Svenskt Näringslivs propagandakanal, Ekonomifakta, twittrade härom veckan om Sveriges fantastiska utveckling gällande BNP per capita. Man skrev “År 2012 var Sveriges BNP per capita hela 372 200 kronor. Se den stadiga ökningen.” Problemet är bara att Ekonomifakta rapporterar fallande BNP per capita för 2012 och ökningen sedan alliansregimen tog över är obefintlig. Det har inte existerat någon stadig ökning sedan 2007 och Sveriges BNP per capita var högre 2011 än 2012, specifikt 373 300 kronor.
Kort sagt så har BNP-kramarnas älskade svenska BNP-tillväxt i Pippi Långstrumpekonomin inte gett någon förbättring per capita att tala om sedan 2007. Många av oss får det förstås bättre ändå, men det beror på att någon annan istället får det sämre och Anders Borgs ekonomiska mirakel är ett faktum.
Politikerna fortsätter att tjata om BNP-tillväxt, men det är alltså inte någon tillväxt per capita och därmed ingen generell välståndsförbättring som vi upplever.
 |
| BNP per capita och borgerliga
regimer. 2012 års priser. |
Vad som är extra fascinerande är att så fort vi har en borgerlig regim så faller eller stagnerar BNP per capita.
Fälldinregimen 1976 inleddes med fallande BNP per capita, men återhämtade sig under Ullsten, för att sedan i början på 80-talet återigen stagnera under Fälldin. Under regimen Bildt fick vi se lägre BNP per capita än när regimen tillträdde, även om fallet började redan under Ingvar Carlsson, som åtminstone avsattes på högre nivåer än han började.
Men värst är förstås regimen Borg/Reinfeldt, som dels visat upp det hårdaste fallet i BNP per capita sedan 1950 och på sju år inte mer än högst marginellt lyckats med en uppryckning. BNP per capita är nu endast 0.6% högre än 2007, eller en årlig ökning på 0.8 promille.
Tänk på dessa 0.8 promille i årlig välståndsökning när våra svenska politiker, makthavare och media triumfartat pratar om Sveriges fantastiska ekonomiska tillväxt. Man kan (och ska) säga mycket skit om Göran Persson, men under hans regim (inledningsvis Carlsson) ökade BNP per capita med 2.9% om året, inte 0.8 promille.
Och nej, jag säger inte ett ord om att en socialistregim skulle presterat bättre under dessa borgerliga perioder, men nu är det regimen Borg/Reinfeldt som är vid makten och alltså är det de som ska kritiseras, då de är ansvariga (oavsett vems fel det är – fel och ansvar är olika saker). Endast en normalbegåvning kritiserar oppositionen.
33 kommentarer
Och hur hänger det ihop kronans oförskämt starka situation?
Ty om det är så här borde väl det snart avslöjas….
relativitet min käre Watson. Precis som USA är minst dålig i en värld av insolvens i väst
Den minst smutsiga skjortan i tvättkorgen…
Vid det här laget har ju kronan kapsejsat totalt och det är ju knappast någon BNP-ökning i den graden.
Mätt i USD eller guld är ju utvecklingen riktigt dålig.
Mätt i iPads ..
Vilken tur att jag har tillgång till dina statistikkunskaper på detta vis och dessutom så är det en hel hord andra duktiga som granskar dig och aldrig tvekar en sekund att påpeka de få gånger du har gjort fel.
Det torde innebära en hyfsat hög kvalité 🙂
Det skulle vara intressant att se hur bnp fördelas jämfört med tidigare.
Ex.vis får ju försvaret avsevärt mindre del av bnp än tidigare.
Det finns också något som heter orsak och verkan. Den andra borgerliga regimen och möjligen även den första berodde på konjunkturnedgången. Folk röstar nämligen höger när tiderna blir sämre. Då blir de mindre generösa mot andra, blir mer försiktiga till lagstiftning och byråkrati, blir mer nationalistiska med mera. Nu har det i och för sig ingen betydelse vilka som styr. Men folk är drillade att tro det. Det tredje skiftet antar jag berodde mycket på Göran Perssons personliga egenskaper.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Det tredje skiftet handlar såklart om att världskonjunkturen toppade ut och att den internationella bostadsbubblan brast. Räkna istället BNP i euro/dollar så ser det liiiiiiiiiiiiiiite annorlunda ut….
Den upplevda/påstådda konjunkturnedgången kanske.
Faktum är ju att fler är arbetslösa nu än då.
Alliansen ylade ju vilt om 300 000 nya jobb under sina åtta år men de ökade ju befolkningen med 600 000 så ..
