Det verkar ibland råda viss begreppsförvirring kring den fullständiga statliga finansieringen av bankens vinster på bolånen, ränteavdraget. Tänkte här snabbt reda ut begreppen och även peka på några risker med konstruktionen.
Ränteavdraget är en skattereduktion. Det dras mot betald skatt, inte mot din bruttolön.
Det som gäller är att upp till räntebetalningar på 100 000:- SEK så betalar staten tillbaka 30% om du betalat minst så mycket i skatt. I första hand kvittas detta rakt av mot alla slags kapitalinkomster. Om du har ett underskott på kapital på över 100 000:- på grund av räntebetalningar, så betalar staten bara tillbaka 21% på beloppet över 100 000:- SEK.
Jag använde kursiv stil ovan, då i övriga fall av kapitalförluster så får inte dessa kvittas rakt av mot varandra. Förlust på obligationer får inte kvittas fullt ut mot vinster på aktier, förluster på aktier får inte kvittas fullt ut mot bankkontoräntor. Kapitalinkomst från eget företag, t ex räntefördelning, får inte kvittas fullt ut mot kapitalförluster i aktier. Här har ränteavdraget en särställning och får kvittas mot alla former av skatter du betalar till Skatteverket (dvs ej fordonsskatt eller trängselskatt). Detta styrker att man aktivt subventionerar bankernas hela vinster på dina lån och ränteavdraget har som skattereduktion en särställning i sin frikostighet. Hade ränteavdraget varit konskevent med övriga kvittningar hade man bara fått kvitta räntebetalningar fullt ut mot ränta på bankkonto eller räntor från obligationsinnehav.
En möjlig anledning till begreppsförvirring är att i gamla DDR-Sverige var ränteavdraget en avdragsgill kostnad mot din bruttolön, inte en skattereduktion. Därmed fick man när vi hade marginalskatt på 85% tillbaka 85% av räntan från staten, om man betalade statlig skatt på marginalen. Men det gäller alltså inte längre, utan ränteavdraget är inte en avdragsgill kostnad, utan en skattereduktion.
Om vi antar att man idag har 3% i ränta, så kan man alltså ha skulder på 3.333 MSEK och få full skattereduktion. Det förutsätter dock att man har en matchande lön. För att kunna nyttja maximal skattereduktion med 30% tillbaka behöver man ca 33 000:- SEK i månadslön, som en snitt i landet.
Ett parhushåll kan alltså ha lån på 6.666 MSEK utan att hamna i den reducerade 21%-intervallet för resterande ränta.
Här finns en felaktighet i konstruktionen, som bidrar till skuldbubblor. Brytgränsen 100 000:- SEK är ett godtyckligt belopp och har alltså inte reducerats när räntorna fallit.
Förslag: En rekommenderad nedtrappning av den statliga subventionen av bankernas vinster är att sänka brytgränsen, till t ex 50 000:- SEK och inte tillåta någon skattereduktion alls för högre ränteutgifter än detta. Det gör fortfarande att ett par kan bo i en svensk normalvilla för ca 2 MSEK och få full skattereduktion och drabbar alltså ingen “fattig” (fattig i Sverige är den som inte har råd att låna 3 MSEK per person). Med 85% i bolånetak kan fortfarande en individ ensam köpa en villa för 2 MSEK och få nästan full skattereduktion om den maximala reduktionen skulle vara 50 000:- SEK.
Fällor – arbetslöshet
Med hela konstruktionen finns det några fällor, konstruerade för att slå extra hårt mot utsatta hushåll.
Blir man arbetslös så är maximal a-kassa 14 960:- i månaden, vilket innebär att du bara betalar ca 47 000:- SEK i skatt. Efter skatt har du kvar nästan 11 000:- SEK. Om du tillhör ett BLT-hushåll och hade full belåning med 100 000:- SEK i skattereduktion och hade en månadslön på 33 000:-, med 24 600:- SEK efter skatt, så ligger du nu på 11 000:- SEK efter skatt, men får också betala 53 000:- SEK mer i räntor, eller 4 416:- SEK i månaden. Relativt när du hade en nettolön på 24 600:- som anställd, så föll din nettolön som arbetslös till ca 6 600:- SEK vid arbetslöshet med denna lånebild.
