Hos SEB skriver chefsekonomen Robert Bergqvist om de globala skuldökningen, som ligger på 35% (eller 40% – Bergqvist verkar inte kunna bestämma sig) de senaste fem åren och överstiger även den nominella BNP-tillväxten, dvs skulderna har ökat mer än motiveras av både prisökningar och ekonomisk tillväxt.
De globala skulderna är nu uppe på 190% av BNP, när man slår ihop stat, hushåll och företag. Naturligtvis är skuldsättningen som högst i den rika västvärlden och man ska i förhållande till dessa globala 190% att Sveriges motsvarighet ligger på över 600%, ej räknat finansiella företag. Sveriges skuldberg undviker dock Bergqvist att skriva om, utan konstaterar istället att Sverige ligger på 13:e plats när det gäller nettoutlåning, dvs när alla ömsesidiga skulder rensats.
Sverige, främst pensionsystemen förmodar jag, ligger trots allt alltså på plus. Men det är ju inte samma aktörer inom olika sektorer i Sverige som sitter på tillgångarna som de som sitter på skulderna.
Men återigen visar sig alltså den svenska skuldbubblan ligga i bankernas döda vinkel. Istället för att prata om det skuldberg som de svenska bankkunderna sitter på så försöker man peka ut utländska stater istället.
16 kommentarer
Den svenska årliga tillväxttakten på skuldberget ligger på 4,7% enligt färska uppgifter och jag tror knappast att BNP-siffran är direkt i närheten av det…
Justerat för nominell BNP är ökningen 3.76%, se min uppdatering här
http://cornucopia.cornubot.se/2013/06/anders-borg-inte-kommer-gora-ett-skit.html
Är ändå inte i närheten av vårt BNP-tillväxt. Sidan jag länkade till publicerade SCB idag men det är kanske möjligt att uppgifterna fanns innan och siffrorna har ju inte heller förändrats så mycket från förra månaden.
Kom ihåg att Riksbanken har lånat upp cirka 100 miljarder som säkerhet för bankerna i början av året. Räknar man bort det får man skuldökningen till cirka 2.0%.
Visste inte att Riksbanken tillhörde hushållen och är ett icke-finansiellt företag som har lånat pengar till bland annat bostäder…
Den jag syftar på är den svenska totala skuldökningen ([6010 – 100] / 5796 => 2%).
Till exempel sjunker statsskulden och någon annan låna upp det som saknas, då blir det snett att bara titta på en del av bilden. Riskerna ökar så klart eftersom bostadsobligationer har högre risk än statsdito.
@Björn
Formellt sett har inte Riksbanken lånat upp dessa pengar – de har "fått" dem som kapitaltillskott från staten. Upplåningen har gjorts av riksgäden och bör synas så i statistiken (som statsskuld). Eller tänker du på en annan upplåning än vad jag tänker på?
Det löser sig sa han som sket i vasken…är det inte så att politiker vill beräkna bnp på hur ofta folk skrattar(lycka)? Robert Guvstavsson 24/7 på svt så är problemet löst.
Filmen Monopol belyser detta.
Jag har hört några andra varianter på att det löser sig:
"Det löser sig sa hon som sket i Vallhallabadet" – Göteborgs variant av den du skrev
"Det löser sig sa han som la sig i saltsyra" – Fysikerns variant
Är undrande över den märkliga siffran att skulderna skulle vara 600% av BNP. BNP är f.n. 3.6 biljoner. Det innebär att skulderna skulle vara hela 21.6 biljoner. Det är ju 2.2 miljoner per svensk och ännu mer per hushåll. Jag lever iallafall i tron att totala skulder är 168% av BNP (alltså 6 biljoner) 🙂
Räknar du inte bara den statliga och privata skulden då? Fast dessa blir bara en bit över 100%. Tar man med övriga skulder som svenska företag har så blir det dock runt 500% idag. Jag har set lite olika siffror, här är en t.ex. på 450%.
Cornucopia hänvisar till Eurostat som bör ha lite mer uppdaterade uppgifter än länken till bloggposten som jag länkade till.
Jag tittar på SCB (http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____340487.aspx?px_tableid=ssd_extern%3aMFIM1) under total utlåning i svenska kronor.
Många "Svenska" företag (och banker) har stor verksamhet utomlands, kanske är det detta siffrorna visar.
När man läser statistik så bör man ju ha klart för sig vad statistiken visar. Den axel visar omfattar "alla" skulder inklusive finansbolagens skulder (vilket omfattar det folk har på bankkontot), den björn visar är totala utlåningen som finansbolagen har (detta omfattar inte inlåning från allmänheten och det innefattar heller inte skulder som har annan fordringsägare än finansbolag).
Beroende på vad man vill visa så väljer man kanske statistik därefter och talar tyst om vad som omfattas av statistiken.
Har grävt lite djupare i detta och SCB har statistik kallad finansräkenskaperna som har dessa enorma siffror. Bland annat räknar man med företagens aktier, koncernlån, pensionssystemen, obetalda skatter/fakturor med mera. För mig är det en skuldkris när räntorna blir omöjliga att betala. Knappast något problem med aktier eller skatteoptimerande koncernlån mot utlandet (läs: räntesnurror).