När nu de långa räntorna verkat vända uppåt och avslutat cykeln av fallande räntor, så kan det vara på sin plats att fråga sig hur mycket de korta marknadsräntorna kan stiga utan att Riksbanken höjer reporäntan?
 |
| Reporäntan och STIBOR 3M |
Använder vi STIBOR-3M, interbankräntan som ställs av de svenska storbankerna och Danske Bank, som marknadsränta, så kan vi se att den generellt ligger högre än reporäntan.
Reporäntan ligger till grund för Riksbankens in- och utlåningsränta, som sätts 0.75 procentenheter högre eller lägre än reporäntan. Det är dessutom en extremt kort ränta, som endast gäller lån över natten. Vid nuvarande reporänta kostar det alltså 1.75% för bankerna att låna pengar av Riksbanken, något som inte heller kan bindas upp för att t ex matcha de rörliga bolåneräntornas 3-månaders räntor. Därmed är 3-månaders STIBOR-ränta mer indikativt för vad det kostar för bankerna att låna upp det som behövs för rörliga bostadslån.
 |
| STIBOR 3M minus reporäntan |
STIBOR-3M kan i själva verket ligga upp till ca en procentenhet högre än reporäntan och upp till över 200% av reporäntan. De stora avvikelserna hittar man förstås vid toppar eller vid vändningar i Riksbankens styrränta.
Vi kan stå inför en vändning uppåt för reporäntan inom det närmaste året, men generellt verkar STIBOR-3M ligga runt 20% högre än reporäntan, t ex dagens 1.202% mot en reporänta på 1.75%
 |
| STIBOR 3M relativt reporäntan |
Innan något dramatiskt händer är det antagligen mindre sannolikt att de rörliga marknadsräntorna tar fart. Riksbankens styrränta är det som generellt styr de svenska korta räntorna. Riksbanken förväntar sig inte höja reporäntan förrän andra halvåret 2014, dvs om ungefär ett år.
Det är förstås inte samma sak som att inte bankerna kommer höja sina bolåneräntor, men marknadsräntorna kommer antagligen förbli så här låga det närmaste året om inget dramatiskt händer. Men under tiden stiger de långa räntorna och fönstret där det långsiktigt kunde vara lönsamt att binda räntan håller alltså på att stängas.
Så hur mycket kan de korta marknadsräntorna då stiga? Vid en rörelse uppåt kan vi alltså få upp till en procentenhet högre marknadsräntor än reporäntan, vilket i så fall innebär ca 0.8 procentenheter. Riksbanken väntar sig 2.0% i reporänta 2015 och 2.8% år 2016. Mot dagens 1.20% i marknadsräntor kan vi få se en STIBOR-3M på 3.6% år 2016, eller en höjning av bankernas upplåningskostnader om 2.4 procentenheter. Rörlig bolåneränta skulle i så fall år 2016, om man inte också höjer sina bolånemarginaler, ligga på ca 5.4% mot dagens ca 3.0%. Ökade kostnader för den egna kapitalreserven, som bankerna måste ha för att få låna ut in- och upplåning till bolånekunder, kan dock dra upp räntorna ytterligare, liksom andra stigande kostnader.
Den som köper en bostad för att bo i även 2016 ska alltså förvänta sig mer än 5.4% i bolåneränta om de ligger kvar rörligt. Ur det perspektivet är det fortfarande en bra affär att binda räntan på fem år även på dessa nivåer.
9 kommentarer
Initialt kommer stigande räntor antagligen ge en sista push på bomarknaden, de sista idioterna ska in medans de fortfarande kan låsa räntan på acceptabla nivåer.
Skuldberget är ju väldans stort nu, mer än 3-4% tror jag inte går innan det blir jobbigt. Sen kommer räntorna falla igen, och denna gång antagligen för att ingen helt enkelt vill låna längre.
"att binda räntan på fem år även på dessa nivåer"
borde vara
"att binda räntan på fem år även på dessa nivåer om man inte planerar att flytta, skilja sig eller göra något annat ´det vanliga´"
om nu inte reglerna för ränteskillnadsersättning förändras
Säg att den rörliga räntan stiger till 5 eller 6% – hur påverkar det skatteintäkterna?
Dels så lär ju konsumtionen minska mycket då folk istället för att handla onödiga saker lägger pengarna på att betala den högre räntan – sjunkande BNP och mindre intäkter för staten via momsen.
Sen kommer ränteavdragen skjuta i höjden så att skatteintäkterna sjunker ytterligare.
Hur många miljarder lär det handla om? 50-100? ännu mer?
Typ. Vilket leder till att högkonjunkturen med sina högre räntor knäcks och vi får lågkonjunktur igen. Boom-bust, som vanligt.
Reporäntan är den ränta deltagarna kan låna eller placera kronor i på 7 dagar, alltså ingen spread. Att låna över natten kostar +/- 0.75 procentenheter och är alltså dyrare.
"Därmed är 3-månaders STIBOR-ränta mer indikativt för vad det kostar för bankerna att låna upp det som behövs för rörliga bostadslån."
Detta är inte riktigt sant, efter finanskrisen kom man på att bokunders lån oftast inte varar 3 månader och nu måste bankerna i större grad "durationsmatcha", dvs låna upp längre pengar eftersom bokunders lån tenderar att vara…långa. Detta är också anledningen till att reporäntan i lägre grad styr boräntorna numera.
Så tex en 5Y obligation för Handelsbanken ligger just nu kring 2,65%, upp från 2,30% för en månad sen. Vilket betyder höjda räntor för bolånekunder.
Vi kan ju också konstatera att bankerna inte finansierar korta lån hos Riksbanken. Varför? Jo, det är för dyrt eftersom man måste betala ränta till Riksbanken i svenska kronor. Pengar på ett bankkonto, som ju egentligen är en fordran på banken, accepteras ej.
@Björn
Samtliga fordringar kan krävas i svenska kronor om inget annat avtalats. Och framförallt räntekostnaden räknad i svenska kronor slår direkt på resultatet.
Enda anledningen till att bankerna lånar till högre ränta kan vara att riksbanken kanske inte lånar ut om inte tillräcklig säkerhet för lånet finns.
Hade det varit så att man ovilkorat kunde låna från riksbanken så hade det varit en orimlighet att stibor skulle stiga över det.
Priserna på svenska bostadsobligationer publiceras av Nasdaq OMX (http://www.nasdaqomxnordic.com/bonds/sweden/) och de som löper ut i mitten av 2016 ligger på cirka 2% vilket grovt stämmer med Cornus beräkningar ((1%+2%+2.8%)*1.2+1)^(1/3) = 2.3%.