Teknisk analys av aktiekurser eller börsens utveckling får ofta kritik, om inte annat för att vara ovetenskapligt. Men samtidigt används snarlika metoder i t ex tillverkningsindustrin för kvalitetssäkring, quality control, metoder som lärs ut på våra universitet eller tekniska högskolor.
Enkelt förklarat handlar det om att mäta kvalitetsavvikelser hos en produkt, t ex något så banalt som diametern på en kula till ett kullager. Om detta avviker för mycket från ett intervall så har man ett problem och får alltså en signal om att något inte stämmer. Detta görs t ex med olika metoder i kvalitetsgrafer (eng control graph, se t ex Wikipedia).
 |
| Kvalitetsgraf. Källa: Wikipedia
Licens: Public Domain |
Nu handlar det förstås oftast om en avvikelse från en horisontell linje och mäts förstås med matematiskt-statistiska metoder.
Exempel på kurser där sådant här lärs ut hittar man på Göteborgs Universitest och Chalmers Tekniska Högskolas gemensamma institution för matematiska vetenskaper, där man t ex haft en kurs i Statistical Quality Control. Ingår också i kurspaket för avancerad (industriell) matematik vid Chalmers. Det handlar alltså om vetenskapligt etablerade eller accepterade metoder.
Naturligtvis finns det kritik mot metoderna för kvalitetssäkring, kritik ingår i den vetenskapliga processen, närvaro av kritik innebär inte att det hela är fel – något som klimatförnekare borde lära sig.
Det är naturligtvis fullt möjligt att använda exakt samma metoder på börskurser, det handlar bara om att transformera uppåt- eller nedåtgående trender till horisontella grafer så kan man också med statistiska metoder konstatera när man får en för stor avvikelse från trenden och med det en signal om att att något är “fel”.
 |
| Ovetenskapligt exempel
på en trendkanal. Inte börsen, utan lägenhetspriser i Malmö. Kan ni se när trenden bröts? |
Detta är just vad olika metoder för teknisk analys används till. Naturligtvis inte alla, men handlar det om att räkna fram en trendkanal och sedan använda denna trendkanal för att upptäcka när man får en trendavvikelse så är likheterna mycket stora.
Problemet ligger i att räkna fram trendkanalen. Hur många punkter behövs för att etablera en trendkanal? I en tillverkningsprocess kan man förstås upprepa och kalibrera sina statistiska modeller på ett kontrollerat sätt, det enda sättet man kan göra detta på börsen är via backtrading och att testa modellerna på historiska data.
Naturligtvis innebär inte sådana här metoder att man kan förutse framtiden, lika lite som att en avvikelse från önskad kvalitet nödvändigtvis (men sannolikt) innebär att alla efterföljande kulor också kommer vara fel.
Det finns kopplingar till volatilitet här. Det bästa läget för att investera eller spekulera på marknaderna är när man har låg volatilitet och en stabil utveckling i en riktning. Kom ihåg att 0.2% i uppgång om dagen ger 64% uppåt på 250 handelsdagar (ungefär ett år).
För övrigt kan relaterade tekniska analysmetoder exempelvis vara sk Bollinger bands. Även linjär regression är antagligen tillämpbart.
Men avfärdar man trendkanaler för teknisk analys, om dessa etablerats med statistiska metoder och inte bara visuellt likt ovan, så avfärdar man alltså även industriell kvalitetskontroll, inklusive den kvalitetskontroll som ligger bakom alla datorkomponenter på den dator, surfplatta eller mobil du läser detta med.
87 kommentarer
Gillar man statistik/historik angående börsen är det november till april som gäller för hög avkastning.
Undvik att vara på aktiemarknaden i oktober och juli.
