Public Service/SVT uppmärksammar den fortsatta och accellererande gymnasiedöden, när friskolor lägger ner i takt med det demografiskt svikande elevunderlaget.
Ett exemple är Landskrona Praktiska Gymnasium, som lägger ner till sommaren. Det är en klen tröst för de som går andra året att man åtminstone inte lägger ner mitt i terminen, men två år av dessa ungdomars liv är bortkastade. Visserligen behöver Sverige knappast fler frisörer, men det finns ingen annan frisörutbildning på orten och det går inte att komma in tredje året på annan ort. Så två år av dessa ungdomars liv är nu bortkastade och offrade på den heliga svenska tillämpningen av nyliberalismens altare.
Sveriges elevkårer ställer nu krav på utbildningsgaranti för hela gymnasiegången, hur nu en sådan skulle vara utformad.
Ska kostnaden externaliseras genom att stat eller kommun ska stå för garantin så kommer man alltså sponsra privata företags vinster och risktagande. Ska garantin som sig bör internaliseras och tas av företagen själva så innebär det att utbildningen blir lidande eftersom pengar försvinner till garantin
En variant är t ex att kräva att friskolegymnasium avsätter kapital i en kapitaltäckning som ska räcka till en antagens elev hela tre års utbildning – säg 400 – 500 kSEK. Idag räcker det med kapital till en lokal, inventarier, och en månadslön åt personalen för att dra igång en friskola. Men ska då en friskola få avkastning på satsat kapital om 0.5 MSEK per elev så blir det mindre pengar över till undervisning. Eller så försvinner helt enkelt möjligheten till vinst i gymnasieskolan. Vilket kanske är bra. Friskolor och valfrihet innebär inte att vi måste ha vinstdrivande företag, utan lika gärna att man kan ha brukarägda eller idella skolor, där allt överskott investeras tillbaka i verksamheten. Tanken med friskolereformer var ökad valfrihet och större spridning på utbud, inte att pengar som ska gå till undervisning ska skickas som vinster till skalbolag i Luxemburg.
SVT rapporterar att Praktiska-koncernen stänger hela åtta gymnasium och John Bauer-koncernen stänger fem. Dessa elva gymnasium, plus Ales kommunala gymnasium, är dock bara tolv av de ca 70 gymnasier som bör stängas på grund av demografisk elevbrist de närmaste åren.
Och under tiden får ungdomar flera viktiga år kastade på den nyliberala soptippen.
Tillägg: Det tog nästan två timmar innan någon kommenterade (via mail) mitt enkla räknefel 5+8+1=12. Vad säger det om svenska skolan? Historiskt iaf.
32 kommentarer
Detta är en naturlig sanering och lär både föräldrar och elever att vara litet mer uppmärksamma…
Man skulle till och med kunna tänka sig att kommunen endast betalar efter fullgjord leverans per termin. Om man verkligen ser utbildning som en marknad finns ju ingen anledning att man ska vara låst till att leverantören ska få löpande betalning.
Annars är ju skolmarknaden löjlig som "fri marknad". Dels därför att det är svårt att bedöma nyttan/värdet av en vara för en lekman, men också därför att efterfrågan är helt satt ur spel. Man kan ju inte få en dålig utbildning för halva priset t ex.
Det normala är väl att man betalar först när något användbart levererats. Om man vill ha betalt terminsvis så måste man rimligen följa någon "standardiserad" läroplan så att man kan fortsätta på annan skola ifall skolan skulle läggas ner.
Att leka "fri marknad" på grundskoleområdet eller gymnasieområdet är tveksamt eftersom det är svårt att värdera utbildningen. På eftergymnasiell nivå skulle man kunna värdera och betala utifrån vilken nytta utbildningen tillför, utbildar man för McJobs så blir det då inte mycket till avkastning (dock rör det sig om en ganska långsikitig investering).
Det är lätt att värdera undervisningen, nationella prov heter det eller studentexamen med centrala censorer som kontrollerar undervisningsresultatet. Sedan betyg enligt detta. Inget flum utan fakta.
Detta är som vanligt när det offentliga använder dina och mina pengar, klanteri vad gäller upphandlingen.
Återinför tjänstemannansvaret så att den som upphandlat är ansvarig vid vite! Anser denne sig inte klara uppgiften med de befogenheter befattningen innehar, skickar man upp ärendet till chefen.
Sådant här kunde man förr i Sverige, nu efter sextio år av gradvis socialisering skall vi uppfinna hjulet igen. Likheterna med Sovjet är slående på många sätt och vis.
