Tidningen Riksdag & Departement, som våra politiker ska lägga ner, passar på att skriva om bostadsbubblan och att ränteavdraget (mer korrekt en skattereduktion) borde avskaffas (Riksdag & Departement).
 |
| Bostadsbubbla. |
En bra och läsvärd artikel som redogör för var våra normalbegåvningar i riksdagen står i frågan. Här är jag för en gångs skull på samma linje som Carl Hamilton (fp), även om jag tycker att skattereduktionen bör avskaffas omgående, eller åtminstone betydligt snabbare. Med rekordlåga räntor är det perfekt läge att stryka hela skattereduktionen och istället höja grundavdrag. Man kan åtminstone sänka brytgränsen från 100 000:- SEK om året till 50 000:- SEK och slopa reduktionen helt över det beloppet. Eller någon annan kombination, inklusive en kontrollerad avtrappning.
Samtidigt kan därmed Riksbanken sänka räntan och sluta oroa sig över hushållens skuldbubbla och bostadsbubblan, och därmed stimulera svenska företag.
Artikeln påtalar korrekt att “ränteavdraget” är en ren subvention av bankernas vinster på bolånen.
Notera här skillnaden mellan ett avdrag och en skattereduktion. Naturligtvis ska överskott av kapital av samma typ få kvittas mot underskott av kapital av samma typ, dvs räntor på lån ska få kvittas mot räntor på bankkonton och räntor på obligationer och andra skuldsedlar, dvs ett sk avdrag. Men skattereduktionen, som man kan få specifikt för (bo)låneräntor, har en särställning där de får agera skattereduktion mot alla former av skatter som hanteras direkt av Skatteverket.
 |
| Punkterad bostadsbubbla. |
Fast varför envisas Riksdag & Departements intervjuoffer att prata om att “eldar på riskerna för en bostadsbubbla”? De menar riskerna för en punkterad bostadsbubbla.
En bostadsbubbla har vi, det fattar vilken normalbegåvning som helst. Den har bara inte punkterats än. En del verkar tro att det är punkteringen (nålen) som är en bubbla, men antagligen hade de inte så höga betyg i skolan utan fick bli politiker istället.
För att illustrera skillnaden mellan en bostadsbubbla och en punkterad bostadsbubbla bifogas två illustrativa bilder. Bubbla har vi alltså när priserna stiger och är skyhögt över motiverad prisnivå. Sedan spricker denna bubbla och priserna återgår till ett normalläge. Det kan göra lite ont i öronen när bubblan spricker, och det ser inte lika fint ut som innan och under bubblan.
22 kommentarer
Och försöker man punktera bubblan i handen igen kan det göra direkt ont. Hm, vad nu den liknelse var bra för? Men fin var den.
I alla fall borde skatteskillnader på inkomstslag bort och differentierad moms och annan institutionaliserad korruption.
(Frustrationen kom av upptäckten att gymkort har sex% moms men massage 25procent. Kan lagskrivare och remissinstansers intresse och kontakter spåras? "…åt envar efter behov")
Liknelsen – man lämnar över bubblan innan man punkterar den kanske?
När det gäller skatteskillnad på inkomstslag (och differentierad moms) så håller jag med, men det gör inte IMHO någon skillnad när det gäller det orimliga i avdragsrätten för räntekostnader. Principen är ju att man skall få göra avdrag för kostnader för intäkternas intjänande – räntekostnader på bostaden är ju inte någon kostnad för att kunna dra in sin månadslön (är det däremot en övernattningslägenhet så kan jag köpa det, men då skall det inte vara betingat på att man har en räntekostnad).
Du skriver luddigt, Cornucopia. Skattereduktion får man när man uppvisar underskott av kapital, och ett underskott behöver inte alls bero på bostadslåneräntor. Det kan vara förluster i aktiehandel, att man sålt sitt hus med förlust (kan vara bra att hålla i minnet…) osv. Avskaffar man denna regel måste man av symmetriskäl också avskaffa beskattning av kapitalvinster.