Den bästa prognosen för priset är dagens pris. All avvikelse från det utgör en prissignal. Vare sig du tittar på ett chart baserat på uppdatering varje minut eller varje år! Varje tidsperiod har sin inneboende trend(kanal) och standardavvikelse. Historiska data används som volatilitets-markör vilket fungerar hyfsat bra så länge marknaden är väl fungerande (marknadsrekvi-siten). Överspekulativa marknader tenderar att expandera/kollapsa utanför standardavvikelserna. De riskerar att bli s.k outliers eller black swan´s . Bankerna är en del av överspekulations-problematiken då de inte längre agerar som exklusiva intermediärer utan som deltagare (frontrunner). Själva hävdar de bara att de tillför likviditet och prisbildning. Men i själva verket är det bankerna som ofta ökar volatiliteten på stabilitetens bekostnad. Och när det går för långt och hotar realekonomins stabilitet uppstår en s.k gisslan-situation (domino-hotet)som ytterligare förstärker rådade trend.
Inslaget av de s.k handelsrobotarna är även de på flera sätt ett hot mot marknadsintegriteten. Sedan börserna privatiserades kommer vinst-argumentet före integritet och neutralitet. HFT, vet alla som tradar, eller har följt handels-mönster och orderböcker(de som nu är offentliga!!) etc, tillåts bryta mot allt vad rättvisa handelsregler är.
Eftersom teknisk analys väl ofta avser att förutsäga framtiden och det väl inte finns så goda belägg för att så är möjligt på detta sätt så kan man ju fråga sig vad man skall ha teknisk analys till.
Kvalitetskontroll syftar till att kontrollera kvaliten på ett parti varor (eller en tjänsteleverans för den delen). Om kvaliten på varorna/tjänsten är inom toleransen så är detta ingen garanti för att den i framtiden kommer vara det, det är liksom anledningen till att man faktiskt har kontinuerlig kvalitetskontroll.
Fast säsongsavvikelserna jag skriver om stämmer faktiskt om vi blickar riktigt långt tillbaks i tiden, 300 års underlag närmare bestämt!
Har du någon länk till denna statistik?
http://www-stat.wharton.upenn.edu/~steele/Courses/434/434Context/Calendar%20Effects/SellInMayGoAway.pdf
Teknisk analys kan man också använda vid roulettehjulet. Jag rekommenderar att sätta svart = 0 och rött = 1 och plotta löpande snittvärden i en graf, då framträder alla trender och kurskorridorer direkt.
Tror den "tekniska analysen" fungerar bättre på roulettebordet än teknisk analys på börsen 🙂
@Anonym; varför inte fråga alla som utnyttjar den? När jag började i mitten på 80-talet var det en handfull människor som höll på!
Lever du fortfarande på trading med teknisk analys som verktyg eller har du något annat arbeta också?
Bara verktyg för informationsinhämtning, sparande. Har aldrig sysslat med trading som yrke eller som utkomst. Däremot nära trading-verksamhet om jag säger så! TA går att använda till annat än bara köp/sälj av värdepapper. Precis som ämnet i bloggen förespeglar.
Det intressanta är resultatet! Vad har du för track-record sista 10 åren?
Det är som sagt resultatet som ifrågasätts, att folk använder det är ju då inget bra argument. Vad finns för belägg för att man regelmässigt och signifikant slår index genom att använda TA och framförallt varför använder inte alla det och därmed raderar fördelen man får genom TA? För att förtydliga så skall man bortse från hävstång då även en apa kan slå index ifall börsen stiger och man använder hävstång.
skulle gärna säga det men har faktiskt, tro det eller ej inte räknat på en enda affär jag gjort. Har varit utomlands och rest under flera år och egentligen inte intresserat mig för börsen utan istället för helt andra saker. Man kan säga att jag bytt livsstil helt. Däremot kan jag säga att avkastningen, på en höft, varit sämre än index inräknat utdelningarna. Det vet jag utan att räkna. Under nedgången 2008-09 kanske +8% och under uppgången sedan dess? 10%. Har under min "frånvaro" egentligen mest haft guld, dollar, cash/räntebärande och periodvis olika hedge. Alltså inte aktiv alls. Kalla det för riskavert om du vill.
