Vi börjar morgonen med lite enkel infografik över USA:s statsskulds utveckling. Linjen avser statsskuld som procent av BNP, positiva staplar budgetunderskottet (definierat som skillnad i statsskuld år till år) och negativa staplar den nominella statsskulden. Alternerande färger inlagda tillbaka till J F Kennedy och 1961 för att visa skiften i presidenter. Notera att färgerna inte säger något om presidentens partitillhörighet. Datat har hämtats från about.com.
Några reflektioner. Man kan, som andel av BNP, konstatera att Reagans lyckade ihjälrustning av Sovjetunionen fick statsskulden att börja öka ordentligt igen, vilket fortsatte under Bush. Clinton fick ner statsskulden och den låg sedan nästan plant under George W Bush, trots kriget mot terrorismen, fram till den akuta finanskrisen. Sedan har den fortsatt öka under Obama. I förhållande till BNP är det under Obama som skulden har skenat, inte under Dubya.
Sist man låg på de här nivåerna, dvs under andra världskriget, tog det nästan 30 år att komma tillbaka till nivåerna som rådde innan kriget. Den som tror att USA snabbt ska vända utvecklingen fantiserar förstås. Att sätta sig i skuld går fort, att komma ur skuldsättningen tar tid.
49 kommentarer
Det är ju tydligt att WW2 var dyrt för USA. Kapprusta sönder sovjet skulle vara ett halvt världkrig i kostnad och likaså vad nu bushobamas regim sysslat med de senaste åren (QE-krig? Finanskrig?). Kriget mot terrorismen verkar ju ha varit billigt dock…
Tillägg: jag hade spontant gissat på att vietnam och nixon-chocken skulle vara tydligare i diagrammet, men det var nog mer bara att man passerade en "magisk" gräns i nominella termer.
Vändpunkten är ju dock där när Bretton Woods kollapsade (pga Nixon).
@Björn
Jag trodde också att den skulle framträda mycket tydligare, men den verkar inte framträda så markant. Skuld i förhållande till BNP fortsätter till och med att sjunka ett pår år efter.
Som jag skrev ovan så var det nog inte så mycket pga Nixon som systemet futan snarare att BNP hade stigit så pass mycket att det inte var hållbart att fortsätta med att använda guldmyntfot (isht då för USA's del). Det är ju bara att jämföra penningmängden med mängden tillgängligt guld (och isht i centralbankernas ägo).
Tillägg: Det var när Reagan avreglerade finans- och kreditmarknaden i början på 80-talet som skuldsättningen tog fart ordentligt. Ingen president efter Reagan har överhuvudtaget velat reglera upp denna verksamhet och resultatet ser vi.
Precis som i USA i början på 80-talet gjorde Sverige likadant i och med Novemberrevolutionen där Kjell Olof Feldt lät sig "luras" och avreglerade finans- och kredidmarknaden här med i sann nyliberal anda.
Vilket i så fall skulle betyda att "rörelsefriheten" ökat för regeringarna, dvs utan någon liberalisering ingen möjlighet att bedriva verksamheten vidare.
Vilket i så fall skulle betyda att "rörelsefriheten" ökat för regeringarna, dvs utan någon liberalisering ingen möjlighet att bedriva verksamheten vidare.
@Peter Madison
Det låter inte så rimligt – finans och kreditmarknaden har fortfarande inte rätt att pådyvla staten några skulder. Det är mig veterligen kongressen som beslutar om att höja skuldtaket och utan dessa beslut så ökar inte skuldtaket hur avreglerade finansmarknader man än har.
Datat är helt och hållet en fråga om hur federala regimen har lyckats med att få intäkterna och utgifterna att ligga i balans.
Anonym: 10:12
Du har givetvis rätt, det är kongressen som beslutar om att höja skuldtaket.
Sett i det historiska perspektivet med nåt slags facit i hand vet vi att den ekonomiska politik som sjösattes av Reagan på 80-talet och som fortfarande bedrivs(supply side economics) är USA dömt att gå statsbankrutt. Staten lever på lånade pengar liksom privatpersoner då reallönerna inte ökat sedan 1980. USA är kreditmättat och skuldtyngden håller på att få landet på fall. De har inte ens råd att gå ut i krig längre. Obamas ekonomiska politik handlar mest om att öka lönsamheten för börsföretag och kapital vilket inte generar några jobb för den stora massan och därmed minskar skatteintäkterna etc och därmed skjuter statsskulden i höjden.
