Hela bankens vinst på ditt bolån betalas av staten och med det skattebetalarna. Alla vinster som bankerna gör på våra bolån är finansierade av staten. Detta på grund av ränteavdrag.
Bostadslån är alltså en i princip helt skattefinansierad verksamhet i Sverige. Bankerna har alltså inget existensberättigande på bostadslånemarknaden, utan deras funktion kan helt tas över av staten eftersom hela bolånemarknaden är en rent socialistisk konstruktion i Sverige.
Som räkneexempel så ligger Swedbanks 2-åriga bolåneränta på 3.09% i skrivande stund. Samtidigt är räntan på 2-åriga bolåneobligationer, vilka används för den nödvändiga upplåningen, 1.54%. Ränteskillnaden är alltså 1.55%. Dock har banken kostnader i form av personal, kreditförluster, adminstration, kapitalkostnad för den egna kapitaltäckningen etc. 2011 låg detta på 0.66%.
Nettomarginalen, som kan ge en vinst för banken, landar alltså på 3.09-1.54-0.66=0.89%. Från detta förhandlar många ner sin ränta.
30% i ränteavdrag är 3.09*0.3=0.927% och är alltså större än bankens potential för vinst, även om man inte förhandlat ner sin bolåneränta.
Detta innebär alltså att mer än hela bankens vinst på dina bolån betalas av staten i form av skatteavdrag och minskade skatteintäkter.
Som bolånetorsk betalar du hela räntan till banken, men får sedan tillbaka mer än hela bankens vinst på dina bolån från staten.
Ränteavdrag är, liksom insättningsgarantin, en ren statlig subvention av bankerna och betalar bankens vinst. Bankerna har alltså inget existensberättigande och staten kunde lika gärna förstatliga hela bolånemarknaden. Det finns inte heller någon som helst anledning att gnälla över bankens vinster på dina bolån, då du inte har betalat ett öre av den vinsten, utan fått tillbaka mer än vinsten från staten.
Svenska hushåll har en total skuldbörda på ganska exakt 3 000 miljarder SEK. Vid lågt räknat 3% i ränta innebär det 90 miljarder i räntor och en statlig subvention på 27 miljarder SEK till bankerna. Banksektorn är antagligen den näringsgren som får störst statligt stöd i Sverige. Det kan jämföras med exempelvis ca 8 miljarder SEK i jordbruksstöd omvägen via EU och Annie Lööfs stöd till Facebook framstår som växelpengar i sammanhanget.
Passande nog kan man jämföra bankstödets storlek med varvsstödet till den krisande svenska varvsindustrin på 70- och 80-talet. Det stödet ska kostat svenska skattebetalare 100 miljarder SEK, eller vad staten idag betalar i stöd till bankerna på mindre än fyra år, t ex 2009 – 2013. Skillnaden är att i bankernas fall går detta stöd till vinster.
64 kommentarer
Jag har en idé, slopa ränteavdraget med en procentenhet per år, kommer knappt kännas och på 30 år har vi löst "problemet" utan att få hela vår ekonomi att kollapsa 🙂
Bra inlägg som med all önskvärd tydlighet visar att Staten och Kapitalet är en och samma sak.
Höger eller vänster politik är en teater för oss medborgare. Vi som egentligen har samma intressen. Vi ska tjafsa om detaljer inom partierna, som blir allt svårare att skilja från varann.
Medan transfereringarna från folket till den finansiellla eliten accelererar. Hela världen är pantsatt.
Är inte alla torskar då, även de som inte är belånade till tänderna?
Stämmer bra det. Vi är alla torskar, en del bolånetorskar, resten skattetorskar.
alla förutom aktieägarna i banken 😉
Om man äger bankaktier och har bolån är det inte winwin då??
Ja.
Sorry grabbar, bankaktier har inte presterat bättre än generalindex över tid.
Annars är ju skattesystemet tämligen inkonsekvent då det i dagsläget går att dra av räntor i kapital mot inkomst av tjänst.
gefle2013-03-06 16:29
Swedbank betalar ut 40% i motsvarande bankränta i aktieutdelning.