TA är bara ett stöd. Skulle aldrig köpa en aktie t.ex utan att först göra en analys. Har för övrigt bara gjort en enda aktieanalys de sista 10 åren 🙂 ,vilket säger en del om mitt slocknande intresse. De som är duktiga(riktiga traders) och som konsekvent utan känslor agerar på ett väl utprovat signalsystem har nog ett bättre trackreckord än index. Men det handlar om att tillgodogöra sig både makro/mikro-ekonomi samt tro på sitt system. Ofta innebär det att man initialt hamnar med negativa positions-värden.
Blir intressant att se vad som händer med guldpriset om/när QE upphör…
Hamnade helt fel. Sorry.
Om guldet är en försäkring mot skuldimplosion så bör man nog mer fokusera på dessa risker snarare än FED´s uttalanden vilka går i motsatt riktning till varför man överhuvudtaget äger guld. Vi vet inget om morgondagen mer än att skulderna växer och med den service-kostnaden. Inflation eller deflation är inte guldet egentliga drivkraft sett historiskt. Guld är pengar eller försäkring eller både ock beroende på vem man frågar.
Guld kan inte vara bra som pengar och som investering samtidigt. Det fungerar tyvärr inte så. Skulle det nu vara bra som investering så är det bara det periodvis och därmed inte speciellt bra som försäkring.
@nonsens2; Varför inte det? Men bara tills allt fler upptäckt guld som investering, givet att t.ex centralbanker och banker vill ha guld. Sedan upphör effekten precis som vid alla pristoppar(investeringen upphör att vara intressant). Men behovet av guld hos centralbanken och banken fortsätter i vart fall så länge statspapper minskar i värde(ej riskfria)! Investeringar är per definition tidsbegränsade till sin art! Och de mäts förvisso i pengars enhet. Många mäter därför olika investeringsval utifrån värdet i guld! Statspapper är per definition pengar sett från nationalstaten, centralbanken och banken. Nu har guldet tagit sig dit igen.
För den som inte vill se guldet som en investering kan däremot välja att se guldet som både pengar och försäkring utan motstridighet. Men ok, inte alla tre över tiden. Så snart guldet blir en del av ett nytt reservaluta-system kanske man kan säga att försäkringen upphör. Och en försäkring tecknar man väl bara om man anser det finns risker att försäkra. Och här handlar det om värdet av pengar beräknat i flera statskulder. När värdet av t.ex Grekland´s och USA´s valuta värderats efter en betalningsförmåga utan risk för devalvering faller försäkringens giltighet. Precis på samma sätt som du säljer yen mot euro senaste tiden. Också det ett sätt att försäkra/hedge med hjälp av pengar. Vissa spekulerar bara. Andra kallar det investeringar, t.ex Hedgefonder och banker.
Guld är inte pengar. De önskade egenskaperna hos en bra investering och de önskade egenskaperna hos bra pengar är varandra motsatta, det förstår du nog. Låt oss hoppas att guld aldrig tar sig in i vårt monetära system igen eftersom historien visat att det är katastrofalt dåligt. Stephen Zarlengas "The lost science of money" rekommenderas för en mer sann bild av guld och dess historia.
Nej, vill man vara säker på att tjäna pengar på ädelmetall så är det nog bäst att göra som dom moderna "moneychangers" guldhandlarna, och profitera på själva handeln av ädelmetall. Det sägs att försäljarna av utrustning för att gräva guld blev rikast under guldruschen.
Jag förstår väl din uppfattning men guldet är nu t.v. en del av penga-systemet. Däremot är jag personligen inte för en ny guldmyntfot eller så. Men ser ändå positivt på en mindre roll som valuta(whistleblower) i en ny reserv-valuta eller nytt monetärt system! Om även du är emot att guld skall skall utgöra "inflationsskyddare" så undrar jag hur du ser på Tysklands roll i dagens EMU-debacle. Tyskland utgör de facto guldet som backar upp Euron! Vill du att Tyskland´s myntfoten skall behållas eller ej?