Man kan inte heller särbehandla just bolåneräntor då det öppnar för diverse skattetekniska knep där man omvandlar bolåneräntor till något helt annat.
Men visst, en möjlighet är att sänka skatten på kapitalvinster till t ex 20% vilket i motsvarande mån minskar skattereduktionen på både bolåneräntor och andra kapitalförluster.
Nej, det finns inget symmetriskäl till att avskaffa beskattning av kapitalvinster bara för att man avskaffar möjligheten att "dra av" underskott av kapital mot inkomst av tjänst. Underskottet av kapital är väl ingen förutsättning för att du skall kunna göra ditt jobb?
Apropå symmetri. Varför ska inkomst av kapital beskattas lägre än inkomst av tjänst?
Det är "lättare" för utländska investerare att konkurrera med kapital än med tjänster och rörligheten har gjort att en annan marknadsplats har skapats för kapital jämnfört med tjänster.
En intressant framtid, om EU håller hela vägen, är när vi väl har EU-stat med gemensam finanspolitik är om rörligheten för kapital kommer vara fritt och om i så fall alla länder inför platt skatt mellan varandra, och därmed kommer alla "bostadsbubblor" att flyta ut då alla EU-banker får dela på samma risk-stock?
Personligen tror jag att EU kommer att gå under senast när National-socialtjänster ska övergå till EU-stat-socialtjänster (socialbidrag, skola, vård, omsorg).
Sveriges extremt liberala syn på människor överhuvudtaget kommer att göra oss till offer inom EU, vi ser det redan på jordbruk och råvarusidan.
@Håkan
Jag ser ingen anledning till att man skall ha olika skattesatser. Bara detta faktum är ju orsaken till att man måste ha massa konstiga regler om att man inte får ta utdelning från aktiebolag som inkomst av kapital hur som helst. Det rimliga tycker jag vore om man bestämde sig för en skattesats och hade den på inkomst av tjänst eller kapital oavsett var i landet du råkar bo och hur mycket du råkar tjäna – då försvinner möjligheten att ta inkomsten på annat sätt (än svart förstås) för att minska skatten.
@Unknown
Såvitt jag vet så beskattas både kapitalinkomster och förvärvsinkomster där man bor och inte där man råkar ha investerat sitt kapital – iaf förefaller detta rimligt. Då blir det inte svårare för utländska investerare att konkurerar med kapital för att vi har låg kapitalskatt, snarare tvärtom – hög kapitalskatt är en konkurrensnackdel för svenskt kapital.
Jag tror inte det är lämpligt att EU tar över ansvar för frågor som lämpligen ligger på nationell nivå, men jag inser ju att det finns gott om EU-pampar som gärna ser att EU får reglera krökningsradien på bananer och andra dumheter. Samtidigt kommer man givetvis missa att på lämpligt sätt reglera det EU behöver reglera. Förhoppningsvis leder detta till att EU upphör och det blir åter vilda västern i den gränsöverskridande handeln.
Håller i princip med om bostadsbubblan men tycker att det är lite tråkigt att _när denna bubbla diskuteras_ finns det bara svart och vitt och aldrig en nyanserad bild. En 2a i Årsta som idag i bubbelsverige kostar 1.4 miljoner kanske krymper till 1.2 eller kanske tom 1.1? Vem vet? Ingen! Kanske krymper den inte alls i värde. Kanske går den tom upp till 1.5 då singlarna med tremiljonerslån måste flytta ut ur innerstan eller hpstrarna i Hammarby Sjöstad måste ur sin 4;a ögonaböj. Alltför många sitter i bubblan, men ALLA lägenheter kommer inte att singla likt höstlöv mot undergången prismässigt. Ett visst antal lägenheter till ett alltför högt pris, har sålts till en viss sorts människor. Dessa lägenheter och människor spelar på en egen planhalva med sin och bankernas egendom. Bertil och Berit i Skogås kommer att klara sig fint i sin lilla trea som förmodligen inte kommer att röra sig varken upp eller ned när hipstrarna flyr stan i vild panik.