Aktien är värd 25-spänn, utdelningen 10.
Alltså om det vore 'på min tid' skulle det på ett hårdare typ av A4 stå 19 -25 kronor på papperet, jag har från Föreningsbanken som det står 19kr på.
Att någon vill betala över 100-spänn, är väl deras sak, men för Föreningsbanken har aktierna i snitt givit mindre än 25-spänn.
Så 40% i bankränta är väl inte så nåkt 😉
Tja.. tror nog inte detta är ett bra förslag (om det nu var ett förslag?). Staten hade ju förlorat netto på att låna ut pengar, allt annat lika, dvs samma ränta och ränteavdrag för låntagare. Då antar man att staten också ställer ut obligationer med 1,54% ränta för att finansiera bostadslånen.
För det finns väl ingen anledning att tro att staten hade haft mindre omkostnader än bankernas 0,66% – snarare tvärtom?
Men ja, någonting borde förstås göras. Trappa ner ränteavdrag och insättningsgaranti så att de försvinner på sikt är en god början, kombinerat med riskfri(are) sparkonto och betalningskonto i riksbanken.
Staten kunde ta bort ränteavdraget i morgon, förstatliga hela bolånesektorn och låna ut till 3.09-0.9=2.19% i ränta istället. Skulle inte ens dra upp bostadsbubblan, eftersom det är vad folk redan betalar, netto.
Ja jo.. om man antar motsvarande omkostnader för staten som för bankerna (0,66%) så borde det kunna löna sig för staten, eftersom de betalar mindre ränta på sina statsobligtioner än bankerna för sina bolåneobligationer. Staten kunde i ju teorin också haft lägre omkostnader än bankerna eftersom man kunde gett sig lov att inte sätta av pengar til kapitaltäckning på samma sätt som banker måste göra.
Staten klarar ju också av det när det gäller studielån. Men bostadslån är nog mer komplicerade?
Men statlig ineffektivitet och politisk styrning av lånevillkor för att hålla uppe konsumtionsbubblan.. eller bankernas kortsiktighet och antagande att staten räddar dem när det smäller?
Pest eller kolera, problemet är fortfarande att skulder och ränteutgifter är alldeles för stora.
Antar dock att inlägget egentligen inte var ett förslag utan ett påpekande på den extrema subventioneringen av banksektorn.
Det är väl ingen subventionering av banksektorn förutom indirekt.
Den verkliga subventioneringen utgår till de privata låntagare i Sverige.
Klart som f a n att folk inte betalar tillbaks lånen i dagsläget när förhållandena är så gynnsamma.
Gefle, nä och EU-stöden är inte någon subvention av jordbruket. De betalas nämligen till Jordbruksverket, som i sin tur betalar dem till bönderna.
Ränteavdraget betalas till låntagarna som i sin tur betalar det till banken.
Tack, för att du fått mig att inse att vi inte har några EU-stöd i Sverige. Bara indirekt.
Så länge staten är ägare av SBAB och Nordea får vi leva med avdragsrätten vare sig vi vill det eller inte.
Det jag inte kan fatta är hur det kan vara ok att lyfta kostnad i kapital utan att ha motsvarande intäkt.
Men men vad kan vi göra åt det, bara att spela efter spelreglerna och göra det bästa av situtionen.
Indirekta subventioner är de värsta, eftersom de är svårare att se och kritisera på ett sätt som folk förstår. När folk i dessutom upplever att de får pengar om de lånar (ränteavdrag) så blir spelet rent djävulskt. Man hör ju t ex ofta att "det är smart att ha lån, eftersom man får mindre skatt då"!
