SBAB kunde inte hålla emot längre och höjde nu sin bolåneränta kraftigt. 5-åringen ligger nu på 3.92%. Rörliga räntor är dock oförändrade och perioden där det inte var osannolikt att man kunde tjäna på att binda räntan är nog snart över, om den inte redan passerat.
Även Swedbank har höjt sin 5-åriga ränta, som nu ligger på 3.65% medan SEB ligger på 3.61%. Nordea har inte höjt än, utan ligger kvar nere på 3.43%. Nu är det iofs inte osannolikt att Swedbank med kollegor hänger med och höjer till SBAB-nivåer inom kort.
Man ska i sammanhanget komma ihåg man runt årsskiftet hos Swedbank kunde få en 5-årig ränta på 3.33% och i april 3.21%. Sedan botten i april har de 5-åriga bolåneobligationernas ränta stigit med 0.87 procentenheter, vilket med bibehållen marginal för banken skulle innebära en 5-årig ränta på 4.08%. Räntehöjningarna släpar dock efter en del, men vi lär få se över 4% i ränta igen i år. Sticker man ut hakan lite mer så kan man våga sig på att säga att 5-årig bolåneränta kommer ligga över 4% inom några veckor.
Men de flesta väljer förstås rörlig ränta, eftersom de inte har råd att förverkliga sin livsstil med dagens lånebild om man har högre ränta. Samtidigt låg den rörliga 3-månadersräntan hos Swedbank på 3.95% så sent som förra sommaren och de tillfälligt låga räntorna kommer inte bestå. Generellt brukar rörlig ränta följa efter fast ränta med viss fördröjning.
SBAB har gått från prispressare till marknadsledare på högsta räntor, vilket talar för att man helt enkelt inte vill ha nya bolånekunder till dagens bostadspriser.
I mina två rent hypotetiska scenarier kring ränteutvecklingen så lönade det sig att binda räntan på fem år under 4.04% i det positiva scenariot medan den 5-åriga räntan med råge nu passerat de 3.48% som var brytpunkten i det negativa scenariot. Tror man på en relativt närliggande krasch för svensk ekonomi, skuldbubblan och bostadsbubblan behöver man alltså inte låsa räntan. Tror man att kraschen kommer senare kan det fortfarande vara lönsamt att binda räntan.
31 kommentarer
Vad jag har hört gamblas det fortfarande en del hos bankerna, kunderna låser räntan på fem år och betalar en premie för det, bankerna lånar upp den summan på betydligt kortare löptider och ökar på det sättet räntenettot.
Låter inte osannolikt.
Det är standardbeteende och blev problematiskt för amerikanska banker 2008 när de korta räntorna steg över de långa, något som normalt inte händer. Det är en slags carry trade och är rätt så riskfritt i praktiken, så räkna med mer RÄNTORNA GÅR SNART UPP, BIND ERA LÅN.
Du säger att tiden för att tjäna på att binda räntan 5 år kanske redan har passerat, men du skriver om de som har rörlig ränta som om de vore idioter (kanske lätt överdrivet).
Jag idiotförklarar många vänner och kollegor som, som du benämner ovan har lånet rörligt för att ha råd att åka på semester/helt enkelt inte har råd att binda räntan till högre räntor.
Men har själv min ränta rörlig "då man historiskt sätt har tjänat på det". Det, och faktum att jag inte vet hur länge jag vill bo i min lägenhet gör att jag inte binder på längre sikt.
Men detta är inte för att jag inte har råd med 3,65% i ränta, min smärtgräns går snarare vid 10-12%.
Är det något jag missat, som borde få mig att binda, även om man har marginal? Vore intressant att se lite resonemang kring lån för en "ej överbelånad" (även om jag anser att jag är överbelånad).
Generellt är det bättre att amortera och ha rörlig ränta än något annat alterantiv.
Problemet är folk som kör med rörligt och festar upp pengarna istället för att amortera.
Har bara drivit tesen under våren att "nu" har varit en av de få perioder där man faktiskt kommer tjäna på att låsa räntan. Den perioden går nu mot sitt slut.
Ja ja, de ynka korvören som man ibland kan "tjäna" på att binda är ingenting jämfört vad man kan få betala i RSE vid en oväntad flytt pga arbetslöshet, dödsfall, sjukdom etc. Har man bundit lånen så kan man heller inte byta bank som man vill och har ett sämre förhandlingsläge mot sin nuvarande bank.