1) Man bör förskjuta perioderna minst 1 år. Det tar ett tag för en ny regering att får verkan i BNP.
2) Man bör också kompensera för internationell konjunktur. Man skulle t ex kunna titta på hur Svensk REAL BNP/capita förändras relativt OECD genomsnittet.
Gör man dessa justeringar kommer man att se något annat.
I mitten på 70-talet tror jag folket tappade förtroendet för (S) när de blev helt vansinniga med att plundra av folket och kasta stöldgodset på t ex varvsindustrin som helt saknade överlevnadsförmåga med de anställdas för höga lönenivåer. Folket insåg att (S) hade kört socialismen för långt och höll på köra landet i fullständig ruin.
Så småningom insåg (S) det också. Men det krävs personbyte för sådant så det tog ett tag. Det var stor skillnad på (S) under slutet på 80-talet och början på 70-talet.
(Dock poppade det upp gamla nazze-takter i (S) under 80-talet när man la på judeskatt på finansiella transaktioner. Förföljelserna stannade inte av förrän just parallellerna med 30-talets judeförföljelser drogs upp mer och mer).
Observera nu att det är tämligen enkelt att öka nominell BNP. Man bara sänker räntan. Då kan skuldsättningen öka och iom att den ökar för spendervilliga ökar aggregerad efterfrågan och BNP stiger.
Notera dock att aggregerad efterfrågan minskar på samma sätt när skulderna amorteras tillbaka. Och BNP sjunker då.
Så nu kan alla lägga pannan i djupa veck och grunna över hur sugna riksdagspartierna är på att höja räntan och lagstifta om amorteringskrav.
Den regering som inför amorteringskrav kommer att få en reducering i BNP, och cornu kommer som nu att häckla dom för att dom är odugliga på att regera.
Ovanstående är real BNP per capita. Nämns inget är BNP alltid realt, BNP är meningslöst nominellt, annat än mätt mot t ex skulder som också är nominella.
"Endast en normalbegåvning kritiserar oppositionen."
Ja det är tur att det inte gäller dig ;-). Du är så duktig…
@unknown
Det är alltid svårt att bedöma det som inte blir av. Man kan ju fråga sig hur saker och ting skulle sett ut om de saker som inte varit möjligt att genomföra pga minoritetsregering (och därmed stoppat av opositionen) hade blivit genomfört.
Nog är oppositionen delansvarig åtminstone vid minoritetsregeringar utan speciella stödpartier.
Det var antydningen att det är något *fel* att vara en normalbegåvning jag syftade på.
Egentligen är det nog så att alla som inte håller med käre Cornu är mentalt handikappad i någon form, i hans värld. Och kanske även de som håller med.
Med tanke på att vi har mer eller mindre öppna gränser och ökande befolkning så är det inte så konstigt att bnp nätt och jämt kan hålla jämna steg med befolkningsökningen. Detta fenomen existerar nu i hela i världen i och med att vi inte kan ha evig tillväxt i en ändlig värld.
Läste precis om Egyptens prekära situation. Landet har inte längre råd att importera mat och bränsle till sin växande befolkning utan tvingas förlita sig på andra länders välvilja. Egyptens befolkning ökar med över 1 miljon invånare om året.
– http://news.yahoo.com/egypt-calls-favours-credit-crunch-hits-key-imports-084458158–finance.html
Ett av problemen med ALL BNP-statistik, såväl nominell som reell är att den förlitar sig på konstiga aggregat. T.ex. så räknas statens utgifter som produktion – inte för att någon köper den utan för att folk tvingas köpa den. Staten kan helt enkelt "skapa" BNP genom att spendera pengar på precis vad som helst.
Utöver det så är ju "inflation" knixigt på det sättet att prisökningar inte kommer direkt när man ökar penningmängden, snarare är det så att FÖRST kommer ökad konsumtion (d.v.s. ökad BNP) och därefter kommer ökade priser, vilket i slutändan leder till att räntan måste upp, stagnation/recession/stagflation och BNP sjunker igen.
Teoretiskt kan man ju låta bli att höja räntan för alltid, och då välja på ett japanskt scenario (zombie-banker som konsekvent krymper utlåningen trots nollränta) eller eskalerande inflation som i slutändan leder till att priserna ökar trots att konsumtionen minskar.
Rent krasst skulle jag vilja hävda att Sverige sannolikt inte har haft någon "tillväxt" (vad nu det är) att tala om sedan början av 2000-talet, utan enbart inflaterat upp tillgångspriser, framförallt bostäder, vilket gjort att vi konsumerat vårt kapital och blåst upp en BNP-bubbla som i slutändan kommer pysa tillbaks.