Bankerna subventioneras i Sverige på minst tre sätt:
1) Ränteavdraget gör att folk kan låna 30% extra, och därmed är 30% av bankernas vinster på bostadslån subventioner (ok, egentligen mindre, eftersom många trots allt inte har maximerat sina lån)
2) Insättningsgarantin gör att bankerna kan betala löjligt låg ränta på sparkonton
3) Staten garanterar i praktiken mot att bankerna går i konkurs. Visst, ägarna förlorar sina pengar, men de bankanställdas arbetsplats och framtida bonusar är trygga, och det är trots allt dessa som beviljar lån till folk
"Den verkliga subventioneringen utgår till de privata låntagare i Sverige" – ja, men inte så mycket som det kan se ut som, eftersom de också betalar för statens banksubventioner via skatt. Hyrestagare och obelånade ägare betalar kanske lika mycket skatt utan att få ränteavdrag (orättvist) men de tar inte risken att bli BLT.
Den risken ser inte folk, och därför amorterar de inte, som du skriver.
Avdragsrätten är nog mer ett köp av röster än någonting annat, tror jag. Statens vinster på SBAB och Nordea kunde dom nog varit utan.
Man kan (väl?) inte lyfta kostnad i kapital utan motsvarande intäkt? Man måste ha en inkomst, antingen kapitalinkonst eller löneinkomst, för att få göra ränteavdrag. Har man lån utan inkomst får man inget avdrag.
Stämmer bra det. Har man inga inkomster så kan man inte heller få något avdrag. Eller rättare sagt så måste man ha inkomster över grundavdraget för att få dra av ränteavdraget, eftersom ränteavdraget dras från skatten.
Jo sorry, det får man. Har man lån men ingen inkomst så får man göra avdraget på fastighetsskatten istället. Endast om man har lägre fastighetsskatt än 30% av räntekostnaden så "förlorar" man möjligheten till avdrag.
Inte om man har bostadsrätt, då har man ingen fastighetsskatt (att betala själv).
Man kunde ju tycka att man fick dra den mot trängselskatt eller fordonsskatt också, men de betalas ju inte via Skatteverket…
… för att inte tala om moms. Fast rent formellt är det ju företagen som betalar momsen, inte du.
I korta drag så menar jag att kostnad i kapital borde vara avdragsgillt mot intäkt i kapital, inget annat.
"Stämmer bra det. Har man inga inkomster så kan man inte heller få något avdrag."
Man har nog svårt att få lån då också…
Tja, man kan ju ha fått lånet innan man blev utan inkomst, eller så har man fått lån i Sverige fast man jobbar i Norge, t ex. Finns alltid specialfall..
Skönt att varje svensk medborgare betalar 3000:-/år till dessa ränteavdrag… Jag spyr!
Cornu, vänta nu. Är det verkligen riktigt att påstå att “staten betalar 30% av ditt bolån”? Är det inte snarare så att ett avdrag betyder att du får räkna bort ett belopp från den beskattningsbara inkomsten? Väsentlig skillnad. Det betyder i sin tur att om man får göra ett avdrag på 30% av räntekostnaden, att just detta belopp räknas bort ifrån den inkomst man ska betala skatt på. Och skatten ligger väl vanligtvis på ca 30-33% lite boroende på var man bor osv. Betyder inte det att staten i så fall betalar 33% av 30% av dina lånekostnader? 🙂 Rätt tänkt, men ändå lite fel.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Cornu – ditt mattesnille, Demha har här helt rätt.
Ränteavdraget är just ett avdrag på bruttolönen vilket minskar din beskattningsbara inkomst. Därför så blir det just den kommunala skattesatsen för de inkomster som ligger på den nivån. För övriga är det förstås glidande skala till max skattebeloppet som är kring 58% om jag minns rätt.. Alltså ligger beloppet som Cornu är ute efter i spannet 0,24%-0,54% vilket är väl mindre än vinsten för banken..
Pinsamt. Då får jag radera hela inlägget, som är fel. Det ska alltså stå "halva vinsten" betalas av staten och därmed har bankerna visst existensberättigande. Skit också.
Jag skyller på att jag inte har några bolån.
Eller nej. Det är en skattereduktion på 30%, kommunalskatten spelar alltså inte in alls här, inte heller marginalskatten.
Man drar av 30% av räntan mot betald skatt, inte mot bruttoinkomsten.
Viss förvirring råder. Inlägget är rätt, denna kommentarstråden är fel, inklusive mitt svammel om marginalskatt.