Man kan ju inte få en skattereduktion om man inte betalar någon skatt. Notera dock att även fastighetsavgiften räknas som en skatt, så äger man en villa kan man åtminstone få den skattereduktionen även vid arbetslöshet.
Många har idag inkomstförsäkringar, men jag är tveksam om dessa räknas som inkomst, som man betalar skatt på – normalt brukar inte försäkringsutbetalningar vara skattepliktiga. I så fall får man ändå en minskad skattereduktion med 4 416:- SEK i ökade kostnader per månad vid arbetslöshet och belåning enligt ovan.
Så sitter du där med dryga 3 MSEK i lån (din andel) och din partner inte har mycket högre lön än dig, så ska du ställa dig frågan om du klarar av att leva på 18 000:- SEK mindre i månadslön än idag vid arbetslöshet.
Fundera på det. Vill man vara säker på att inte drabbas av en negativ hävstång på grund av minskat ränteavdrag vid arbetslöshet ska man högst ha räntebetalningar på ca 47 000:- SEK om året, dvs drygt 1.5 MSEK i skulder vid rådande ränteläge.
Fällor – höjd ränta
Den andra fällan är om räntan stiger. Kanske tänker man sig att en dubblad ränta innebär dubblade ränteutgifter, men ligger man så att räntebetalningarna sticker över 100 000:- SEK, så stiger dina räntebetalningar mer än räntan, då skattereduktionen minskar.
Om du med dagens 3% i ränta betalar 100 000:- SEK i ränta, 70 000:- SEK i netto och räntan dubblas till 6%, så kommer du betala netto 70 000 + 79 000 = 149 000:- SEK i ränta. Med dubblad ränta ökar alltså dina räntebetalningar med 113% och inte med 100%.
Jämfört med fallet arbetslöshet är detta dock väldigt lite.
När banken testat att ert hushåll klarar 6 – 8% procents ränta, så har de inte förutsatt att någon samtidigt blivit arbetslös. Vid en kombination av arbetslöshet och högre ränta så förvinner snabbt möjligheterna till ränteavdrag. Vid dubbel arbetslöshet kan ett hushåll falla från 50 000:- SEK i nettolön per månad till 13 000:- SEK på grund av reducerat ränteavdrag. Slänger man också in högre räntor kan i princip hushållet bli sittande med noll i inkomst när banken fått sitt. Eller som det så fint heter – torska dit.
Nu behöver ni inte oroa er. Ni var ju fullt medvetna om allt detta när ni tog lån för att köpa er bostad och ni tog med detta i er riskbedömning. Speciellt om ni är högutbildade, intelligenta och snygga stockholmare som just köpt en villa eller lägenhet i 6 MSEK-klassen.
God förmiddag!
43 kommentarer
Jag har alltid tyckt att ränteavdraget borde tas bort helt och skatten på vanligt sparande (skattade pengar) borde också tas bort. Nu är det kanske inte så enkelt när vi har målat in oss i hörnet med både ränteavdrag och amorteringsfria lån. Vi kan ju inte ta bort bankens bästa födkrok……:-)
Tänk om man skulle få slippa bidra till dessa avdrag som i många fall grundar sig i lyxkonsumtion. Amorteringar tack.
Hur många jämkar idag då? Känns inte så vanligt att man håller på med a-skattsedlar och skit..
En bra fundering, men det är inte så svårt att få jämkad preliminärskatt ifall man nu inte tycker det är roligt att få skatteåterbäring till midsommar (ie låna ut pengar gratis till staten).
Jag skulle helt klart kräva jämkning ifall jag hade skäl till det.
