinkomst för SOU 2013:78 och för Finansinspektionens rapport. Notera att de för respektive lägsta inkomster har exakt samma skuldkvot, 267%, trots att FI:s lägsta månadsinkomst innefattar de 30 – 40% lägsta inkomsterna i SOU:n. Man är iaf överens om en enda siffra. Sedan skiljer det stort.
En förklaring är att SOU:n här lägger in skuldfria hushåll när de räknar ut skuldkvoten, medan FI bara tittar på skuldsatta hushåll.
SOU:n har också en skuldkvot på 152% mot de 170% som exempelvis Riksbanken kör med eller de preliminära 178% som jag själv räknade ut nyligen. En orsak till skillnaden hittar ni längre ner, där det visar sig att skulderna i verkligheten är ca 21% högre än enligt SOU 2013:78.
Bland legitimerandet av FI:s rapport är de stresstester som FI gjorde på sitt stickprov.
“Finansinspektionen har också gjort stresstester för att se hur hushållen klarar av ekonomiska chocker som en kraftigt ökad arbetslöshet eller kraftigt höjda räntor. Den sammantagna bilden är att hushåll som har tagit nya bolån har en god återbetalningsförmåga och god motståndskraft mot ränteuppgångar, inkomstbortfall och prisfall på bostäder. […] Finansinspektionens tester visar alltså att relativt få hushåll skulle hamna på underskott även om arbetslösheten eller räntenivåerna i samhället stiger kraftigt.” – sid 84
 |
| Andel hushåll som torskar dit och
blir BLT på riktigt vid olika boprisfall. |
Notera hur man råkar utelämna prisfall på bostäder i sista meningen ovan, trots att detta nämndes tidigare.
Detta har jag bemött förut. FI räknar t ex med att räntan kan stiga, utan att bostadpriserna faller. Hushåll kan inte drabbas av en kombination av högre ränta, arbetslöshet eller fallande bostadspriser i dessa stresstester.
Verkligheten är enligt FI:s data att 52% av hushållen blir sittande med större skulder än värde på bostaden om bostadspriserna faller 30%. Se graf till höger.
Om detta säger SOU 2013:78 följande.
“Bostäderna utgör också en förmögenhet som kan realiseras. Så länge bostadspriserna är stabila eller stiger är risken för betalningsproblem liten för dem med bostadslån.” – sid 79
Som sagt. Allt är bra så länge inte bostadspriserna faller. Vilket är själva poängen med bostadsbubblor. Redan vid 15% prisfall är 10% av hushållen med lån under vattnet enligt Finansinspektionen.
SOU:n bekräftar dock de data som Philip Lerulf tog fram åt Timbro i vintras. Enligt Lerulf har ca 10% inget sparkapital alls och var sjätte ett sparkapital under 10 000:- SEK. SOU:n konstaterar att var sjätte svensk inte klarar av en oförutsedd utgift på 8000:- SEK.
“Enligt Statistiska Centralbyråns undersökningar av levnadsför- hållanden (ULF/SILC) saknar var sjätte person ekonomisk marginal för oförutsedda utgifter. Med ekonomisk marginal menas att man skulle klara av att betala en oväntad utgift om 8 000 kronor inom en månad utan att låna eller be om hjälp.” – sid 93
Det fundamentala felet med SOU 2013:78 är skit in, skit ut. Rapportens slutsatser är inte bättre än det undermåliga data man använt. Det finns fortfarande stora glapp i redovisningen av skuldsättningen.
SOU 2013:78 redovisar inte komplett skuldsättning, utan hämtar sitt data från UC, som ingalunda har alla skulder. Dessutom väljer man att i en rapport 2013 redovisa situationen som gällde för nästan exakt två år sedan och har helt ignorerat att skulderna växt rejält sedan dess.
“UC är det ledande kreditupplysningsföretaget i Sverige. De har omkring 90 procent av volymen av de svenska hushållens kreditengagemang i sina register. […] Antagandet om 90 procent bygger på en jämförelse av Finansmarknadsstatistikens uppgifter om utlåning till hushållen i juni 2013 (2817 miljarder) med uppgifter om hur stora kreditengagemangsvolymer hos hushållen som fanns registrerade hos UC vid samma tidpunkt (2 533 miljarder)” – sid 317
Man redovisar skulderna för 2011 och inte för 2013.
