Detta är en rättelse på tidigare felaktigt inlägg, där skit bakom tangentbordet gjorde att olika kolumner inte låg korrekt. Nederländerna är inte extremt utsatta ur skuldkvothänseende, utan mer normalt exponerade för EU. Sverige är fortfarande bäst i klassen.
Korrekt graf nedan.
Vad vi ser ovan är alltså skuldkvoten, skulder genom disponibel inkomst, dividerat med andelen som faktiskt har lån på sin bostad. Jag kallar detta för skuldutsatthetskvot. Detta är förstås en förenkling som förutsätter att alla skulder är relaterade till boendet.
Nederländerna är nu inte längre extremt, och jag har istället markerat några andra i sammanhanget intressanta länder för oss svenskar. Där hittar vi t ex Danmark och Irland. Exempelvis har bara var tredje irländskt hushåll skulder på sitt boende, medan två tredjedelar har skulder på sitt boende i Sverige.
I en socialistisk värld där alla bolånetorskar solidariskt ska dela på skuldbördorna är Sverige en av de minst utsatta länderna eftersom det finns så många bolånetorskar. Vänder man på det och tycker att de som är skuldfria ska betala för de skuldsatta ser det istället betydligt värre ut för Sverige, då vi har så få skuldfria. Se nedan, samma länder markerade.
Om de skuldfria i Sverige ska använda sina disponibla inkomster till att betala för de skuldsattas skulder så hittar man nu Irland, Sverige, Norge, Danmark och Nederländerna som de mest utsatta länderna, med Nederländerna i den absoluta toppen.
Den som är skuldfri lämnar lämpligen Sverige omgående och flyttar till en gammal össtat, alternativt Frankrike, Österrike eller Tyskland om man föredrar Västeuropa.
12 kommentarer
Pratar vi om skuldutsatthet, det vill säga risk, i genomsnitt, så är hushållens tillgångar mest känslig för börsen och faktiskt negativt korrelerad mot bostadspriserna (på grund av fördröjningar?). Här är ett diagram som egentligen bara visar hur balansräkningen sväller varje år..
http://elato.se/imgdump/se_household_solvency2.png
"Den som är skuldfri lämnar lämpligen Sverige omgående och flyttar till en gammal össtat…"
Tja, jag tvivlar. Vet du att det näst största språket i England (alltså ej Storbritannien) är polska? Läs här: http://www.theguardian.com/uk/2013/jan/30/polish-becomes-englands-second-language
Om man redan har pengar så kanske det är annorlunda? Många i Polen är ju i behov av pengar och åker därför till England för att jobba. Dom som är skuldfria i Sverige är kanske främst lite äldre som mest vill njuta. Och kultur finns det ju gott om i Polen, damer likaså. Närmare Europa är det också, så njutningsmöjligheterna tycks mig goda.
Polen och tex Tjeckien har en angenäm flatrateskatt för lön på runt 20% (under vissa villkor) samtidigt som lönen är resonabel:
http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_in_Europe_by_monthly_average_wage
För en företagare är lönekostnaden låg och kulturellt kan man förstå hur dom fungerar. Så fort dom själva kommer få lite självförtroende kommer det explodera i företagande där. Det har börjat redan med IT i Ungern, fast företagsregler där är så knäppa att det hindrar ordentlig utveckling. Förhoppningsvis får Polackerna lite mer hopp iom oljan de fann i östersjön. Tjeckien är väsentligen en lågkostnadsstat av Tyskland.
Om 50 år är det dom länderna som är rika eftersom det är dom som just nu får värdeskapande produktion medans vi får frisörer och böneutropare.
(jag har anställda i några östländer)
Förstår inte varför vi skall betala dessa skulder, i alla fall inte inrikes kreditorer.
För att de är i majoritet och vi lever i en demokrati.
Hej Cornu,
här får du lite att kika på, kanske som fredagspopcorn vad vet jag. SCB:s senaste prognos för 2035
Försörjningsbördan kommer att öka då 490 000 jobb beräknas till 2035 samtidigt som befolkningen ökar med ca 1 400 000 fler människor.
http://www.scb.se/Pages/PressRelease____364012.aspx
Tillämpar man sysselsättningsgraden på dessa 1 400 000 i ett nollscenario med utgång från dagens värden så är idag 4 766 200 människor sysselsatta av totalt 9 596 436 (observera att vi i statistiken för i studenter, människor under arbetsmarknadsutbildning mm alltså och inte i riktiga arbeten, annars hade det hetat arbetssysselsättning). så Sysselsättningsgraden i Sverige är 4 766 200 / 9 596 436 = 49,67% idag.
Applicerar vi samma sysselsättningsgrad på SCB:s "nollscenario" för 2035 skulle alltså en ökning på 1 400 000 människor innebära 695 380 fler jobb.
I SCB;s siffror saknas drygt 200 000 jobb (sysselsättningar) de kommande 20 åren och då har SCB ändå uppskattat att totalt sysselsatta timmar kommer att öka med 4%
Slutligen, med drygt 40% lägre utnyttjande av sysselsättning mot idag innebär att vi kan applicera siffran som en derivat för arbetslösheten 2035 enligt SCB, vilket blir dagens (säsongsrensat) 8% * 1,4 = 11,2%
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Sysselsattning/
http://www.scb.se/Pages/PressRelease____360587.aspx
http://www.redeye.se/aktieguiden/nyheter/scb-arbetsloshet-73-i-augusti-sme-73-ny
Interpolerar man befolkningen utifrån befolkningsökningen just nu så hamnar man på 11208889 personer 1 jan 2035 jmf. med 9593095 personer 1 jan i år. Alltså 1615794 fler personer, 215794 personer mer än SCBs beräkning.
Det ser ut att stämma det du skriver och i så fall så är underskottet för sysselsättning ännu värre än givna scenario och frågan är om vi får en arbetslöshet mot 12% samtidigt som försörjningsbördan, exkulderad nya arbetslösheten, i sig ökar.
Väldigt få ska betala för väldigt många om 20 år.
Om dom väldigt få väljer att stanna kvar.
SVD har idag en beskrivning av BR prisernas utveckling i Storstockholm.
Skrämmande för den som försöker spara till en BR!
Området växer kraftigt utan att byggnationen hinner med!
Där vill man gärna se en tillväxtbroms! Jag har en aning om hur det kan fixas!
Det ändrar sig snabbt när skatteunderlaget i resten av landet försvunnit.