Det är ju lite tragiskt att man måste räkna med ett ränteavdrag för att få ekonomin att gå ihop. Den syns ju inte på räkningen man betalar vilket gör att man bara lurar sig själv.
Betalar inte banken 30% i skatt på ränteinkomster?
@ Daniel Andersson: Tror inte det är någon som räknar med ränteavdragen för att få ekonomin att gå ihop. det blir bara en extra "inkomst" vilket antagligen konsumeras upp.
Nej, banken betalar väl bara 22% av vinsten i bolagsskatt.
Vilken bostadskalkyl man än ser, så är alltid ränteavdraget med för att visa månadskostnaden.
En helt vanlig uträkning på följande objekt http://goo.gl/jvGrK:
Ränteutgift 7 082
Amortering 2 688
Driftkostnad 700
Månadsavgift 5 281
Månadsutgift 15 751
Skattereduktion -2 124
Boendekostnad inkl amortering 13 627
Boendekostnad exkl amortering 10 939
Men boendekostnaden är ju inte 10939/13627 utan 13063/15751
Skattereduktionen förutsätter ju här att man betalar åtminstone 85 000:- SEK i skatt om året. Annars får man inte hela den där skattereduktionen.
Nu är ju detta siffror från banken för att locka till sig kunder. Försäljarens siffror brukar sällan hålla sig till verkligheten.
Vafalls, 85.000?
En skattereduktion på 2124 SEK per månad förutsätter givetvis att man betalar minst 12*2124 SEK = 25488 SEK per år i skatt.
Är det bara jag som kan räkna?
Retorisk fråga, "cornu" behöver inte svara.
F.ö. är uppgiften "Boendekostnad exkl amortering 10 939" korrekt under förutsättning att driftskostnaden bara är 700 SEK / månad och att man får skattereduktionen.
Finns idag absolut ingen anledning att subventionera boräntor. Det höjer priserna, och det är kostnader för kapital som inte jobbar, alltså helt ointressant for samhället.
Finns heller ingen anledning att göra avkastning skattefri, varför ska den vara det? Skattade pengar eller inte, det är ju en inkomst. Istället kan man fråga sig varför skatten på arbete är mycket högre än skatten på avkastning av kapital. Det logiska skulle kanske vara att bara lägga till ränteinkomster och utdelningar på inkomsten och betala inkomstskatt på hela rasket?
Vad som är viktigare är att främja vettiga investeringar i företag och jordbruk. Där är det välmotiverat med ett rejält ränteavdrag, som ett investeringsstöd.
Eller varför inte fullfölja resonemanget fullt ut och inte differentiera skatten beroende på vilken kommun man bor i – helst skulle man väl avskaffa kommunalskatten och låta det utgå en lika stor statlig skatt på alla inkomster (det är ju trots allt riksdagen som bestämmer vad kommunens pengar skall räcka till och därmed även vilken skatt de skall ta ut).
Eller ännu bättre se till att Riksdagen inte kan bestämma vad kommunen har för åtaganden. Då kan vi får självbestämmande kommuner som kan arbeta ner skatterna till internationellt konkurrenskraftig nivå.
Staten bör dessutom dra sitt strå till stacken och sänka momsen till 5%
@kgb
Håller med, det jag menar är att det riksdagen beslutar skall ske med statlig skatt och det kommunen beslutar (eg resa monument över kommunpampar) skall ske med kommunal skatt. Det innebär alltså att kommunalskatten sänks drastiskt och statliga skatten behöver höjas motsvarande.
Det är väl oftast bara en lägstanivå som riksdagen fastställer?
För vilka åtaganden skulle du vilja slopa lägstanivån?
Det går ju inte att säga att skatten är högre i tjänst än kapital.
Själv betalar jag 24% i tjänst.
Tar man bort avdragsrätten ska man rimligtvis ta bort skatt på kapital oxå.
För många är skatten högre vid inkomst av tjänst, inte alla.