“Uppgifterna från UC som skickades till Statistiska Centralbyrån innehöll 4531856 personer som den 31 december 2011 hade ett kreditengagemang registrerat hos UC.”
Faktiska siffror enligt SCB:s Sparbarometer 2013 är 3 094 miljarder i skulder, varav 2897 inte var CSN. Uppgifterna från UC är alltså idag 12.5% för låga. Sedan 2011 har skulderna dessutom ökat 7.5% enligt SCB.
Siffrorna på hushållens skulder är alltså 1.075*1.125=1.209375 eller 21% större än anges i SOU 2013:78 givet att UC:s data för 2011 är lika fel som för 2013.
Hur dessa oredovisade skulder har fördelats får man gissa. Antagligen ligger därmed Finansinspektionens stickprov betydligt närmare sanningen än gamla siffror från 2011.
Slår 21% högre skulder jämt har de 2.5% högst belånade nu ca 2.186 MSEK var i personliga skulder och inte 1.807 MSEK.
Dock ligger alltså mycket av skulderna hos de hårdast belånade. Det är fullt möjligt att dessas andel av skulderna ökat ännu mer än 21%, men det vet vi alltså inget om.
Vad som är extra intressant är att man i SOU:n helt ignorerar de skulder som är i mellanläget mellan att betala i tid och att hamna hos Kronofogden och man ignorerar också SMS-lån och andra sk snabblån. Detta skriver man själva i utredningen.
“Uppgifterna från UC som skickades till Statistiska Centralbyrån innehöll 4531856 personer som den 31 december 2011 hade ett kreditengagemang registrerat hos UC. […] Kreditengagemangsuppgifter som inte återfinns hos UC är […] fordringar som inkassobolag äger samt lån från snabblåneföretag.” – sid 318
I en utredning som handlar om svenskarnas överbelåning struntar man alltså i de som ligger hos inkassobolag eller skulderna hos snabblånen. I en svartvit värld är man antingen en duktig låneslav eller så sitter man hos Kronofogden. Man kan fundera på hur mycket av glappet i redovisningen om 21% som i själv verket är snabblån eller hos inkasso? Det skulle kraftigt förvärra bilden av svenskarnas skuldsättning.
Jag väntar fortfarande på svar från Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken, SBAB och UC kring UC:s faktiska data. Tillägg: UC har svarat, avvaktar nu bankernas svar.
Sverige har idag fortfarande en välmående och skuldsatt medelklass. När skuldbubblan och bostadsbubblan spricker så är det denna medelklass som kommer ta smällen. Om staten lutar sig mot slutsatser att endast 2.5% sitter med mycket stora lån ligger manegen krattad för att lämna dessa 2.5% hårt skuldsatta till kråkorna.
Det är dock positivt att SOU 2013:78 medger vad vi lever i för samhälle. Kreditsamhället.
61 kommentarer
Exakt vad har du hittat?
Att 10% av skulderna inte ingår i UC register och att skulderna ökat 7,5% sen utredningen gjorts?
Fäller de hela utredningen eller är det fel på marginalen?
På marginalen så kan man se på program som TV3 visar för att få en bild av verkligheten som är skruvad:
Efterlyst-Lyxfällan
Då känner man sig präktig!
Slår 21% högre skulder jämt har de 2.5% högst belånade nu ca 2.186 MSEK var i personliga skulder och inte 1.807 MSEK.
Så du tror UC missar dem med 1,8 Miljoner i skuld?
Men ok-även jag tror skuldsättningen ökar -med ca 5% årligen-detta som en matematiskt samband mellan säljpris idag och köppris för 20 år sen genom omsättningen som sker vart 20 år.
Föräldrarnas villa går till deras generationskamrater-med banken som garant ?
deras dvs barnens!
Om man räknar med ett prisfall på bostäder med 20-25% som i flera europeiska länder – då kan det med andra ord bli riktigt knepigt. Frågan är hur regeringen skulle tackla en sån här situation? I sydeuropa har ju många ändå lite pengar på banken, de äger lite jordplättar här och där, samt att de har ett stort socialt nätverk i familjen. En dylik kris skulle kanske t o m bli värre i Sverige där besparingarna är låga, och människor mer socialt utsatta?
Ungefär så, ja.