(Nej allt var inte bra i Sverige förr dock verkar det mesta varit det. beroende på hur förr. 🙂
@kgb35
Ja men vad är utbilningen värd? Är det värt att betala 100tkr, 200tkr eller bara 50tkr? För eftergymnasial utbildning är det lättare eftersom de som går där förväntas avvika från snittet när det gäller både lön och sysselsättningsgrad – skatten på det är det som staten får tillbaks på investeringen. Det är endast när utbildningen är likvärdig som man kan göra någon slags värdering av utbildningen (men hur jämför du frisörutbildning och byggutbildning?)
För övrigt är det ganska önskvärt att man skall kunna byta skola under studietiden – man kan knappast begära att en familj skall vara uppbunden till en viss ort för att skolan råkar ligga där. På högskolenivån görs byten genom att man tillgodoräknar sig relevanta kurser efter granskning av kursinnehållet.
Det borde vara någon typ av avtal mellan parterna. Skolan har gjort ett åtagande gentemot eleven om att utbilda denne under tre år. Görs inte detta så är det ett avtalsbrott.
Verkningslöst. Det är bara att bilda ett bolag per skola och vill man lägga ner konkar man skolan. Då kan du ksriva om avtalsbrott för full hals allt du vill, du hamnar ändå längst bak i en lång kö av fordringsägare.
Det är ju å andra sidan inte omöjligt att lagstifta på sådant sätt att moderkoncernen måste göra sig ansvarig eller att det måste fonderas pengar för detta. Kommer det att skrämma bort en del bolag? Ja, men friskolebolag är det ju än så länge inte så ont om….
Ja, bankgaranti/moderbolagsgaranti. Så kan man lösa det, men då måste man i alla fall blanda in en tredje part. Jag tycker mitt förslag på betalning vid fullgjord leverans är bättre. Du betalar väl inte för mjölken när den kommer ut ur kossan?
@belii
Om man är så korkad att man skriver avtal med en skola på de premisserna är det allt bra synd om en. Man skriver avtalet med koncernen om det inte är just en enskild fristående skola där man är beredd att ta risken eller att man vet att det är en attraktiv utbildning.
@överlevare
Det går att sköta avtalsvägen det också.
Fast det går inte att kräva att skriva ett avtal med ett visst bolag i en koncern. Företagen kommer då nämligen bara att vara fristående bolag istället.
Det kan vara väldigt svårt att avtala att någon juridisk person ska vara ekonomiskt ansvarig för vad någon annan juridisk person gör.
Däremot kan styrelsen gå i personlig borgen.
@Daniel
Nej, det går inte att kräva att skriva ett avtal, punkt. Det ligger liksom i avtalsbegreppets natur att båda parter måste vara överens om avtalet innan det är ingånget. Sen vad det står i avtalet är väldigt mycket upp till avtalsparterna och det kan mycket väl omfatta garantier för att tredje part levererar. Det är ju för övrigt implicit (via köplagen/konsumentköplagen) i avtalet när du köper saker online, säljaren garanterar faktiskt att posten (eller vem man skickar varan med) faktiskt får fram varan i dugligt skick.
Anonym. En säljare garanterar inte att Posten får fram varan i dugligt skick. Det säljaren säger är att du ska få en vara i dugligt skick, och att ifall det kommer fram en trasig vara så skickar säljaren en ny. Ingen annan än Posten kan garantera att Posten gör rätt. Det är därför dessutom Posten säljer tilläggsförsäkringar för att garantera att saker kommer fram rätt.
Sedan så är det stor skillnad lagmässigt mellan privatpersoner och juridiska personer. Konsumentlagstiftningen gäller inte företag. Och rent praktiskt så är en friskola ett kontrakt mellan två juridiska personer (kommun och företag).
@Daniel
Posten garanterar gentemot säljaren, säljaren garanterar gentemot kund. Om kund inte får sin vara i dugligt skick så har inte säljaren uppfyllt sitt åtagande – detta är vad som jag menar med att garanterar. Posten har inget avtalsförhållande till mottagaren och något annat än vad som regleras i lag gäller alltså inte mellan dessa.
Dock skrev jag köplagen/konsumentköplagen, är inte konsumentköplagen tillämplig så är nog köplagen åtminstonde tillämplig. Även köplagen reglerar vad som gäller leverans om inget annat avtalats.
3 MSEK/elev?
Raketforskningsprogrammet eller vad?
Korrigerat. hjärnsläpp.
Utbildning till bonde har varit den dyraste utbildning alla kategorier…
Vilket resulterat i den sämsta lönen alla kategorier…
Hur skall man tolka det?
"Och under tiden får ungdomar flera viktiga år kastade på den nyliberala soptippen".