Då hade jag inte missuppfattat något, och fortsätter med min rörliga ränta och min amortering 🙂
Haken med rörlig ränta är ju att man måste ha (mer) marginaler så att man kan klara att räntan stiger. Har man dessa marginaler så innebär det ju att man bygger upp en buffert för sämre tider antingen genom att amortera eller spara.
Just det faktum att lång ränta fungerar som en försäkring för den skuldsatte gör att bankerna kan ta betalt för den funktionen – alldeles oavsett ifall banken har kostnader för det eller inte. Som alltid när det gäller försäkring så är det när man inte har marginalerna att ta smällarna som man behöver försäkring.
Tillägg: och att ha rörlig ränta för att man inte "har råd" att betala vad fast ränta innebär är hål i huvudet. Man skulle kunna ha som tumregel att det man sparar på rörlig ränta skall sparas och inte festas upp (så kan man ju iaf i första läget göra något för att hantera en ränteuppgång).
Banken har ju en "skuld" i det hela. De vill ju på alla sätt förhindra BLK från att amortera och uppmuntrar oss att slösa bort pengarna på all möjlig idioti.
@Anonym skrev:
"Haken med rörlig ränta är ju att man måste ha (mer) marginaler så att man kan klara att räntan stiger."
Nja, håller nog mer med @47d942d2-3dc6-4f1c-a75d-e2bd6ce8344c här:
Dvs. Haken med bunden ränta är att man måste ha just (mer) marginaler för att hålla ihop äktenskapet, undvika arbetslöshet som föranleder flyttbehov samt undvika sjukdom/dödsfall eller några andra familjetragedier eller andra omständigheter som gör att man får ta mössan i hand och gå till banken och betala ränteskillnadsersättning för att lösa det bundna lån man har.
Rörlig ränta med ansvarsfull amortering är alltid bäst. Som Cornu brukar påpeka, så är det bättre att spara undan själv skillnaden i så fall mellan rörlig och bunden som en form av egen buffert för att vara mer flexibel. Alternativt så klart, – köp mindre dyrt och flådigt än man tänkt från början och rätta mage efter matsäck…
@klarsynth
Bankens "skuld" i sammanhanget fritar inte gäldenären från sitt ansvar.
Sen verkar det som du missförstår ganska friskt här. För att klara av ett lån med rörlig ränta så måste du ha utrymme i ekonomin för räntehöjningar. Bortser man då från bankens (eventuella) premie på bundna lån så är det förväntat att man skall behöva betala lika mycket i ränta även med rörlig ränta och därför bör man ha utrymme i sin ekonomi för att betala bunden ränta. Kan du inte det så är det alltså förväntat att du torskar dit då din ekonomi inte klarar förväntad ränteuppgång.
Rörlig ränta med ansvarsfull amortering bör alltså innebära att man sätter av lika mycket som den bundna räntan är för lånet, dessutom bör man ju även ha utrymme för viss amortering utöver detta.
För situationen att man blir tvungen att flytta bör man ju dessutom ha med i kalkylen hur räntan utvecklar sig och hur det påverkar priset på bostaden. Det är inte självklart att man med rörlig ränta befinner sig i en så rolig sits då heller. Har man scenariot att räntan stiger i åtanke så blir inte RSE så allvarlig (eftersom räntan på lånet ju är lågt i förhållande till marknadsräntan).
hur långt tillbaka går din "historiska" tillbakablick? för det är väl inte på det viset att du lämpligt valt att starta din tideräkning och lagt år noll till mitten på 90 talet när räntorna började sjunka före det var det i princip alltid betydligt dyrare med rörlig ränta och billigare ju längre du band räntan
@xtra-allt
Att extrapolera historiska observationer utifrån historik från mitten av 90-talet med sjunkande ränta, rekordlåg ränta leder ju till frågan om man tror att extrapolationen blir giltig när den leder till negativa räntor.
Om man bortser från "premier" på bundna/rörliga lån så är ju rörligt lån endast fördelaktigt när framtida ränta blir lägre än förväntat. NB med detta antagande så är det bara med bättre insikt än banken som du kan göra vinst genom att välja det ena eller det andra (därav tesen att man redan gjort fel ifall man inte har betalningsutrymme för bundet lån).
Så om man är överbelånad bör man då pioritera att binda eller amortera istället för att festa, jag gissar att amortera vore ett bättre alternativ, men allt beror ju på vilka marginaler man vill ta och vilken riskbenägenhet man har. Själv amorterar jag inte utan placerar pengarna med ett mål om minst 5 % årlig avkastning, hade jag haft den strategien och återinvesterat utdelningar de senaste 10 åren kan jag ju klumpamortera då räntorna stiger. Om vi inte får en total börskollaps och höjda räntor samtidigt förefaller det som ett bättre alternativ. Räntorna klättrade ju uppåt för ett par år sedan och då var jag inställd på högre räntor, men sen sjönk dom igen. Jag gissar att ingen har facit i hand så varför så hårdnackat rekommendera binda räntor hela tiden ?