Swedbank:
http://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sc/@all/@kp/documents/article/fm_201235.pdf
Dina ränteutgifter är avdragsgilla. Du får en skatteminskning på 30 procent på ränteutgifter upp till 100 000 kronor. Har du ränteutgifter på 1 000 kronor innebär det att din verkliga kostnad blir 700 kronor.
Överstiger ränteutgifterna 100 000 kronor per år får du bara 21 procents skatteminskning på den överskjutande delen och då betalar du 790 kronor för varje 1 000-lapp.
Blogginlägget är korrekt, även om par som har mer än 6.472 MSEK i skulder alltså inte får hela 30% i avdrag på resten, utan bara 21%. I verkligheten kanske snittet ligger runt 28-29% och inte 30%.
jomen, tänk efter nu. Det farliga är att påstå att det är pengar man får tillbaka. Det är inte så. Det är en ränteutgift som du har rätt att dra av från den beskattningsbara inkomsten. För de allra flesta som har normal lön och normala lånenivåer, så innebär det i realiteten att det är samma belopp som blir underskott av kapital. Men om du har låg inkomst så får du ju inte dra av mer än vad du betalat skatt för, trots ett högre underskott av kapital.
Sedan har du helt rätt kring beloppsgränsen vid 100 kSEK, som är en slags begränsning i ränteavdraget. Men det är ju underskott av kapital som styr hur mycket du kan dra av. Har du gjort goda överskott på aktie eller fondaffärer så kan ju underskott av kapital vara betydligt mindre än räntekostnaden och därmed blir effekten av räntedraget betydligt mindre.
Nej, Floxer. Ränteavdraget är en skattereduktion på 30% av räntan. Den reduktionen är lika stor oavsett om du har kapitalinkomst eller ej.
Betalar du 100 000 i ränta får du tillbaka 30 000 av staten. Enda gången det inte gäller är om du inte har några inkomster som du betalar 30 000 i skatt på.
När jag hade bolån jämkade jag aldrig. Då fick jag en gång om året 30% av räntan utbetalad till mig från staten. Riktiga pengar, man sedan t ex kunde åka på semester för. Eller betala ränta med.
Jobbar du på bank, eller varför vilseleder du?
näpp, banker är otyg – där är vi ense. Jag tycker bara rätt skall vara rätt. Jag ogillar lika mycket när människor inte kan skilja på spara och tjäna, eller vinstmarginal och bruttomarginal.. eller kostnader och utgifter, ja du fattar galoppen.
Återigen – ränteavdraget är ett avdrag som en del av sammanställningen av underskott av kapital. Vilket sedan justerar vad den beskattningsbara inkomsten under ett år är. Min poäng är att underskott av kapital inte endast består av ränteavdraget och därmed kan det inte likställas med att 30% av räntekostnaden är direkt jämförbart med vinsten för banken. Gör några räkneexempel i excel så ser du hur det faller ut.
En läsare kan snarare vilseledas att tro att de 30% i ränteavdrag är pengar rätt i handen, om än som en rad i deklarationen.
Det kanske finns exempel på individer som läser detta som har jämkat i syfte att få pengarna under intjänande året, men får en obehaglig överraskning när deklarationen görs året efter och den betalda skatten är för låg.
Du har rätt i att underskott av kapital är en djungel.
I det enkla fallet att man inte har några som helst inkomster av kapital eller andra underskott av kapital, så gäller 30% i ränteavdrag på betald skatt.
Men både olika kapitalinkomster och olika kapitalunderskott får inte kvittas fullt ut mot varandra, det är jag fullt medveten om då jag brukar ha kapitalinkomst från företaget i form av räntefördelning. Den får inte kvittas 1:1 mot förlust på t ex aktier, utan bara till 21%.
Då har vi det utrett! Väl rutet! 🙂
Usch, detta skulle jag som kommunalare aldrig ha läst – värsta huvudvärken!
😉
Å andra sidan betalar banken ränta på sparpengar-ränta som staten därtill skall ha 30% i skatt på.
Bara vissa banker, här var exemplet väl swedbank som väl knappast betalar någon ränta?