Det enda som EGENTLIGEN har gjorts för att främja svensk ekonomi de senaste 50 åren är vissa av 90-talets skattereformer, vilket ledde till ökad privat produktion. Dessvärre ledde det inte till ökad privat produktion av "välfärdens kärna" som Anders ze Borg tycker om att käbbla om, utan ökad privat produktion av Trams ™ i stil med platt-tv, thailandsresor och hemrenovering, då den svenska skolupplärda befolkningen är såpass välutbildad så den på riktigt fortfarande tror att det blir pension, värdig äldrevård, sjukvård och annat TROTS att skatteunderlaget numera saknas (och nej, problemet går inte att lösa genom att höja skatterna, att höja en endaste skatt i detta land är direkt kontraproduktivt).
Så, ur min banala synvinkel så borde man kanske ha åtminstone TVÅ BNP-kurvor, där den ena utgör sådana varor och tjänster som folk tycker är viktiga och tror att de kommer få (sannolikt permanent sjunkande) och den andra utgör "mutor, konsumtionsgods och valfläsk", d.v.s. sådant som folk köper så länge de är ilurade att de kommer få det tidigare av staten.
End rant.
@savecapitalism
En annan aspekt på BNP som välståndsmått är att egenaktiviteter som t.ex husrenovering som man gör själv inte bidrar med mer än matrialet fastän välståndet i landet ökar även med det utförda arbetet. Detta i DIY landet Sverige där mången sommarstuga byggts för egen hammare.
När ROT infördes och jag förmodar att BNP ökade något pga det men frågan är om välståndet gjorde det. Den eventuella BNP ökningen togs nog ut på minskad självaktivitet och minskad efterfrågan i andra näringar.
Sen har man ju den del av inflationen som utgörs av att "värdet" på vissa varor och tjänster minskar med kvaliteten och andra likartade effekter. Att vi konsumerar för att behålla visst välstånd bidrar till BNP. För att dra vidare på exemplet med husrenovering så ligger ju värdet i att ha ett helt och fräscht hus, men "värdet" på de varor och tjänster man köper för behålla detta värdet kan variera dels för att man gör jobbet själv, men kanske också för att det material man använt håller varierande kvalitet eller att jobbet är lika väl utfört.
När kostnaden att bevara ett visst värde/välstånd är variabel blir denna kostnad ett tveksamt mått på hur stort välståndet är.
Per förvärvsarbetad timma har vi kanske inte haft någon tillväxt sedan 60-talet?
@anonym
Det är dock välståndsökningar. I många fall handlar det inte endast om bevarande utan om nybyggnation eller förbättringar. Detta var endast ett exempel. Ta all hembakning eller annat som exempel på välståndsökning som till stora delar hamnar utanför bnp.
Patrick, men idag är det det motsatta som gäller. Nu använder man tjänster för att utföra saker man tidigare gjorde själv. BNP åker upp men helt utan att man får något välstånd på köpet.
Förr bakade man själv, passade sina egna ungar, lagade maten hemma, snickrade fixade.
Nu har vi valt att ha en hög arbetslöshet och tvingat ut alla i arbetslivet vare sig de vill eller inte, får de inget jobb ska de stå till arbetsmarknadens förfogande. Och alltså ha ungar på dagis osv…
Folk är mer stressade än någonsin trots alla tekniska förbättringar som borde gått folket till godo, något är fel, väldigt fel.
RUT blir ju att det arbete som tidigare utfördes 'svart' av hemarbetaren själv, nu ingår i BNP:n.
Och som Patrik om ROT, att riktig BNP-ökning kan ha skett OM i stället för att byta panelen själv, leja o sen tiden som RUT o ROT ger, fara till Thailand i stället.
Det blir alltså BNP av Thailandsresan !!
Indirekt.
@Unknown
Tror vi är ganska överens om beskrivningen. Jag tror välståndsminskning är en bra beskrivning på de senaste 30 åren speciellt om du tar den subjektiva och individuella. Detta trots produktivitetsökningar och tekniska framsteg inte minst på medicin och IT området.
Jag har för mig vi skulle hamna i decennieskiftet 89-90 om vi skulle ha en BNP som är mindre än 60% av den vi har idag. Jag funderar på vad den stora skillnaden mellan då och nu är vad gäller konsumtion. Elektronik, PC, mobiltele och flygresande är självklara så även bilresandet. Skulle nästan kunna sammanfattas med kommunikation i alla dess former.
