Bloggrannen Flute har gjort en egen analys av månadsskifteseffekten. Dock bara tillbaka till 2007, men den visar ändå att effekten alltså inte bara fungerar historiskt från 1989 (eller 1929 för Dow Jones) och framåt, utan även fortfarande i modern tid, trots att effekten är välkänd, dokumenterad och vi även har robothandel. Väl värt att titta på.
Flute kommer fram till att bäst avkastning fick man under perioden genom att ligga inne sex handelsdagar i månaden, nämligen de fem sista handelsdagarna och den första handelsdagen.
Flute har också delat upp sin analys i tre delar, dels hela tiden sedan mitten på 2007, och dels fram till börsbotten efter den akuta finanskrisen 2008, och dels uppgångsfasen sedan dess. Han missar dock att ta hänsyn till kraschen 2011, vilken gjorde att månadsskifteseffekten kom ikapp igen. -5/+1-modellen har dock gått helt OK även sedan kraschen 2011.
Som bekant är den stora vinsten med månadsskifteseffekten att man genom att ligga ute från börsen stora delar av tiden, i Flutes exempel ca 15/21=71% av tiden, klarar sig bättre vid börsnedgång. Naturligtvis får man inte full avkastning i en starkt trendande positiv börs, men fortfarande tillräckligt bra.
 |
| Ränta när man ligger ute ur börsne |
Däremot får man ränta femton dagar av tjugoen.
Utgår man från årsmedelräntan (jag har inte gjort någon detaljerad analys månad för månad) sedan E2 Tradings data från 1989 och framåt har avkastningen på räntan hos 1-månaders statsskuldväxlar 71% av tiden gett 139% i ränta. Från år 2001 har ränteavkastningen varit 22.49% och sedan Flutes 2007 har räntan varit 8.45%. Ytterligare en fördel för månadsskifteseffekten.
1-månaders statsskuldväxlar kan man hänga på via någon penningmarknadsfond.
Samtidigt blir det ju courtage 24x om året, om man t ex köper en OMXS30-ETF 1:1. Avanza tar ett courtage på 0.075% för sina guldkunder, och 0.055% för platinakunder. Utgår vi från guldkunderna, så blir det ett courtage på 1.8% om året. Med de senaste årens låga räntor innebär det att man betalar mer i courtage än man får i ränta när man ligger ute ur marknaden. Nu gällde inte dessa courtagenivåer historiskt, men 2004 – 2006 och 2009 – 2012 var courtaget högre än ränteavkastningen femton dagar av tjugoett. Vissa penningsmarknadsfonder kan dock ha haft bättre avkastning. Generellt har de dock gett sämre avkastning, eftersom de också tar ut förvaltningsavgifter, som slår rätt hårt vid dagens låga räntor. I år finns ett antal svenska penningsmarknadsfonder som redan gett mer än 1.8% i avkastning, trots att året inte är slut. Det gäller bl a Spiltan Räntefond Sverige, AMF Räntefond kort, Danske Invest Sverige Likviditet, Carnegie Likviditetsfond och Lannebo Likviditet. Gissningsvis handlar dessa inte enbart svenska riskfria statsskuldväxlar, utan framför allt företagspapper, som t ex SEB:s “trygga” penningmarknadsfond gjorde i Lehman Brothers hösten 2008. Dock ligger man bara inne i dessa 15/21 dagar, men det finns ändå en chans att med räntan betala courtaget åtminstone i år, till kostnad av att man tar en risk och inte handlar med statsskuldväxlar.
Sedan stiger förstås räntorna tillsammans med börsen och konjunkturen, vilket gör att man kan räkna med ett litet räntenetto på månadsskifteseffekten åtminstone periodvis, t ex 2007 – 2008 och framöver kanske 2014 – 2015?
5 kommentarer
Vore intressant att göra motsvarande analys på 5 andra dagar under månaden (typ 10e till 15e). Känns inte alls orimligt att man kan hitta andra intervall som också är bra och att det alltså bara är en slumpeffekt.
@erikb
Det är ganska uppenbart att om man tar och tittar på 25:e-5:e, 5:e-15:e och 15:e-25:e så kommer det garantera summera ihop till hela index. Om det finns ett urval av dagar som ger högre avkastning så åstakommes det på bekostndad av ett annat urval av dagar som ger lägre avkastning.
Det finns för övrigt folk som sammanställt data för enskilda dagar. Huruvida och i vilken omfattning skillnaden är beroende på slump eller inte låter jag dock vara osagt.
Självklart är det så. Just därför vore det särskilt intressant att se om det finns ett mönster i att de enskilda dagarna runt månadsskiftet är bättre än de enskilda dagarna någon ananstans i måndaden. I flutes utmärkta analys jämför man bara totalindex mot månadsskifte-strategin. Men jag menar att det vore mer intressant att jämföra månadsskifte-strategin med andra (slumpvisa) intervall i månaden för att se om det finns någon systematik kring just månadsskiften. Kanske det finns, vad vet jag. Men att bara jämföra mot totalindex ger ju inte mycket eftersom det så tydligt visar "bra i nedgång, dåligt i uppgång". Och det tror jag alla delintervall kommer att visa.
@erikb
Här finns lite data ser det ut som.
En tanke som slog mig var flutes observation att strategin verkar funka genom att den ger nollavkastning när börsen sjunker och något lägre än börsen när börsen stiger. Med tanke på att bästa positionen vid sjunkande börs är att ta en negativ position så skulle konsekvensens namn bli att en strategi vore att ligga i negativ position med lämplig faktor resten av tiden och i en positiv position med lämplig faktor runt månadsskiftet.
Den som har lust att riskera sina pengar får ta vinst eller förlust på att implementera en sådan strategi, andra kan roa sig med att torrsimma en sådan strategi.