Skatter går oftast bara i en riktning. Hur mycket man än söker finns det faktiskt ingen motsättning i att ha avkastningsskatt utan att ha avdragsrätt för låneräntor. Bara för att man betalar fastställd skatt på ränta har man inte automatiskt rätt att få en subvention åt andra hållet. Idag betalar man "skatt på överskott från kapital". Man skulle lätt kunna ändra det till det som andra länder har, d v s "skatt på avkasting av kapital".
@belli
Det är möjligt att kommunen har möjlighet att betala ut högre skolpeng än vad staten kräver eller betalar ut högre socialbidrag än staten kräver? Jag antar att det är rätt ovanligt att man går utöver det som är fastslaget av riksdagen.
Jag föreslår inte att man skall slopa någon lägstanivå, jag föreslår att staten tar ansvar för det som riksdagen beslutar – både till finansiering och verkställande. Att riksdagen beslutar angående större delen av kommunens verksamhet ger ju lite av ett löjets skimmer över kommunala självbestämmandet.
Japp, som Anonym skriver. Det man beslutar skall man ta ansvar för.
@Kingedward24
Med ditt antagande ökar skattebördan.
Jag kan köpa att räntor inte är avdragsgilla. Då ska inga avdrag överhuvudtaget vara avdragsgilla förutom ett grundavdrag på ca 120 tkr. Då kan man lika gärna slå ihop inkomstslagen! Även bostadsförsäljning skulle då ingå i skattebasen. Det skulle vara ett väldigt enkelt system där Skatteverkets roll minskar. Därmed är det en utopi i och med att Skatteverket helst skapar regler som skapar jobb för de själva.
"Det verkar ibland råda viss begreppsförvirring".. skulle ju bara kolla så att du var på tårna Cornu 😉
Visst kan man kritisera ROT och RUT, men det blir alltid lite märkligt när kritiken kommer från sådana som tar skattesubventionen av bankeriandet för given.
Om man skall rangordna dem efter hur liten skada de gör, så är RUT minst dålig därför att den förbrukar väldigt små reella resurser och subventionerar direkt arbete. Städning är dessutom ett produktivt, nödvändigt, arbete. ROT sämre, eftersom den blir ett incitament för kapitalförstörelse och slukar materiella resurser, "på köpet" med arbetssubventionen.
Samhällsekonomiskt skadligast är förstås ränteavdraget, som inte bara slukar resurser för mycket obetydliga sysselsättningsvinster, utan också undergräver ett demokratiskt, öppet samhälle genom att bidra till att göra stora delar av befolkningen till ofria skuldslavar.
bra analys. Lustigt att man heller aldrig för en debatt om att marknaden som funktion skulle lösa alla problem(avregleringen). Varför går man in och stoppar fri utlåning? Det var ett av huvudargumenten varför man inte valde att reformera reglerna under 90-talet(Basel II är desssutom inget hinder i sammanhanget,tvärtom).
Skall bli intressant att se om det i likhet med "alla" tidigare bo-bubblor blir skatteändringar som till slut helt tar luften ur pris-bubblan?
OT; Dagens kommentar kommer från Los Angeles där en djurvårdare blev dödad när hon gick in i lejonets bur.
"Kattdjursreservatets chef, Jenny Michaels, säger att det inte funnits några tecken på att lejonet var farligt"
OT; En underliggande jätteskandal till ytan?
Världens älsta bank; Monte Paschi´s kommunikationschef tar livet av sig genom att hoppa från en byggnad. Varför är inte nyheten ute redan igår?
http://www.zerohedge.com/news/2013-03-06/head-communications-italys-scandal-ridden-banca-monte-paschi-has-committed-suicide
Vi har ju idag fått dagsfärsk data ifrån FI som säger att bolånemarknaden är stabil.
http://www.fi.se/upload/43_Utredningar/20_Rapporter/2013/bolan_2013_2.pdf
Och då har dom gjort stresstester där dom simulerat både ökad arbetslöshet, boprisfall och räntehöjningar.