Om nu detta händer tror jag att man kan räkna med ett scenario som under 70-talet, då vi hade varvsnedläggningar, industridöd etc. Motmedlet (i brist på annat) blev att man chockhöjde skatten, för att få råd med a-kassor, bidrag, socialhjälp etc. Vilket fördyrar varor/tjänster etc, och krisen blir ännu värre. Frågan är om man idag kan höja skatten särskilt mycket i Sverige, den är ju redan näst högst i världen?
Skillnaden då och nu är bidragen och utformningen av arbetslöshetsförsäkringen/sjukförsäkringen.
På 70-talet var dessa stigande. Idag sjunkande. De har inte alls höjts i samma omfattning som inflationen eller övriga inkomster och vissa fall dessutom sänkts.
Dessutom har medelsvensson haft ganska många år av goda inkomster, och jag vill nog påstå att majoriteten inte egentligen har sett hur bidragssystemet urholkats.
Lägg till detta att svensken sedan lång tid vants av från behovet av att spara för framtiden/dåliga tider.
Nej, för en stor majoritet av svenskarna finns inga reserver att ta till när bubblan spricker.
@Robert
Enligt wikipedia:
Zimbabwe: 49.3%
Danmark: 49.0%
Belgien: 46.8%
Sverige: 45.8%
Uppdaterad statistik har puttat ner oss på 4:e plats, men gamla siffror lever kvar i folks medvetande (världens högsta skatter var det väl inte så länge sen man hörde). Bortsett från att det kanske inte är så bra så bör man väl utifrån dessa fakta se att man kan höja den med 3%-enheter utan att bli värst i EU ens.
Att höja skatterna kommer bli kontraproduktivt. Det ser vi över hela europa nu.
Frankrike, spanien, grekland m.fl. har höjt skatterna men resultatet har i bästa fall varit mediokert. Skatteintäkterna har inte alls nått uppgivna mål, samtidigt som den ekonomiska aktiviteten sjunker ännu mer.
Sedan hur kommer du ner till 45,8% i skatt i Sverige? Arbetsgivaravgift, löneskatt, moms, energiskatt och övriga specialskatter blir nog mer tycker jag det känns som.
Med andra ord så är politikerna ganska så låsta vid en kommande kris. Man kanske kan höja skatten med något procentenhet – så att vi blir värst i världen igen – men det kommer inte att leda någon vart. En ev. kris kräver helt andra reformer. Locka till sig företag, investorer, reformera bankväsendet etc.
@kgb35
Läser på wikipedias…
För ett tag sen var jag på ett informationsmöte, som anordnades att att finans/inkassobolag.
Det vi fick reda på är att en stor del av den hemelektronik som säljs, går vi finansbolag, man delar upp betalning rakt av, man räknar med att folk missar en eller flera betalningar och det är där förtjänsten ligger.
Skohandel, konfektion mm, säljer på avbetalning via finansbolag, dessa bolag är ordentligt lönsamma och nyanställer folk hela tiden och ligger för det mesta i Stockholm. Så det kanske är de anställda hos finansbolagen som trissar upp priserna på bostäder i huvudstaden.
Siba, Elgiganten m.fl. är banker som driver butik bara som ett sätt att locka till sig lånekunder. De gör ingen vinst på kontantförsäljningen, bara på krediterna och framförallt drulleförsäkringarna. Du vet den där galna idén om att försäkra varje enskild liten pryl man har, istället för att se till helheten och den ganska konstanta och måttliga kostnad som ens drullande orsakar en.
På motsvarande sätt går många flygbolag, åtminstone för några år sen, så dåligt att hela vinsten kommer bara från taxfree-försäljningen. Flygandet är bara ett sätt att locka kunder till den.
Resurs bank är väl ägd av samma familjer som äger SIBA, ägde ONOFF m.fl.
Varje gång man handlat på SIBA så är det kredit som gäller, man kan t.o.m. pruta hårdare om man väljder avbetalning och drulleförsäkring.
Köpte för ett par år sedan en frys på SIBA, och de insisterade på drulleförsäkring och avbetalning. Jag vägrade. Till slut sänkte de priset så det blev billigare för mig att ta försäkring och avbetalning än att betala kontant.
Jag förstår att SIBA inte tjänar pengar, men de gör också allt för att inkomsterna ska hamna i finans och försäkringsbolagen de äger.
Köpte en dator privat på XXXX efter övertalning gick jag med på att dela upp betalningen och fick ett kort med kredit på, betalde enligt plan slängde kortet, efter ett tag fick jag en påminnelse om att kortavgiften skulle betalas, då tog jag kontakt med XXXX och slapp betala.