Ett stort tack för denna mycket intressanta information!
Själv har jag bråkat med släktingar som anser att amorteringsfria lån är "den bästa uppfinningen som konstruerats".
Det är därför alla i bankbranschen vill ha ett högre ränteläge vilket ger en högre absolut räntespread och högre vinst per krona. Volymerna bli visserligen lägre och "trade-offen" i dagens skuldmiljö talar därför bara för en moderat uppgång i ränteläget(centralbanks-doktrinen). QE-Eternety fortsätter.
Liten frågesport efter jobbet:
Anta följande diskussion:
Vi har här möjligheten att erbjuda er en långsiktig investering, närmast riskfri, ôver 20-25 år med en kalkylerad skattepliktig ränta mellan 5 och 6%.
Hur går detta till?
Fastighetsinvesteringar. Närmare bestämt bostäder. Vi tror att det långsiktigt kommer att ge aningen mer än bankränta att äga fastigheter, och om vi tar fel här kommer ni ända att fa ut betydligt mer än nominella beloppets storlek när perioden är slut, valigtvis efter ca 20-25 år.
För att garantera denna fantastiska utveckling har vi utvecklat ett nytt koncept där ni köper fastigheten idag till 40-50% av markadsvärdet, och vid försäljningen om ca 20-25 år tillfaller er hela kapitalet samt hela värdeökningen upp till ca 6%/år. Ni köper med andra ord ett hus idag för halva kapitalinsatsen, max, och kommer att äga hela huset inom 20 år, med undantag av det exceptionella fall dâr prisstegringen i snitt över 20 år blir >6%, i det faller tillfaller er "endast" 6%.
Och nu den intressanta frågan, vem är "ni" i det autentiska fallet ovan, vem erbjuds denna övernaturligt fenomenala investeringen? Och vem saljer sitt hus till halva priset?
Jag vet.
"Ni" är seniorlåneockerbolaget och den som säljer sitt hus till halva priset är "pensionärer" med ett skuldfritt boende.
exakt.
Beskrivet korrekt är det ju en utmärkt produkt. Dock endast för investeraren, inte pensionären, givetvis.
Såg reklam för detta på Sthlms tunnelbana när jag senast besökte staden. Jag rös.
Jag förstår inte. Kan ni förklara?
det är nog mest stockholmare som kommer att nappa på detta tror jag…
"Stockholmare är smartare än lantisar"
http://sv.wikipedia.org/wiki/Anna_Kinberg_Batra
Richard 21:20
Seniorlån kallas det. Det är ett lån den kan ta som är lågt belånad, eller helt obelånad. Vad som är speciellt är att det inte ska betalas tillbaka som vanligt. Istället läggs räntorna bara på hög. Lånet löses tillbaka när fastigheten säljs, även om det skule ta 30 år. Det finns en minåldersgräns, 58-60 år, beroende på bank, eller seniorlåneockerbolag som Cornu kallade dem.
Allt väl så långt. Sedan kommer det lite speciella. Detta lån, som är riskfritt för banken p g a att hela huset är säkerhet, men lånet är max 40-50% av marknadsvärdet, har mycket högre ränta än ett vanligt bolån. Här blir det intressant. Varför är räntan hög? Jo, för att göra en redan säker och rätt bra investering till en garanterad kanonaffär för banken.Tänk själv; det finns idag massa konstiga sparprodukter med garanterad insats (normalt innebär detta garaterat nominellt belopp minus avgifter, totalt kanske 90%). Banken vill här göra något liknande med sina egn pengar, men garanterad insats och OK avkastning räcker inte. Då gör man detta istället, som alltså garanterar insatsen x 2 för banken. Prova att sätt upp i Excel ett exempel med en fastighet värd 2 miljoner, årlig värdeökning 1% (realistiskt i dagens högvärderade läge), en kredit på 1 miljon med ränta 6%, och räkna år per år. Det behövs inte särskilt lång period förrän 1 miljonkrediten har kommit ifatt husvärdet, och i det ögonblicket är alltså hela huset borta. OM husvärdet skulle fortsätta upp i himlen är det ännu bättre för banken, för då blir det ju maxavkastning hela tiden, 6%. I sämsta fall för banken har de köpt ett hus för halva värdet på drygt 10 år, i bästa fall fortsätter det ticka in 6%. Skaplig investering som är knepig att matcha som privatperson.