Hur är det med t.ex sjukvård, utbildning osv?
Hur stor del av BNP-ökningen beror på lån tagna av ganska nyanlända?
Förmodligen ganska mycket mindre än deras andel av befolkningen och garanterat mindre än Johan, Nisse och Lisas andel av lånestocken.
mptp : Istället för att ställa frågan kunde man ju göra en undersökning själv, och därmed antingen bekräfta eller falsifiera sin teori.
Istället för att "insinuera" den, menar jag. Jag är högst intresserad av all form av statligt slöseri, så om någon kan påvisa det är det alltid intressant.
savecapitalism: Man känner sig själv som man känner andra. Du insinuerar mer än jag insinuerar, men kan det få dig att sitta ock känna dig självgod så varsågod.
Frågan är relevant. Riktigt många har kommit hit, med nollställd skuldsättning, och existerande befolkning är redan belånad upp över öronen. Johan, Nisse och Lisa må få ta större lån, men osannolikt större delta än den med noll i lån.
Vi betalar Cornu för statistik mot att vi stirrar på hans reklam, istället för att 20000 läsare själva lägger tid på att ta reda på alla ställen man kan hitta statistik.
Låt mig extrapolera den förutsägbara fortsättningen på vår lilla tråd.
– Men vad är det för mening att peka ut invandrare i exemplet?!!11
– Jo, det är relevant för det är en ohållbar nivå just nu och vid nästa val kommer man behöva strypa intaget (inte bara SD tycker detta, så kan vi nypa en off topic-tråd direkt). SD kan mycket väl närma sig 20% nästa val och då kan man tänka sig att uppenbart regeringshungriga M kan gå med på vissa eftergifter för att fortsätta regera. I en sådan situation är det ytterst relevant hur stor del av låneökningen, och därmed den artificiella stimulansen av den domestiska ekonomin som pågått de senaste 20 åren, som kommer fortsätta och därmed även hur företag (=aktier) i bolag känsliga för intern konsumtion kommer gå.
Gå nu och polisanmäl Marabou för att ha släppt en chokladkaka som heter "black". Det är ytterst rasistiskt av dom. Ajabaja Marabou.
Dum teori. Inget ingen kredit och nyanlända är ju inte direkt kända för att vara hett stoff på arbetsmarknaden.
Sen får du nog acceptera att det i allmänhet förhåller sig så att om man kommer med ett påstående så förväntas man själv ta fram fakta för att backa upp det. Att, som du, slänga i ett frågetecken i slutet på det som egentligen är ett påstående ändrar inte på det faktumet.
"Inget jobb ingen kredit" skulle det så klart stå.
mptp : Ber om ursäkt, men jag menade faktiskt inte att insinuera någonting. Frågan du ställer kan mycket väl vara relevant – problemet med att slänga ut den är att det antyder antingen att
A ) Du vet svaret men vill göra en retorisk poäng
B ) Du önskar att någon annan tar reda på det och redovisar det
Av ovan har jag förstått att du önskar Cornu göra det, mot att du kollar på hans reklam. Och för all del, det är väl ett hederligt utbyte. Frågan är hur mycket reklam du måste stirra igenom för att det skall bli värt det, ett annat förslag är ju att du mailar Cornu och frågar om han är villig att göra sin SCB-statistik-fu mot betalning.
Jag hade för övrigt ingen avsikt att dra upp vare sig SD eller Marabou. Frågan kan, naturligtvis, vara av intresse. I teorin så är det fullt möjligt att tilläggsbelåningen vi får genom invandringen gör att staten, riksbanken och bankväsendet kan öka BNP genom att skapa fler livegna i en nation där man inte kan få tag på en bostad utan blodskontrakt. Men som någon påpekade – vanligen krävs fast inkomst för att få ta banklån, vilket torde göra utlåningen till gruppen nyanlända statistiskt sett mycket mindre än den till icke-nyanlända.
Ett ställe att börja gräva kan ju vara BlueStep m.fl. utlåningsinstitut som ger lån till folk som annars har svårt att få det. Ett annat sätt kunde vara att försöka korsreferera data mellan låginkomsttagare och bidragstagare (då nyanlända, åtminstone initialt, är över-representerade i dessa grupper) och deras belåning. Vet dock ej om SCB har sådan statistik.
"Vi betalar Cornu för statistik mot att vi stirrar på hans reklam"
Dagens dummaste.
Ngt OT: rekommenderar Birger Schlaugs blogg