Bara ett av tio hushåll med bolån är belånat till över 85% och SAMTLIGA dessa amorterar. 90% av alla hushåll som är belånade mer än 75% amorterar och belåningsgraden stiger inte längre. Systemet håller på och stabiliserar sig! Enligt FI… Men vad vet dom?
Precis…marknadens verkliga drivkrafter har de nog sämre koll på. De utgår från ett tänkt önskemål gällande vissa parametrar, precis så mekaniskt som FI fungerar. De vill mera men har ännu inte den typen av uppbyggd kompetens eftersom de inte agerar själva i marknaden. Där ligger Rb inne med bättre förutsättningar.
Ingen kan f.ö veta vad en skuldkrasch i Europa, Japan och USA får för konsekvenser på ränta och arbetslöshet. Omöjligt att stresstesta. Vi vet bara att läget blir prekärt inför ett sådant scenario.
Hur kan dom påstå avv skuldkvoten inte ökar när totala skuldern i fjol ökade 4,5%? Disponibla inkomsten lär ju inte ha ökat såpass.
Det mest relevanta ordet är räntesubvention och det verkar inte finnas i texten. På likande sätt men mindre subventioneras maten. Sånt här ger snedvridningar men med bara en knapp 1/3 betalad av staten så blir de inte så mycket. Optimum är platt och det är inte så mycket utanför. Nu konsumeras naturligtvis mer av bostäder och mat och mindre av annat. No big deal.
Den byråkratiska apparaten har har på andra håll infört större ingrepp i de fria marknaderna och detta tas för självklart. Något som talar för att behålla systemet är att pengarnas värde snart kraschar och att det då fås en större genomgång. Det blir som det blir ändå och sånt här bör man inte lägga ner för mycket energi på.
Kanske man istället borde subventionera växten potatis från alla skatter från jord till mun. Och så kan man subventionerna spadar och gummistövlar av bra kvalitet så det finns mycket sådant i omlopp när mat inte längre finns i affären och odlingen ska utökas på ett mindre industriellt sätt. Eller kanske det är bättre att göra tvärt om och belägga potatisen med flera hundra procent skatt så att den blir för dyr att köpa i affären.
Något annat som talar emot räntesubventionen är att byggs mycket mer än vad som kommer att kunna hållas uppvärmt och skötas. Det byggs också på fel ställen typ Stockholm. Med tanke på befolkningsminskningen med anslutningen till potatisens popularitet så fås även här en olycklig snedvridning.
apropå begreppsförvirring så tycker jag att cornu återkommande svamlar om marginalskatt på ett sätt som får mej att tro att han inte riktigt vet vad marginalskatt är.
exempel "…om man betalade marginalskatt."
marginalskatt är derivatan på skatten eller populärt uttryckt skatten på den sista hundralappen du tjänar.
OM man betalar skatt på inkomst av tjänst eller näringsverksamhet så betalar man alltså marginalskatt.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Marginalskatt
Du har naturligtvis rätt. Jag har fel.
Jag ska se till att skärpa mig och börja skriva "statlig inkomstskatt" istället för marginalskatt, så slipper vi detta återkommande svammel.
Tack för att du korrigerade mig.
exempel:
"Samtidigt betalar man ju knappt marginalskatt idag…"
http://cornucopia.cornubot.se/2011/08/maklare-tackar-nej-till-giriga-saljare.html?showComment=1314687175484#c7074862849441543229
rubriken till det här inlägget är f.ö. knasig eller hur?
"Ränteavdraget är en skattereduktion"
men riktigt så är det väl inte?
ränteavdraget och skattereduktion är inte ekvivalenta
ett ränteavdrag är ett ränteavdrag
en skattereduktion är en skattereduktion
ett ränteavdrag innebär ofta, men inte alltid, en skattereduktion
om man ska bli tagen på allvar så tycker jag att man uttrycka sej någorlunda korrekt…
Man kan ju börja med att använda versaler på rätt ställen i en text. Samt även punkter. Om man nu ska bli tagen på allvar.