Jag ser att jag har varit för negativ och pessimistisk till denna produkt i inlägget 18:32. Jag skrev 5-6% i skattepliktig ränta. Det är ju vid närmare eftertanke inte alls säkert att den blir skattepliktig. Normalt sett är bankens ränteinkomst skattepliktig, men vid en värdehöjning av huset inför en senare försäljning, är det inte alls säkert att det blir skattepliktigt, inte hela beloppet i alla fall. Dessutom eftersom räntorna läggs ihop utan att betalas ut, blir det ingen skatteavbränning under tiden, det blir full utväxling, som en gammaldags nollkupongare ungefär.
Beklagar om bilden av caset blev orealistiskt svag.
Kingedward24,
Tack! Då förstår jag vad det handlar om.
Vart lite full i skratt när jag läste detta även fall det inte är klockrent passande i diskussionen.
Nu har Sundbybergs stad insett att det behövs byggas bostäder så folket kan göra bosstadskarriär i kommunen.
Utdrag från en Detaljplan från stadens hemsida http://www.sundbyberg.se
"Sundbybergs stad har bett Folkhem att ta fram småhus till rimliga priser och har anvisat ett område för dessa. Tanken är att uppföra en ny typ av bostäder i området och därmed förbättra möjligheten till boendekarriär i området. En ny detaljplankrävs för att kunna bygga bostäderna."
Grattis bankerna!!
Ränteavdraget måste bort, ju förr desto bättre.
OM Borg har 3/4 av 7-miljoner i skuld, så skulle han tappa 50-tusen kontant ur sin egen privata börs !!
Gissa.
NEJ. Det här är bara djupt okunnigt.
Ränteavdrag är ingen subvention. Ränteavdraget finns för att staten tar ut skatt på ränteinkomster.
Jag ska ge ett exempel eftersom jag misstänker att det ovan inte hjälper.
Antag två grannar Anna och Beda. De har inga lån eller ränteinkomster.
Men nu lånar Beda en summa av Anna, och betalar då 10 KSEK per år i ränta för denna.
Nu tar staten 3 KSEK per år av Anna eftersom staten fått för sig att hon har en ytterligare inkomst. Dock slipper Beda betala 3 KSEK i skatt. Det är i stället Anna som skattar för den summan.
Skatt på ränteinkomst och ränteavdrag handlar bara om vem som betalar.
Således för staten är det egalt, och ska vara egalt, för hur Anna och Beda lånar av varandra. Staten tar varken in mer eller mindre skatt.
Man skulle kunna ta bort både skatt på ränteinkomster och ränteavdrag. Men det tar emot då staten dels vill uppmuntra skuldsättning och en stor del av befolkning mår bra av att staten plundrar sparare.
De individer som ensidigt vill ta bort ränteavdraget vill här se att staten skulle öka det totala skattetrycket med 3 KSEK. De är skattehöjare med andra ord.
Mitt antagande är att de som vill slopa ränteavdraget är stalinister. Och det gäller tills någon lyckas visa att det inte är så.
det är absolut inget problem att avskaffa ränteavdraget och bevara beskattningen av inkomstränta. Detär i själva verket det systemet de flesta länder har. I Frankrike där jag bor finns inga ränteavdrag, ingen kvittningsrätt eller liknande. Samtidig betalar man 28% (tror jag) i skatt när man har en inkomstränta. Var är problemet? Normalt sett i Västeuropa och USA sker en beskattning helt enkelt när pengar byter hand, oavsett om det är arbete eller kapitalrelaterat. Undantag är förmögenhetsskatt och fastighetskatt.
Där vi är nu finns ingen anledning att premiera privat skuldsättning viktigare är att underlätta företagskapitalisering.
xxycorr, utveckla gärna på vilket sätt den som är för ett slopande av ränteavdraget är en stalinist? Och då tänker jag på ,vad har Stalin med ränteavdrag att göra?