Cornu, föreslår att du följer din egen ide om att inte kommentera politik som du inte behärskar. Nyliberalism är fortfarande inte att roffa åt sig skattepengar på moralisk/ideologisk tveksam grund, vilket du verkar tro.
"Och under tiden får ungdomar flera viktiga år kastade på den nyliberala soptippen".
@ Per
Kan man se det på något annat sätt???
http://sv.wikipedia.org/wiki/Nyliberalism
Om man inte förstår innebörden av ett begrepp så kan man alltid börja med wikipedia.
Problemet handlar om vägen och instrumenten. Ansvariga som försöker låta marknaden klara funktioner etc visar att de inte förstår vad marknader är och hur de fungerar. Ett mycket stort problem i många avseenden eftersom avgörande för hur man genomför transformationen även påverkar hur marknaderna kommer att fungera. Konkurrensutsätta t.ex behöver inte ge effektivare lösningar eller bättre resursutnyttjande. I själva verket kan det bli tvärtom. Och ingen vill efter-analysera vad man gjort! Säger en del om resultaten skulle jag vilja säga.
Men skolpengen har givit många fler alternativ…men rätt sådana? Kortsiktigt har vi fått nya typer av jobb som privata skolor lyckats utbilda för. Men å andra sidan saknas grundkompetens inom traditionella yrken som tekniker och ingenjörer.
Btw Cornu,
Jag förslår att du "gillar läget".
Den gamla "folkhemsfundamentalistiska" och likformiga skolan som du verkar idealisera kommer inte tillbaka.
Korrekt.
Inläggen i frågan ska ses som varningar till föräldrar så de tar eget ansvar och inte låter sina barn gå på vad sm helst för gymnasieskola.
Gymnasister = losers. I Alliansens Sverige skall du starta skolor, inte gå i dem.
Hur är de två åren bortkastade? Är det omöjligt att fortsätta sin utbildning på en annan skola? Vad jag vet har det länge varit ganska vanligt på högskolenivå att man tar sista året på en annan högskola. Förmodligen har de lärt sig klippa hår hyfsat under dessa två år och behöver bara trimma upp det nu på sluttampen. Att dåliga skolor upphör med sin resursödeläggelse så fort som möjligt är bara bra för välståndet.
Som du påpekar så är det ju bra om eleverna inser att de faktiskt kan byta skola, ty det gör att de blir motiverade att spänna bågen litet extra…
Vadå bortkastade-gymnasiet är väl en bra förvaringsplats?
Det nuvarande systemet med ”valfrihet” är nog det sämsta tänkbara. Resultatet blir onödiga utbildningar typ frisör, skolkonkurrens med betygsbluff, fina datorer, sämre lärare och allmän populism. Det har också visat sig att ungarna blir dummare och dummare, föga förvånande.
De som vill ha något privat borde få betala hälften av utbildningen själva och utan någon övre gräns för subventionen. Då skulle det utvecklas skolor med en helt annan standard, som de allmänna i viss mån kan ta efter. Och i dessa bör de bör bestämma själva över verksamheten. Och kunna ha en hur hög vinst som helst. Idag är det ju förbjudet av helig millimeterrättvisa att erbjuda något speciellt för kunden och ta betalt för detta.
Om marknaden är bortkopplad så här så det bättre att ha ett allmänt system med planbyråkrati uppifrån och ner. Som vanligt ska de med minst kompetens tillföras mest resurser. Då kan det bara spåra ur. Universiteten liknar allt mer vuxendagis.
Senare kan man låta alla som vill utbilda sig efter grundskola betala halva utbildningen. Ett tiotal år innan samhällets kollaps bör nog all utbildning läggas ner, utan möjligen inom mer praktiska saker inom hur man överlever. Men det går nog inte makthavarna med på utan systemet körs rakt in i väggen med högsta populism.
"Friskolor och valfrihet innebär inte att vi måste ha vinstdrivande företag, utan lika gärna att man kan ha brukarägda eller idella skolor, där allt överskott investeras tillbaka i verksamheten. Tanken med friskolereformer var ökad valfrihet och större spridning på utbud, inte att pengar som ska gå till undervisning ska skickas som vinster till skalbolag i Luxemburg."
Amen.
JB-gymnasiet i Jönköping (där gymnasieverksamheten startade i slutet av 90-talet)lägger ner till hösten enligt Jönköpings-posten (30/5).
Gymnasiet var tidigare en av de största gymnasierna i koncernen med över 800 elever.
Det har florerat en massa rykten om nedläggning under hösten och våren men detta har kraftigt dementerats av koncernledningen.