Krigshetsen fortsätter – ledd av krigsförbrytare

Krigshetsen mot Syrien fortsätter, ledd av – med samma logik som i den nuvarande krigshetsen – krigsförbrytare, eftersom ledningen i ett land ska hållas ansvarig för underordnades ageranden. Definitionen av idioti är som bekant att man prövar något man misslyckats med igen, i tron att man ska få ett annat resultat. Detta återigen utan att ha någon som helst plan för vem eller vad som ska ta över Syrien efter Assad.

Siffrorna går isär, men tack vare USA:s invasion av Irak och det medföljande sammanfallet i landet i sekteristiskt våld, dödades mellan 110 000 (AP) och 600 000 (Lancet) civila, varav ett icke försumbart antal för amerikanska händer. Anfallet mot Irak motiverades av att Saddam Hussein skulle förfoga över massförstörelsevapen, vilket visade sig vara helt fel. Krigsförbrytaren George W Bush och hans efterföljare Barack Obama står alltså som skyldiga till tusentals dödsfall enbart i Irak.

Kriget i Afghanistan, mot al-Qaida och talibanerna, ska ha dödat åtminstone 20 000 civila. 

Nu vill samma krigsförbrytare i bland annat USA:s ledning, men också inom EU och andra västländer, alltså anfalla Syrien. Detta då väst tydligen är så moraliskt överlägsna och Syriens regim är moraliskt underlägsna. I Syrien kämpar Assad mot bl a al-Qaida, samma som USA kämpar mot i Afghanistan.

Ska dödade civila vara en anledning till att gå in, så bör kryssningsrobotarna för länge sedan vara på väg mot den amerikanska militära ledningen och andra ledande företrädare för USA:s krigsbrott.

Det hela är förstås dubbelmoral och helt absurt.

Man tänker nu förlänga plågan i Syrien, där det enda “lyckliga” slutet är att Assad vinner och landet får någorlunda lugn och ro igen. Motsatsen, att den splittrade islamistiska oppositionen vinner inbördeskriget, stödd av USA och NATO, kommer leda till en situation som får Irak att framstå som en söndagsskola. Syrien kommer kastas in i våldsamt sekteristiskt våld och inbördeskriget kommer i praktiken aldrig ta slut.

Ingen krigshetsande makthavare diskuterar vad som ska ersätta Assad och man är alltså fullt beredda att begå exakt samma misstag som i Irak.

Varför är då våra politiker så skjutglada och vill så gärna döda människor i Syrien, soldater som kämpar mot al-Qaida och andra terrorstämplade organisationer?

Svaret är att både USA, Frankrike, Sverige (via krigshetsaren Carl Bildt) och andra krigshetsande länder har allt större inhemska och ekonomiska problem och genom att gå i krig så vill man skjuta bort fokus från de egna problemen och den egna oförmågan.

Återger vad jag skrev i fredagens inlägg om vilka parter som är inblandade i inbördeskriget i Syrien, och som knappast kommer börja kramas bara för att Assad störtas.

“Dels kurderna med 15 000 man och dels regimen och rebellerna. Rebellerna är uppdelade på Fria syriska armén om 80 000 man, islamistiska Syriska islamistiska befrielsefronten (37000 man), islamistiska Syriska islamistiska fronten (13000), terroriststämplade al-Nusra (6000) och utländska mujahedin (10000). Dessa lär knappast sluta inbördes fred vid ett regimfall och lär knappast respektera minoriters rättigheter eller är ens intresserade av demokrati, utan av en islamistiska shariastat eller ett nytt arabiskt storkalifat, plus Israels förstörelse. På regimsidan hittar man syriska armen på 110 000 man och säkerhetsdirektoratet med 8000 man. Dessutom har man Shabihamilisen med 10000 man, lokal hemvärnsmilis med 80000 man, shiaislamistiska al-Abbasbrigaden med 10000 man, Al-Jaysh al-Sha’bi-milisen med 50000 man, och slutligen terrorstämplade Hizbollah med 5000 man.”

Vi får inte mycket rapporter om läget i Libyen längre, antagligen eftersom västmakterna nu skäms öronen av sig på grund av den situation, som stödet till al-Qaida i Libyen, gett upphov till när man hjälpte till att störta Khadaffi. Libyen är dock relativt lugnt än så länge, men Syrien är inte Libyen.