@Greenious
Det handlar om ett mycket finurligt momsbedrägeri. På kylskåpet är 20% av priset moms. På försäkringen är det ingen moms. Genom att sänka priset på kylskåpet och istället ta betalt för försäkringen får SIBA behålla mer pengar. Staten dvs du och jag betalar.
@Kapitalist
Det ser alltså ut att vara värre än så – av det hela att döma så är det inkassobolag som driver bank som driver butik för att locka till sig inkassouppdrag. Av Greenious post att döma så utgår det ju inte någon ränta på krediten (för annars hade det funnits mer prutmån om man betalade kontant än på avbetalning) och Sundbergs post tyder på att de helt enkelt tar varje chans till att dra loss pengar från okunniga (och inte bara slarviga) kunder.
@47d942d2….
Momsen tänkte jag inte ens på. Tack, där lärde jag mig nåt. Ska pruta ännu hårdare nästa gång… 😉
Personligen har jag alltid trott SIBA skulle gå under före OnOff, Expert osv, men samtidigt är det ju uppenbart att de kommer hålla SIBA under armarna så länge resursbank tjänar på det. Vilka andra banker finns det som sysslar med konsumentkrediter och vilka kedjor använder dessa? Där hittar man nog anledningen till att SIBA alltjämnt hålls under armarna.
@Anonym
Avbetalningen kostar inget om man betalar av beloppet på en gång. Däremot så tillkommer uppläggningsavgifter och aviavgifter om man vid första avin bestämmer sig för att betala av köpet. Jag antar att detta är ett kalkylerat upplägg, och att en tillräckligt stor andel av dessa avier slutar i en avbetalningsplan för att upplägget ska vara lönsamt.
Ingen moms på ränta heller…
De som inte betalar enligt plan och betalar ränta, betalar även ränta på momsen.
Det där med försäkringar är ju också ofta helt onödigt. T.ex. vitvaror täcks normalt av hemförsäkringen, om de inte är för gamla. Och har man "otur" på hemförsäkringen täcks eventuellt drullande, t.ex. om man tappar systemkameran i backen eller häller cola i tangentbordet på sin macbook pro. Sen kan man diskutera hur länge man behöver den typ av försäkring. Åtminstone tills barnen flyttat hemifrån är min bedömning (den gäller även barnens stulna och borttappade iFånar och liknande).
Och aviavgifterna och uppläggningsavgifterna då? De är väl momsbefriade också antar jag som "finansiell tjänst"?
När man funderar på det så är det sannolikt så att om man förbjöd konsumentkrediterna skulle staten dra in mycket mer pengar än idag.
Men det är tydligt varför finansbranschen blivit så stor, den enda bransch som mer eller mindre är skattebefriad.
Att "Siba, Elgiganten m.fl. är banker som driver butik" handlar väl om att det råder krig på den marknaden sedan Mediamarkts intåg där de driver verksamheten med förlust för att slå ut de övriga (och lyckas delvis). Och under tiden får vi riktigt låga priser på det som säljs.
@Greenious
Precis, den enda vinsten de gör på krediterna är att kunden slarvar eller dummar sig. Kalla det för inkassoverksamhet kanske var lite att ta i iofs.
Sen när det gäller momsen så beror t.ex. momsfrihet på t.ex. försäkringar på att det utgår moms då försäkringen faller ut. Resonemanget är väl lite att finansiella produkter och försäkringar bara handlar om att man omfördelar lite pengar. Om man istället observerade att momsen bara handlar om att man betalar 25% på skillnaden i försäljning och inköp så ser man att det är väldigt snarlikt 25% på vinsten istället. Så det hela skulle kunna styras upp genom att man skippar moms och tar in den skatten på vinstskatt istället.
Anledningen till att "utredarna" inte ser bolån som något problem är säkert för att det är lån med säkerhet. Att bostadspriserna bubblat upp p.g.a. Riksbankens lågräntediktat och kommer att krascha, det finns inte med i deras felaktiga makroekonomiska teori. Det är inte bara skräp in skräp ut, processandet däremellan är också skräp.
Bra sammanfattning. Frågan är vem som har behov av denna verklighetsflykt, för det kan väl inte vara inkompetens?
"Stupid or evil", är de så korkade eller ljuger de medvetet? Det är en gåta.