Med tanke på att ränteavdraget förändrades påtagligt i början av 90-talet vid "århundradets" skattereform; var alltså det politiska etablisemanget en samling stalinister?
Jag förstå överhuvudtaget inte ditt resonemang; det är väl klart att ränteavdrag är en subvention för den som är skuldsatt. Den person som har ränteavdrag får en reducering av skatten som skall betalas in till staten, det spelar väl ingen roll hur denna subvention betalas?
Låt oss ta ett exempel; staten bestämmer att de som har bil får en reduktion av skatten. Det är dyrt att ha en bil, bensin, verkstad etc.
Den som har bil får en skattereduktion på 40000/bil upp till 3 bilar.
För att finansiera detta så får de som ej har en bil betala denna subvention alt. kostnaden för skattereduktionen tas från statskassan utan någon speciell avgift för de som inte har biil.
Gör det någon skillnad varifrån pengarna kommer för den som får en skattereduktion?
om brist på avdrag är stalinism så har vi ju litet av det också eftersom det finns ett tak.
jag förstår inte resonemanget med Anna och Beda. om jag hyr en lägenhet kan jag inte dra av kostnaden, så varför skall man kunna dra av "hyran" för pengar?
Ja, precis… och när vi då avskaffar de privata bankernas kreditgivande a.k.a. skuldvalutaskapande, och återför detta i rättmätiga händer (statens), så har vi alltså även avskaffat bankernas pågående falskmynteri och förstörande av den svenska kronan. Så som vi tidigare utförligt diskuterat.
Och när vi då alltså återtar makten över vår valuta, så kan vi samtidigt passa på att avskaffa skuldvalutasystemet (och därmed avskaffa statsskuld, tillväxtparadigm, U-landsskapande, etc, etc) och istället införa en skuldfri valuta, utgiven av staten. Eller lokalsamhällen…
http://www.positivemoney.org/
Alltså:
Ner med falskmynteriet. Ner med skuldvalutan. Fram för äkta skuldfria svenska kronor utgivna av och för folket och samhället.
http://limes.bloggagratis.se/2012/03/08/7497573-valutan-del-1/
Limes om vi inför din valuta så kommer det ändå inte att fungera om din valuta är för liten.
Ekonomin kan inte fungera om det finns en miljard av dina pengar.
Mängden pengar är viktigaste faktorn inte räntan på pengarna.
Ge ett exempel på hur stor din valuta ska vara, du kan inte för du har aldrig ens tänkt så långt.
@Limes
Skall jag då som egenföretagare hamna i fängelse, få dagsböter eller näringsförbud när jag skapar kredit genom att låta mina kunder betala mot faktura (ie handla på kredit)? Eller kanske en kombination av dessa?
Anonym Skapar du samma kredit som bankerna gör så hamnar du definitivt i fängelse.
Att ge kredit till en kund skapar inga nya pengar.
När banken ger en kredit till en kund så kan banken låna av riksbanken och nya pengar skapas.
Du är duktig på att sprida dimridåer så ingen ska förstå hur ekonomin fungerar.
@ekvationsteorin
Om du anser att det är att sprida dimridåer (för hur ekonomin fungerar) när man berättar hur det fungerar i verkligheten, på riktigt så tyder väl det snarare på att dina fantasier inte är speciellt verklighetsförankrade.
Kredit till kund används till att köpa varor och tjänster på riktigt och ingår i den verkliga ekonomin. I själva verket ter sig krediter i en eller annan form nödvändiga för en ekonomi som inte utgörs av ren byteshandel, att då få för sig att man skall förbjuda både kreditgivning och utlåning ter sig befängt och ogenomtänkt.
Cornu varför vill du inte lösa problemet med bubelpriserna?
Tar vi bort ränteavdraget så dämpas priserna.
Jag antar att du aldrig kommer att skriva något om hur vi kan lösa problemet, för då kan du inte längre skriva om bobubblan om den försvinner.
Mycket klartänkt!