Förövrigt är det inte bara USA som är kreditmättat. Alla länder är det och det visar tydligt att dagens penningsystem håller på att ruttna upp inifrån.
Hur förkalrar det att budgetunderskottet upphörde under Clinton?
Nä, det är förstås politiska beslut som styr statsskulden. Clinton hade ingen parlamentarisk majoritet och politiska förslag stoppade därför. Inget är så bra för en stats ekonomi som att den upphör med att fatta politiska beslut.
Jaså så det är DÄRFÖR som Somalia är världens rikaste land?
Det var när Reagan sänkte skatterna kraftigt och började med sin trickle-down economics som statsskulden började öka.
Skulle USA idag ta tillbaka denna skattesänkning och då höja skatterna skulle man idag ha en ekonomi i balans. Politiskt så blockas det av republikanerna i USA.
@Ben Dover
Man kanske skulle ta och undersöka hur och när somalias statsskuld har uppstått. Jag antar nästan att det varit under en handlingskraftig och enig regim där som inte drabbades av deadlock i beslutsprocessen, men det kan ju också bero på ett system där man inte behöver beslut för att låta statsskulden ticka på.
I USA är det iaf så att det krävs beslut för att öka statsskulden – det vore därför inte speciellt förvånande ifall perioder där statsskulden ökat ofta rådde samstämmighet mellan de olika delarna av regimen.
"Man kanske skulle ta och undersöka hur och när somalias statsskuld har uppstått. Jag antar nästan att det varit under en handlingskraftig och enig regim där som inte drabbades av deadlock i beslutsprocessen, men det kan ju också bero på ett system där man inte behöver beslut för att låta statsskulden ticka på."
Somalias statsskuld är försvinnande liten i absoluta termer. Trots en liten skuld och en handlingsförlamad regering under lång tid, kan man ändå inte beskriva ekonomin i Somalia som "bra". Konstigt va?
Det illustrerar nog att verkligheten är lite mer komplicerad än "statlig inblandning är alltid dåligt" skulle jag tro.
@Ben Dover
Först och främst så är tydligen somalias statskuld i relativa termer ganska beskedlig (jag fick den till 133% av BNP). Jag skulle gissa att detta har uppstått i ett läge där någon hade mandat och beslutskapacitet för att låna upp så mycket – såvida det inte uppstått pga långvarig recession.
I de flesta länder så är det väl så att statsskulden inte kan uppstå utan att regimen beslutar om det. I vilket fall som helst kan den inte uppstå utan statlig inblandnig (såvida man inte har helvrickade lagar).
Angående Somalias ekonomi i övrigt så kan man nog heller inte beskylla regimen för att ha raserat den eftersom jag inte tror att Somalias ekonomi var bättre förr.
"Först och främst så är tydligen somalias statskuld i relativa termer ganska beskedlig (jag fick den till 133% av BNP). Jag skulle gissa att detta har uppstått i ett läge där någon hade mandat och beslutskapacitet för att låna upp så mycket – såvida det inte uppstått pga långvarig recession."
Kalla det för all del vad du vill.
Så länge det inte är ett libertarianskt paradis med god tillväxt och blomstrande ekonomi är den ju ett bevis på att uttalandet:
"Inget är så bra för en stats ekonomi som att den upphör med att fatta politiska beslut."
…är felaktigt.
@Ben Dover
"…är felaktigt."
Men det finns dock i detta fallet iaf ett korn av sanning i det. Just USA's konstutution är ju så funtad att utan politiska beslut kan inte folkets tillgångar exproprieras vare sig genom nya skatter eller ny skuldsättning av staten – och det är nog med avsikt med tanke på att konstitutionen även innehåller element som gör låst läge mer troligt.
"Men det finns dock i detta fallet iaf ett korn av sanning i det."
Just i USA:s fall? Kanske. Men jag vände mig mest mot det generella påståendet.
Om du rakar in en lön varje månad, samtidigt som du är så oerhört velig att du inte kan bestämma dig för vilken mat du ska köpa, så kommer naturligtvis ditt kontosaldo att växa i takt med att du svälter ihjäl. Du kommer också att bli av med inkomsterna eftersom du blir oförmögen att arbeta.
Det är i det perspektivet man får se ett "låst läge" i en stat – man tar inte på sig nya kostnader, kanske minskar t o m utgifterna, men till slut blir man också tvungen att lägga ner polisen, brandkåren etc. Är det verkligen smart?
Den rätta vägen torde ligga nånstans mitt emellan.
Svårt att följa vad staplarna betyder. Någon särskild anledning till att du valde olika nyanser av brunt istället för olika färger?