Guld är ett meningslöst ämne med få användningsområden som inte skapar värst mycket mer än guldfeber, krig, mammondyrkan, orättvisor och så vidare. Gör det det tydligt vad jag anser om guld? Varför ska ett livlöst i praktiken värdelöst ämne diktera något i en modern upplyst värld? Själv anser jag att värde ska finnas i allt för människor och liv värdefulla saker, mat, fordon, kläder och skor, utbildning, kreativitet, ja allt som främjar LIV, inte i en värdelös gul metall. Lokala skuldfria valutor tror jag på, kanske något liknande det man gjorde i Wörgl. "Inflationsskyddare" är ett behov framkallat av mammondyrkan och att värde inte representerar vad det borde.
Jag tror på allvar att mänsklighetens slutliga fall kommer orsakas av att något ställer oss inför ett hot vi har allt vi behöver i form av arbetskraft, intellektuell förmåga och materiella resurser för att lösa, men inte tillräckligt med pengar. Därför kommer vi inte att lösa det och gå under.
Är det inte så att guld förespråkas av samma människor som tror på kaos?
Dvs de har en agenda och uttalar sig efter den för att försöka maximera vinsten.
Uppgången i guldpriset har varit möjligt genom QE, till viss del TA samt domedagsprofeterna som mässar ut sitt budskap till den skrämda massan.
Hoppas innerligt att spekulanterna i detta fallet har gruvligt fel.
@Gefle; Blir aningen förvånad av ditt resonemang. Du tycks ju här tillhöra den grupp som mest pratar om avkastning. Och avkastning handlar om att se något andra inte ser och sedan hoppas på att andra ser detsamma med resultat att maximera vinsten?
Guld och kaos! Har vi inte genomlevt ett kaos sedan år 2000? Från den tidpunkten har guldet bara gått upp, dvs 12 års tid. Varför skulle guldköpare nödvändigtvis önska mer kaos än andra. Bara om de placerar hela sitt kapital i guld så kan det stämma. Alla nya instrument ger idag en person möjligheten att bara köpa papper för nedgång i t.ex lägen då de anser aktier vara fullvärderade. Så när de köper ränte-papper och bear-certifikat klassificeras dessa som kaos-önskare?
Jag trodde du förstod att marknader går upp och ner. Då och då efter att marknader gått upp väldigt länge och högt brukat det ge en motsvarande stor reaktion åt andra hållet. Men då kallas det kaos. Javisst…till skillnad från eufori som råkar vara dess spegel.
Guldet råkar vara spegeln av ett system där skuldsättning är orsaken, dvs ett system på väg att haverera. Naivt att klandra guldet eller dess köpare pga av dåliga ledare. För det är vad det handlar om i botten.
@N-sense2; Du har inte svarat på min fråga hur du ser på Tyskland?
@rttck
Jag har varit med sedan 1992 så jag har varit med om en del upp och nedgångar på marknaden… 🙂
Ber om ursäkt för att min formulering om personer som placerar i guld, den var plump.
Vi är definitivt överens om guld, skuldsättning och orsakerna till guldets utveckling de senaste 12 åren.
Rttck, Jag vet inte vad jag ska svara angående Tysklandsmyntfot, det är första gången jag hör uttrycket. Får suga lite på det. Jag ogillar allt som bygger åt fel håll, det vill säga allt som flyttar makt ,inflytande och värde längre bort från folket. Dit tycker jag nog att Europa-projektet och euron ska räknas. Resultatet bör vara uppenbart för alla som vill se, oberoende av Tysklands roll i något, det vill säga det rakt motsatta mot mitt inlägg om värde 16:23.