Tja, många nederländare som körde samma stil – spekulera med pengarna istället för att amortera. Gick inget vidare. Börsen brukar dyka tillsammans med bostadspriserna… Kvar är skulderna.
Det är tragiskt att så många BLT inte verka inse att från första dagen med rörlig ränta skapas, genom att räntekostnaden blir lägre, ett utrymme för att antingen bygga upp en buffert och/eller att amortera ned skulden.
Hur tänker man egentligen när man enbart verkar fokusera på att varje månad ska klara av att betala ränta på ett så högt lånebelopp som möjligt?
På en moralisk nivå håller jag med dig. Men en bild säger mer än tusen ord: http://elato.se/imgdump/blt.png
Men det måste väl folk ha? (råd menar jag). Medelinkomsten (2 pers) ligger väl på ca 50,000? Då har man 35000 efter skatt. Säg att man har på 2,000,000 och 4% ränta, då betalar man väl ca 10,000 i månaden för ränta+driftskostnader. Då har man 25,000 kvar när boendet är betalt. På 2 vuxna! Och nu räknar jag inte med ränteavdrag, jobbskattavdrag, bilavdrag, blablaavdrag.Slänger vi in barn i bilden blir det mer utgifter – men även större inkomster.
Så vad gör folk för pengarna i sin "livsstil"? Inte kan det vara klädkontot som sprängs (med tanke på hur folk ser ut). Inte heller matkontot – med tanke på vad folk äter. Så vilken livsstil är det som kostar? Iofs så måste de väl spara minst 10,000 i månaden som säkerhet ifall något händer (arbetslöshet, sjukdom, pension) men det gör ju inte folk.
Ja, vad gör folk? Verkligheten är att medelklassen lever ur hand i mun.
http://cornucopia.cornubot.se/2013/03/balansakten-sveriges-fattiga-medelklass.html
Lotta Troubles fråga är högst relevant och Cornus svar är mer en symptom än en förklaring.
Gjorde en överslagsräkning enligt följande. Familj med 2 barn, köper en Sverigevilla (2013: 2 266 300 kr) belånad till 85%. Binder lånen på 10 år till 4% (borde gå att få till). Amorterar lånen på 40 år. Medelinkomsttagare enligt Lotta Troubles överslag.
INTÄKTER:
Lön: 35 000
Barnbidrag: 2 250
UTGIFTER:
Boende (El, vatten, villaförsäkring, räntor, amortering, reparationer mm): 12 800
Bil inkl service, bensin etc + ett månadskort lokaltrafik: 3 100
Personförsäkringar: 700
Div medlemskap (fack, a-kassa, föreningar): 600
Mat och kläder: 7 500
Semester och nöjen (inkl nödvändiga Thailandresan): 3 600
Övrigt (tv-avgift, CSN-lån, telefon, tandläkare mm): 5 100
Summa intäkter: 37 250
Summa utgifter: 33 400
Överskott per månad: 3 850 kr. Visst har folk råd om dom vill.
Det var ett ganska litet överskott, ca 10,33 % sparande bara. Den familjen tror jag kommer att få dra in rejält och leva spartanskt om räntorna går upp än mer än 4 %.
Visserligen kan de ta av "Thailandskontot" (räcker verkligen 3600*12 = 43 200 kr till en resa till Thailand för fyra personer?) och sluta köpa kläder (alternativt bara handla begagnade kläder) men det känns ändå som att det då kan bli ett ganska torftigt liv för den familjen – merparten av inkomsterna kommer att gå till enbart boendet!
I och för sig finns det en mängd roliga nöjen man kan hitta på med barn utan att det ska behöva kosta en massa pengar. Fiske, biblioteksbesök, rita, måla, skriva etc.
Även om barnen "står ut" med att mestadels "bara" få ägna sig åt ovanstående intressen, hur kommer det hålla mellan de två vuxna i familjen vid ett sådant scenario?
Det är rätt mycket "fasad" som ska visas utåt (bara att kolla andras statusuppdateringar för de som råkar ha konto på Facebook). Det kostar på att spela rollen som den lyckliga familjen med schysst bostad med dito inredning, stor altan, rostfri gasolgrill och utlandsresor.