Jag tror att svaret är en blandning där massor av nyttiga idioter apar efter ett fåtal psykopater. I byråkratin så är det förstås också regelverk som gör att i övrigt intelligenta och ärliga människor inte får tänka och välja själva, utan producerar istället skräp eftersom det är deras jobb och levebröd att följa regelverket.
Å andra sidan var nog inte detta primärt vad utredningen skulle utreda. Att bostaden tappar i värde är inte det som primärt gör personen överbelånad i utredningens synpunkt, det är om och när gäldenären inte kan fullgöra sina åtaganden som var det som skulle utredas.
Men kanske finns det annat att häpnas över i utredningen:
1700 blir 73 000!
http://www.dn.se/ekonomi/sa-vaxte-skulden-fran-1700-till-73-000-kronor/
Din skuld är min intäkt ;-)) /jOcker
@oppti
Även om det kan upplevas som obehagligt så hade det i detta fallet troligen varit mer ekonomiskt för gäldenären att låta det gå till kronofogden. Kronofogdet tar som bekant nästan inte betalt för att driva in skulder, med tanke på att halva summan som skulle betalas in var aviseringsavgifter så borde man komma undan betydligt billigari ifall kronofogden hanterade det hela.
Inget ovanligt, kolla valfri vara på Komplett. Exempelvis Tumstock 1M:
59:-
Lägg i kundvagn
Köp nu – betala om 14 dagar!
Finansieringspris: 5:-/mån. (12 mån.)
Totalpris 12 mån. 735:-
Kan man betala med Bitcoin så är det ok 😉
Det är dyrt att vara fattig/dum/ivrig/hagalen.
Tillägg: min beräkning ger att det skulle bli 3-7tkr ifall man låtit fallet gå till kronofogden istället (beroende på ifall man kan ducka advokatkostnad eller inte). Gäldenärens okunnighet har alltså kostat honom i runda slängar 70tkr (och då talar vi bara okunnighet och inte betalningsoförmåga).
Tillägg: och med resonemanget (att betalningsplanen borde vara utformad så att man i första hand betalar på skuldbeloppet och därefter räntan) utredningen hade kring denna betalningsplan tyder på att utredaren inte var speciellt kunnig i matematik. Kan det vara så att detta ligger bakom övriga siffror?
Mycket bra sifferexercis men hade det inte räckt med att gå igenom vilka utredarna är? Om det är den Anna Hedborg jag tänker på så är hon en äkta kulturmarxist som var kompis med främlingen Rudolf Meidner (ni vet löntagarfonderna). Sebastian de Toro….. Sosse m.m. Paula Roth?
Ja det kan nog vara svårt för en regering när "alla" tjänstemän är tillsatta av föregånde regering.
Bra jobbat Cornu!
Irriterar mig på att det blandas friskt mellan individer och hushåll, vilket gör det svårt att veta vilka siffror som gäller för vad.
Rapporten blandar friskt mellan individer och hushåll. Man kan undra varför.
Jo, har sett det och detta gäller även i vidarerapporteringen i media. Antar att en del av anledningen är att de t.ex. vill koppla specifika lån och inkomster, oavsett om lånet är taget att en eller flera personer. För mig blir det dock ofta oklart, och man undrar om skuldnivåer eller medelskulder som anges gäller per person i ett hushåll eller för hushållet som helhet.
Problemet med hushållsbegreppet är dessutom att en del hushåll är två, andra är singelhushåll. Vilket kan göra en rätt rejäl skillnad i statistiken.
Varför tror svensken i gemen att vi bor i ett välfärdsland? När bostadsmarknaden kraschar ligger vi inte bättre till än Grekland eller Spanien, sämre tillomed eftersom det är snö och kallt här.
Det är direkt ohederligt av regeringen att ge sken av att Sverige går så bra jämfört med övriga Europa. Antagligen spelar det ingen roll vilken regering vi har, så fortsätter tugget om att Sverige går bra, är bra, är schysst mot skattebetalarna, är jämlikt, rättvist, whatever… men vi är bara några 10-tal procents prisnedgång på bostäder ifrån kravaller liknande sydeuropas.
Ytterligare en grymt bra granskning! Betydligt bättre än de lama kommentarer som uttalades när rapporten pumpades ut i media.
Tack.