Lite knasigt, eller hur?
jag tror att de flesta förstår vad jag skriver trots att jag låter bli att trycka på i början av varje ny mening
tycker nog att det är värre om dina inlägg har låg kvalitet genom att du, pga okunskap eller något annat, inte kallar saker vid dess rätta namn…
Kanske blir du förstådd men frågan var om du blir tagen på allvar? 🙂 Själv slutade jag läsa på tredje raden i inlägg 12:56
Till kbg35 och "cornu".
Hädanefter ska jag alltid försöka att inleda varje mening med versal och använda punkt på ett riktigt sätt när jag skriver kommentarer på denna blogg.
Så, nu jag jag skärpt mej. Det var ju inte så svårt även om det tar längre tid att skriva när man måste trycka på skift-tangenten ibland.
Återstår att se om "cornu" kan få upp kvaliteten på sina inlägg.
Jag passar på att förtydliga min kommentar från 12:56 eftersom åtminstone en läsare gav upp efter tredje raden.
Tvärtemot vad "cornu" påstår i detta inlägg är ränteavdrag inte samma sak som skattereduktion.
Ränteavdraget innebär man får dra av inbetald ränta, dock med vissa undantag, i sin inkomstdeklaration. Man gör avdrag för all ränta man har betalat in.
http://www.skatteverket.se/privat/skatter/arbeteinkomst/avdrag/avdragslexikon/r.4.5fc8c94513259a4ba1d800042806.html#ranta
Skattereduktionen är en reduktion av skatten med maximalt 30% av ränteavdraget. En förutsättning är att det finns någon skatt att göra reduktion på.
http://www.skatteverket.se/privat/svarpavanligafragor/rantorochutdelning/privatrantorfaq/hurstorarskattereduktionenvidunderskottavkapital.5.18e1b10334ebe8bc8000118299.html
Hur skattereduktionen fungerar står i blogginlägget. Du kritiserar rubriken. Tyvärr blir rubriken
"Ränteavdraget innebär man får dra av inbetald ränta, dock med vissa undantag, i sin inkomstdeklaration. Man gör avdrag för all ränta man har betalat in. Skattereduktionen är en reduktion av skatten med maximalt 30% av ränteavdraget. En förutsättning är att det finns någon skatt att göra reduktion på."
för lång i mitt tycke. Att det är så det fungerar framgår i texten.
Du får gärna föreslå en kvalitetshöjande rubrik som i två till sju ord förklarar allt, inklusive alla undantag. Så kan man sedan radera hela blogginlägget, eftersom rubriken säger allt.
Baggis.
Vi som har lärt oss att skriva vet hur man ska göra.
"Ränteavdrag ger upp till 30% skattereduktion."
Vart skickar jag fakturan?
Jag tycker man ska observera att som innehavare av hyresrätt (fin) så betalar jag hela kostnaden fär räntan. Fastighetsbolagets räntekostnad är min kostnad. Jag betalar alltså en extra "hyrskatt", kan man säga.
Är inte det orättvist så säg. Hyresgäster tvingas betala (genom minskade skatteintäkter – minskad samhällsservice) för bolåntagarnas utsvävningar.
Riskbedömning? vad är det? Här i sverige lever vi bara en gång, inte har vi tid med saker som riskbedömning och sådana onödiga saker.
Cornu ta bort ränteavdraget så löser vi en stor del av det du varnar för.
Att ta från rika och ge till fattiga, diskuterar många om vi ska göra.
Men avdraget tar pengar från fattiga (fattiga betalar skatt) och subventionerar rikas konsumtion som dom gör med lånade pengar.
Varför ska vi ta pengar från fattiga och ge till rika?
Flat skatt där alla betalar lika skatt på varje krona kan jag acceptera om politikerna beslutar att så ska det vara.
Men att ta från fattiga och ge till rika, anser jag vara fel.
Ränteavdraget är omvänd Robin Hood.