Tveksamt om treor i Skogås kommer att behålla sitt värde. 1,5-1,7 miljoner kostar en trea där (http://www.booli.se/slutpriser/lagenhet/skogas/880480/#/rum:3/). Är det rimligt?
"Samtidigt kan därmed Riksbanken sänka räntan och sluta oroa sig över hushållens skuldbubbla och bostadsbubblan, och därmed stimulera svenska företag."
Sänkt ränta leder omeldebart till mer lånande och så börjar vi om från ruta ett igen. Det finns inga enkla sätt att reparera det svenska finans och valutasystemet annat än att reformera det i grund. Det är inte möjligt i en särintressedemokrati så vi får sitta och titta på tills kollapsen och bondeupproret kommer. Sedan får diktator-kung Gustav Wasa II sopa upp.
Således kommer inte ränteavdraget att spela någon roll i det längre perspektivet
@BVK & Unknown
Jo ränteavdraget spelar roll eftersom det innebär att hushåll lånar 30% billigare än företag. Genom att slopa ränteavdraget och sänka räntan kan man samtidigt höja lånekostnaderna för hushåll samtidigt som man sänker den för företag – detta bör göra tat hushållen lånar mindre samtidigt som företagen lånar mer.
I det längre prespektiven kommer det inte spela någon roll.
att företag tar över ägarlägenheter och gör sina 30% avdrag på räntesnurror istället för att svensson gör det = nollsummespel för staten.
Bättre behålla ränteavdraget och införa skatt på bolån som går över taxeringsvärde.
@Unknown
Blev det inte lag för att hindra räntesnurror?
Skillnaden mellan hyresvärdens avdrag för räntor och BR-ägarens avdrag är att hyresvärdens är ett avdrag mot hyresvärdens intäkter dvs de pengar som hyresgästen betalar med beskattade medel. Det blir alltså inget nollsummespel.
Exemplet att jämföra ÄR, BR och HR visar hur det slår olika för olika upplåtelseformen där den som har en ÄR får fullt ränteavdrag, BR partiellt avdrag och HR inte något. Hur rättfärdigar man den skillnaden?
Problemet är väl ändå att folk inte betalar tillbaka sina skulder vilket gör att lånen ackumuleras.
Ränteavdraget är reelt till lånet och ta bort det är extremt kortsiktigt tänkt.
Sverige har INTE råd att ytterligare en gång införa en kortsiktig lösning som är ohållbar i längden (förra gången det skedde var kontantinsatsen).
Vad som behövs är AMORTERING eller den som inte amorterar får betala extra skatt som går till att hantera risken för den som inte amorterar.
Så fokusera på det som är verkliga problemet, att skuldstocken ökar snabbare än den amorteras ner.
Jag föredrar lägre inkomstskatt än att jag subventionerar andras lånefest, ingen gagnas av höga bostadspriser på grund av att jag betalar skatt som kunde tas in genom slopade ränteavdrag,
Cornu: "Artikeln påtalar korrekt att "ränteavdraget" är en ren subvention av bankernas vinster på bolånen."
Grovt fel.
Om man stryker bort skatt på inkomst av kapital och därmed avdrag för underskott av kapital får bankerna inte det minsta ändring i räntenettot.
Och räntenettot är det som skall betala bankernas kostnader och eventuella vinst.
Mao räntenettot är det som skall betala bankens omkostnader och det påverkas inte av avdraget.
Nu säger säkert någon att ja, men med avdraget kan folk låna mer. Det kan vara så men det som banken behöver få in för att täcka sina kostnader är räntenettot och det påverkas inte. Det bankerna då tvingas göra är att öka räntespreaden.
@xycorr
Grovt fel själv: det finns ingen naturlag som säger att slopat ränteavdrag skulle leda till slopad skatt på inkomst av kapital.
Slopat ränteavdrag skulle innebära lägre belåning = sämre ränteinkomster för bankerna.
De som får betala är väl spararna och övriga skattebetalare.
Moventia
De som får betala är väl spararna och övriga skattebetalare.
Moventia