Otroligt bra att du synar undersökningen, det uppskattas. Men, jag har hört argumenteras om "bostadsbubblan" tidigare, på vilket sätt vill du påvisa att vi skulle ha en sådan i Sverige? Vi har t ex långt ifrån alla förutsättningar för att skapa en som liknar den som sprack i USA. Om vi har ett befintligt bestånd som knappt byggs ut (Stockholm) men samtidigt har en inflyttning som med råge överstiger tillförseln av nya bostäder, då är det inte så konstigt att priserna fortsätter stiga.
Tack.
Vad gäller inflyttning, tror du på vad bostadsbubblans profitörer utan kritik säger i media, eller har du faktiskt tittat på siffrorna?
Inflyttningen till Stockholm är drygt 5072 personer 2012 och siffran är fallande. Det råkar nämligen vara så att visserligen kommer det trettio busslaster till Stockholm varje dag, men tjugoåtta av de bussarna är fyllda med utflyttare, som flyr Stockholm.
http://cornucopia.cornubot.se/2013/10/62-tror-vi-har-en-bostadsbubbla.html
http://cornucopia.cornubot.se/2013/11/inflyttningen-till-stor-stockholm-faller.html
Även
http://cornucopia.cornubot.se/2013/10/bostadsbrist-inte-bakom-bostadsbubblan.html
"fyllda med utflyttare när de kör tillbaka" menar jag förstås.
Jag kan ge dig en halv poäng för att du har rätt i sak, inflyttningen är inte alls lika stor som jag tidigare trott. Du väljer dock att aktivt utelämna befolkningsökningen (2011 – 2012, Källa SCB) på 35 533 i Stor-Stockholm. vilket innebär att din argumentation är falsk eftersom du bara väljer att belysa vissa siffror som främjar ditt syfte.
Det är en årlig befolkningsökning som vida överstiger tillförseln av bostäder. Vilket, inte så konstigt, driver priserna uppåt.
… för nyfödda bebisar behöver en egen bostad?
Misstänkte att den skulle komma. Du vet att varje år är det även personer som fyller 18, eller 25, och kanske får möjlighet att ta sig in på bostadsmarknaden? Människor är åldras, och dör, absolut, men vi har ändå en befolkningstillväxt på ca 35 000/år i Stor-Stockholm.
Din argumentation falterar.
Du har fortfarande inga siffror att komma med. Fakta är att 2012 ökade antalet personer i behov av en egen bostad, åldern 25+, med ca 12000 personer i Stockholm och inga 35000.
För övrigt frigör ju varje åldring som sitter i sin 5-rummare med reglerad hyra en hel del bostadsyta när vederbärande dör och större familjer kan flytta in.
Och hur många bostäder tillfördes under samma period? 7461. Jag bor själv inneboende i stockholmsområdet, och har tre vänner med god inkomst som delar en trea u förorten. Vi är alla 29 år gamla, och enligt skatten för höginkomsttagare är vi alla tre, ja, höginkomsttagare.
Vi har dock inte arbetat tillräckligt länge med högre lön för att kunna spara ihop till en handpenning på 20% till en lägenhet på 3mkr, därför sitter vi i denna sits. Men absolut, det finns gott om bostäder här, som är lediga.
Äntligen fattar du, Cornu. Lösningen på både bostadsbristen och krisen är att slakta alla gamlingar som bara ligger samhället till last, dessutom är de i vägen i Konsumkön. Luktar dessutom konstigt.
Let's get to it!
7461 bostäder till 12000 personer tycker jag låter funkis. Alla är inte bittra 29-åriga singlar.
Singlar? Du dömer innan du vet, praktiskt. 7461 bostäder, befolkningstillväxt på 35000. Bra siffror. Alla ska behöva bo hemma hos föräldrarna. Över 5 år har vi 175000 nya Stockholmare, och ca 37500 nya bostäder, fortfarande funkis? Det är givetvis om befolkningsökningen är helt platt, och inte ökar inkrementellt för varje år.
Återigen, alla barn som föds i Stockholm har redan en bostad. Faktiskt ökning av de som "behöver" en egen bostad är 12000 per år. Till dem duger 7461 nya bostäder utmärkt.
Det har aldrig slagit dig att ALLA som flyttar till Stockholm hittar en plats att bo? Svårt att flytta dit annars. Så visst duger 7461 bostäder utmärkt.
Källa på dessa 12000/år som du så gärna hänvisar till?
SCB. Skillnad befolkningen ålder 25 – 95+ i Stockholms kommun 2011 och 2012. Eller tror du jag hittar på?
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.