Ingen har förstås undgått att notera att det amerikanska storbolagsindexet Dow Jones Industrial Average är på nytt ATH, som ett resultat av de massiva centralbanksstimulanserna för att rädda marknadens aktörer. Stimulanser som inte i närheten når den verkliga ekonomin.
 |
| Årschart för Dow Jones Industrial Average |
Det hela visar dock att BTFD är en korrekt strategi, varje nedgång i USA har bara varit en anledning till att köpa, trygg i förvissningen om att Federal Reserve kommer injicera mer pengar i finansmarknaderna, samtidigt som dollarn inte försvagas eftersom den anses vara trygg.
Igår nåddes för första gången en ny ATH för ett år sedan 2007, med ett index som stängde på 14 282 mot tidigare ATH på 14 164. Sedan år 2001 har vi därmed haft tre år som någon gång under året visat nytt ATH i detta index – 2006, 2007 och 2013. Men kontrasten mot tidigare starka uppgångscykel är ändå slående, medan 3/13 = 23% av åren efter år 2000 visat nya ATH, så visade perioden 1981 – 2000 upp hela 15 år med nya ATH, eller 15/20 = 75%.
 |
| Årschart med logaritmisk skala. |
Detta säger förstås ingenting om framtiden alls. Som svensk måste man också justera för valutakursen och då ligger inte index på nya ATH, då vi hade drygt 50% starkare dollar kring millennieskiftet.
Tittar man på uppgångstakten så är den förstås inte i närheten av de uppgångar vi såg på 90-talet, vilket blir tydligt om man tittar på utvecklingen i en logaritmisk skala ute till vänster.
Naturligtvis är detta utan utdelningar. Annars hade det stått utdelningar någonstans. Bäst att nämna det så slipper ni skriva “men det där är ju utan utdelningar”.
13 kommentarer
Men tekniktyngre börsen Nasdaq ligger långt från bubblan år 2000.
Vår börs rensad för Ericsson borde ligga bra till också.
Fast varför är en utdelning om 1-2% inte med, detta när räntan ligger under den!
Därför att jag hämtat historiskt data utan återinvesterade utdelningar. Om du har historiska data med återinvesterade utdelningar, så kan du kontrollera alternativet själv.
Vissa index finns inte med återinvesterade utdelningar och då tänker jag inte sitta och ta reda på alla bolag som ingår i index vid ett givet tillfälle de senaste decennierna, samt exakt vilka datum dessa delat ut pengar. Det lämnas som en övning till dig Oppti.
Det är alltså inte för att jag ignorerar utdelningar, utan för att jag har för låg timpenning på ett enda blogginlägg för att lägga månaders arbete på det.
Lågt hängande frukter ;-))
Frågan är vem som har dessa index?
Kan detta vara fondernas livförsäkring?
De brukar jämföra sig med olik index!
Afv har Svenska omx med utdelning.
Men mycket riktigt är Dow svårare att finna med utdelning.
Har tittat på Dow och såg långa perioder där det knappast var intressant äga aktier pga rörelserna-då var det nog utdelningar som lockade!
Ett nytt ATH alltså, som inte slagits sedan 2007. Betyder inte detta på ren svenska att kraschen kan ligga runt hörnet och lura?
Dags att öka på sina ädelmetaller tro?
Beror på om glaset är halvfullt eller halvtomt.
Glaset är Alltid halvfullt! 😛
Tekniskt sett är det fullt – 50% vatten och 50% luft…
Jag "tror" inte på s.k. "teknisk analys" och rekommenderar ingen att bry sig om sånt brusnonsens. Men det är trots allt så väldigt populärt, liksom horoskopen är, att jag här vill meddela att en teknisk analys av diagrammets grafiska form, säger att förvisso har en tidigare topp (2007) övertigits, MEN förra bottnen (2009) understegs också. Vidgande fluktuationer är enligt TA-regelverket en varningsflagga. Det är bara högre volatilitet och inte ett "mönster" som TA ger vare sig upp eller ned på.
Bara om kursen verkligen tydligt bryter uppåt, så får man en köpsignal. Och det behövs helst att ett nytt mönster växer fram, för det här är på den här skalan inte nåt som ger någon vettig signal.
Stigande trend definieras som högre och högre bottennoteringar, och det har vi inte sett här sedan 90-talet.
(Vidare är ju Dow Jones bara summan av de 30 största noterade bolagens aktiepriser, utan viktning av deras relativa börsvärden. Detta var det första aktieindex som skapades, just därför att det var lätt att summera med papper och penna för över 100 år sen. Men det har inte ens avlägset något vettig ekonomisk tolkning…)
Varför kallas de "blue chips"?
Men det där är ju utan inflationsjustering.
Och hur skulle man "justera för inflation"?
I grunden genom att notera mängen skapade pengar. Men om de pengarna sitter som reserver i banker så påverkar de inga priser.
Eller justera för inflation som i verkliga prisförändringar? Men i så fall vilka priser? Alla priser förändras ju olika. Och aktiekurser ÄR ju priser, så det vore lite knäppt att justera dem för medelpriset på nötfärs, tubsockor och TV-apparater.
skilja på monetär bas, totala bankreserver, överskottsreserver och penningmängd. QE är f.ö. en icke steriliserat sätt att skapa pengar. Dvs de kan påverka priserna särskilt när det sker på den statliga utgiftsidan och inte via bankernas utlåning. Men QEternity är framför-allt ett sätt att se till att penningmängden inte sjunker och att hålla ner räntan eftersom all tidigare penningmängdsökning (skulder). Mark-naden vill sälja en mycket stor del av skapade pengar vilket höjer ränteläget(framför allt gäller det stats- och bostadspapper). Att inte inflationen stiger mer beror på jobben och skulderna och importpriserna från Kina. 2-4% är dock lika med en negativ realränta som bl.a syftar till omedelbar konsumtion på mer kredit istället för sparande. Det kommer misslyckas. Tro mig. Däremot går nog börsen mot nya höjder.