Att ökningen är exponentiell är ingen anmärkningsvärt eftersom inflation av sin natur är exponentiell.
Intressant att ökningen som andel av BNP vid ~2008 är så markant. Även intressant att se en tydlig förändring ~2000. Fick Usamas flygplan avsedd effekt?
Olika brunt för att olika presidenter är olika "skit" kanske?
Skulle Usamas flygplan syfta till att komma tillrätta med USAs budgetunderskott? Intressant teori…
Vi kan säga att det du presenterar är din alternativa teori.
Jag tänker mig snarare att Usama skulle timeat in attacken till när det bärjade gå sämre med USAs finanser. Skulden (sett som del av BNP) började öka några år innan och det verkar fortsatt utför efter. Kanske hade det bara blivit en liten svacka annars.
Förra gången USA hade lika stor skuldsättning som nu så sjönk den i och med att de hade en konkurrensfördel. En konkurrensfördel som jag tror är borta.
Det är färgskalan jag använder för bloggen, inget jag ändrar på och betyder ingenting.
@Reggad
Förändringen år 2000 tycks ju vara att man går från att statsskulden ökar markant till att den ligger på en ganska stabil nivå i förhållande till BNP. Detta är fakta och hur det sett ut annars kan man iofs spekulera om, men det framgår iaf inte så tydligt i diagrammet.
Att USA's skuldsättning sjönk förra gången den var på samma nivå som nu är ganska naturligt eftersom den stiger nu. Det är liksom så det funkar varannan gång den kommer till en viss nivå stiger den och varannangång faller din (nästan). Kommer den i framtiden att återvända till nuvarande nivå kommer den sjunka.
Tillägg:
Tittade iofs lite snett i diagrammet, skulden slutade öka redan innan Usama's plan. Å andra sidan så innebär dessa inte så drastisk förändring i statsskulden i förhållande till BNP.
Notera att både statsskulden och BNP ökar i början av 2000-t. Om Usama's syfte var att ge en boost i USA's BNP så har man lyckats på den punkten. Jag ställer mig ganska tveksam till att Usama lyckats göra någon så stor skillnad egentligen när allt kommer omkring (fått NSA att läsa din och Merkel's post kanske, men annars?).
Hmm… vi klarar alltså inte vara överens om hur ett sketet streck ser ut.
Jag påstår att skulden (relativt BNP) enligt diagrammet planade ut från början av 90-talet och sedan sjönk en aning till ungefär 00. Sedan hände något som bröt trenden. Därefter bliv USA påflugna av Usama. Efter det startade de ett par ny konflikter och skulden ökade igen.
Wikipedia har ungefär samma diagram. De väljer dock ett svart och ett rött streck istället för två bruna, jag vet inte varför men kanske är det för att det blir lättare att läsa av. http://en.wikipedia.org/wiki/File:USDebt.png
Jag påstår att syftet med attacken var att försämra USAs ekonomi. Rent av att krascha den. Syftet var troligtvis inte att förbättra fiendens ekonomi.
@Reggad
Jo, jag antar nästan att du menade att det var det som var syftet. Haken är förstås att attacken inte uppnådde det syftet – att då antyda att Usama's flyglan fick avsedd effekt får ju en att fråga vilken effekt som avsågs.
Jag förstår inte hur du kan få det till att statsskulden "låg sedan nästan plant under George W Bush, trots kriget mot terrorismen, fram till den akuta finanskrisen". Den ökade ju jättesnabbt, först linjärt, och sen mer än så! Menade du egentligen att budgetunderskottet låg plant? Eller har jag lyckats läsa diagrammet fel.
@Dr Ström
Se staplarna som är statsskulden i nominella termer – visar tydligt att de ökar. Det som gör att de planar ut är väl att man hade en BNP-tillväxt under samma period som följde utvecklingen av statsskulden (även den i nominella termer ja).
Titta på linjen, skuld som andel av BNP, den gick nästan plant fram till 2007.
Jaså, då förstår jag. Jo det är ju rimligast att titta på andel av BNP. Ber om ursäkt och tackar!
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Dollarmängden ser ut att dubblas 2x till 3x varje sekel och det finns inget som indikerar på att det skulle upphöra.
"Inget anmärkningsvärt har hänt" med andra ord?
Antagligen kan man relatera till produktionsförbättringar vart 10:e år motsvarar ungefär pengamängden då % av BNP inte rör sig lika snabbt.
Obama verkar ha kostat samhället extremt.