Hur kommer mannen* att reagera när det inte finns pengar till att hänga med när de andra grabbarna visar upp nya bilar, skotrar, grillar, elektronik etc.?
Och hur kommer kvinnan* att ta det när det inte längre är möjligt att lägga pengar på dyrt fika och fin mat & vin som kan fotograferas, instagrammas för andra att beskåda?
*Utgår från ett vanligt förekommande man & kvinna-förhållande med tillhörande intressesfärer här, man kan ju mixa och matcha som man vill i sitt eget sinne.
Hur finansierar de större investeringar, som bilen, underhåll av hus och buffert för oförutsedda utgifter?
Lån.
Sanningen i hushållsbudgeten ovan (i många fall) är nog att utgifterna är maxade så att överskottet uteblir (i vissa fall är det värre än så).
Det stämmer nog rätt rejält att man vill uppräthålla en fasad. Det är lite "tävling" över det hela där man jämför sig med andra. Det som är extra besvärande är att man har flera man jämför sig med och aldrig ser hela bilden (man måste ha minst lika fin bil som den som lägger hela lönen på bilen samtidigt som man skall mäta sin grill med grillentusiasten – man känner säkert en arbetslös som har överskott av tid över). Jag tror det gäller att inse att sånt kan aldrig bli bra och ge upp "tävlingen" och försöka se till att det blir bra innanför fasaden istället.
Jag förstår hur folk klarar sig i andra delar av landet – men inte i sthlm. 2 miljoner får du inte ens en tvåa i närförort för idag.
Är alla i sthlm chefer/jurister/läkare lr?
Mys-fredag att sitta och glädjas över att räntorna går upp så att grannen får det svårare.
Så . … . Svenskt! 🙂
Fredagsmyset har inte ens börjat.
Jag lade in lite räntehistorik från Swedbank i Excel för att kolla vid vilka tillfällen det lönat sig att binda historiskt, 5 & 2 år jämfört med 3 månaders.
Jag blev lite förvånad över att se hur väl bankerna lyckats med att i princip aldrig torska på den 5-åriga, visserligen i en långt nedåtgående räntetrend men ändå. Bankerna verkar hur som helst varit ganska träffsäkra i sina prognoser och jag undrar om de fortsättningsvis kommer att vara det.
För den som vill ta en titt själv och eventuellt hitta lite fel i det jag (snabbt & slarvigt) gjort hittar Excel-arket här:
http://db.tt/7EM75os2
Och i vanlig ordning hittar jag inte mycket jag kan relatera till, utan känner mig rätt o-normal.
Just fyllda 70 har jag i dagarna skrivit på för mitt andra hus och första helt egenägda villa. Eller bankägda. Så bliver den sista villan värre än den första?
Amortering på 60 år är inte ens ett dåligt skämt vid min ålder. Håller med om att i princip är det klokt att amortera, men med mitt barnfria tidsperspektiv känns det inte motiverat att sikta på skuldfritt ägande.
Så varför ger jag mig in i BLT-branschen?
Jag lämnar glatt Göteborgs bostadsbrist, kommunalskatt, Värsttrafiktaxa, trängselskatt, uppgrävda gator, italienska gnisselspårvagnar …
Men kommer att sakna gångavstånd till ICA Maxi, universitetsbibliotek, badsjö utan vågor (gillar inte okontrollerat vatten i ansiktet), och 10 min bilavstånd till särbo.
Och jag får jämfört med de bättre av ett par dussin påtittade objekt runt Göteborg 50 % mer boyta i ett plan plus en lagom stor trädgård till till synes lägre kostnad per månad än en brf-lägenhet tre trappor upp.
En begränsande faktor när det gäller mitt letande har varit att jag ska klara dagens månadskostnad på min usla pension, om jobben i firman upphör eller om jag inte längre kan jobba. Det borde ge en marginal för reparationsbehov jag inte upptäckt, ränteökningar och tuffare amorteringskrav.
Binda eller inte binda? Räntorna alltså. Ett förslag från aktuell bank är en del rörlig, en del bundet, och en del rörlig med tak?! Ska jag gå på mitt ekonomiska förflutna borde jag välja det som jag tycker är minst attraktivt just nu, men jag kan inte ens bestämma mig för vad det skulle vara, utan får gå på att vad banken rekommenderar är vad de tjänar mest på. Undrar om de skulle svara om jag frågar vad som är mest ogynnsamt för dem … Å andra eller kanske tredje sidan är det inte garanterat att nån kombination kan vara tillräckligt gynnsam för såväl banken som för mig.