Och kommer USA nu ur ett stålbad som efter WW2 och blomstra i ekonomin?
Förutsättningarna för att USA skall ta sig ur skuldfällan verkar inte så lovande den här gången då billig olja saknas.
Skulden skenade okontrollerat även under Bush. Kvoten med BNP ser stabil ut under den perioden bara därför att bubblan höjde BNP med imaginärt välstånd.
Och om bara den politiska viljan fonns kan man betala av skulder fort. Ceaușescu gjorde berömt Rumänien skuldfritt genom att exportera allt som fanns. Hans fru, vice premiärminister och plagierad doktor i kemi, sa att det var lika bra för rumänerna var för tjocka och behövde ändå banta.
@Kapitalist
Då kan man lika väl hävda att de enheter som skulden består i är lika imaginära som välståndet (de mäts ju iaf i samma enhet).
Visst är statsskulderna imaginära, de kommer nämligen aldrig att återbetalas.
Om 7+ miljarder människor på jorden hjälps åt att betala USA's statsskuld på 17 000+ miljarder blir det bara ca 2500:-$ / person eller ca 16 000:- svenska kronor per levande människa på jorden.
Det är ju en struntsumma för att få behålla och vårda USA's potens, denna alla friheters garant på hela jordklotet… Se på allt gott, demokrati och välstånd de skapar! Nu behöver vi inte ens göra backup på våra hårddiskar längre och har man glömt sitt lösenord är det bara att slå en signal till NSA. Tack för det USA!
Ingen behöver längre fråga vad USA kan göra för dem så låt oss alla solidariskt visa vad vi alla kan göra för USA.
Och nej. – Det är inte till mitt konto. 🙂
Om någon från Jesus tid hade spenderat en miljon dollar om dagen och levt till nu så skulle den personen ändå inte ha spenderat lika mycket som USA:s statskuld är stor.
Som Cornu är inne på så tog det 30 år att få ned skulden efter WW2 men då ska vi komma ihåg att detta gjordes under en fantastisk framgångsrik och växande ekonomi. Det kan man inte direkt säga att USA har idag eller har goda utsikter att få i framtiden. USA är nästan helt körda. De har väl ungefär samma odds som Kazakstan att slå Sverige i ishockey.
Intressant att trots allt kunna konstatera att USA:s budgetunderskott kommer att halveras innevarande år, om nu inte prognoserna är helt åt skogen. Man har ju inte direkt getts intrycket att det tagits några drastiska beslut för att sänka utgifterna eller öka inkomsterna.
Eller så har förbättringen inget med politik att göra utan beror endast på det faktum att konjunkturen har kravlat sig upp en bit. För att stabilisera situationen borde statens finanser visa solida överskott ett hyfsat år, och underskott bara under totalt usla år, men jag vet inte om 2013 är att karaktärisera som ett hyfsat år eller som rätt uselt. Var i konjunkturcykeln är USA egentligen?
Obama fick ta över en ekonomi i fritt fall efter Bush. Obama har sänkt kostnaderna kraftigt vilket då sänker budgetunderskottet.
@Anders S Lindbäck
Det ser inte ut riktigt så i diagrammet. Underskottet verkar ju inte ha ökat förrän precis i slutet av Bush's mandatperiod och fortsatte öka precis i början av Obama's. Budgetunderskottet verkar komma ner i samma nivåer som rådde under Bush's period…
USA:s statsbudget var 2800 mdr dollar 2008 och är 3900 mdr dollar 2013. Var finns "kostnadssänkningarna"?
@Kingedward24
Statsbudgetens omfattning är inte samma sak som underskott i statens finanser som tur är…
Mitt svar var till Lindbäck 13:23. Det syns ingen minskning av budgeten alls, tvärtom.
@Kingedward24
Jag fann det rimligt att anta att det var underskottet han avsåg – isht när det var underskott som du nämnde. Annars blir det ju lite fel…
USA håller på bli uppäten av exponentiella monstret.
Av diagrammet att döma så måste USA haft en fantastisk BNP-utveckling under 2000-talet. Jag drar också slutsatsen utifrån statsskuldsutvecklingen att, av de i BNP-formeln tre termerna, offentliga investeringar, inhemsk konsumtion av varor och tjänster samt exportnettot, så värdet på exportnettot negativt och stort. Med andra ord, dogmatiska BNP-kramare förstör välstånd.
Det förefaller väl lämpligt att skriva något om att man nu permanentar västmakternas gränslösa likviditet hos varandra: http://www.di.se/artiklar/2013/10/31/det-onormala-blir-normalt/