"Guldet råkar vara spegeln av ett system där skuldsättning är orsaken, dvs ett system på väg att haverera. Naivt att klandra guldet eller dess köpare pga av dåliga ledare. För det är vad det handlar om i botten."
Jag har inget problem med guld som investering. Köp det allt ni orkar. Vad jag vänder mig emot är det vanliga guldbaggepratet om guld som bra pengar, säker investering och bra försäkring, allt på en och samma gång. Guld blir någon sorts mytologiskt väsen med ytterst diffusa men ändå gränslöst fantastiska egenskaper. Det är faktiskt mer religion än något annat. Guld som whistleblower, jag vet inte det jag. Jag tycker knappast att någon gyllene visselblåsare behövs, symptomen syns tydligt överallt, se bostäder exempelvis. Jag kanske missförstår dig. Hur tänkte du dig guld i en reservvaula eller ett nytt monetärt system som du skrev?
@gefle; Accepteras :). Själv skulle jag önska att man åratal sedan rekonstruerat bankerna med "debt for equity" varvid i processen ej betalbara statsskulder skrivits ner till rimliga nivå(Europa). En sådan åtgärd kräver enormt arbete och synkronisering men helt klart inom det möjligas gränser. Problemet är förstås att det är pensionskapitalet som förlorar mest men å andra sidan blir det majoritetsägare i de "nya bankerna". Och det brukar inte bli en så dålig affär på sikt! Men vilka är dagens ägare? Och vilka intressen representerar de? Där hittar vi ett av svaren till både tryckpressar och att problemet skjuts på framtiden. Varför inte se guldet som ett mandat att kräva rättvisa? Jag hade själv sett att systemet startats om och guldet återfått sin status som en gammal relik.
@N-sens2: Ok vi tycks närma oss en del gemensamma värderingar. Jag har aldrig varit en "goldbug" om det är det du menar. Och det finns en mängd varianter av släktet varav du nog tänker på de mer extrema.
Skulder är nog inga problem bara de har en motsatt sida som ger avkastning. Men när skulder används för konsumtion och inte kan betalas tillbaka!! Då har inte inte det finansiella systemet fungerat. Det har blivit korrupt! Det klarade inte att allokera resurserna bra.
Whistleblower! Med det menar jag t.ex en ny reservaluta bestående av fler valutor än dollarn(t.ex Yuan) där guldet också får vara med. Vitsen är att guldet inte kan kontrolleras av tryckpressar som de övriga valutorna i korgen. Missbrukas övriga valutor kan guldet reagera(stiga i pris)! Som del av korgen konkurrerar guldet med de övriga valutorna och jag anser därför att andelen guld bör vara hyfsat låg. Guldet skulle iofs leva sitt eget liv som idag men genom del-aktighet i en korg visar övriga centralbanker att de respekterar sin valutas värde och därmed guldet som markör. Inte ankare i sig som vid guldmyntfot. Det är alltid möjligt för en politiker och säga att man inte kommer att leverera guld istället för en devalverad valuta. Då står man där ändå som ägare av dessa statspapper. Å andra sidan kan korgkonstruktionen innebära en möjlighet att få betalning i korg-valutan. Det finns massor av tekniska aspekter på saken liksom lösningar! Jag är knappast ens lekman på området.
Med "Tysklandsmyntfot" menar jag att Euro-situationen antingen kräver att Tyskland står för fiolerna genom att det snarast skapas Euro-obligationer där dagens olika EMU-skulder växlas in mot dessa. Tyskland som ekonomisk hegemon garanterar de andras skulder och alla ägare av dessa papper blir glada(de få betalt i guld) och räntorna faller. Eller så garanterar Tyskland de insolventa bankernas skulder.
Om inte något av detta sker så bör Tyskland hoppa av Euron så att de övriga länderna kan få sina valutor rätt prissatta, dvs kraftigt devalverade(Tyskland bryter då sin roll som guldet).
Nu har man hållit på i över tre år och i flera länder "blöder folk till döds" och det är inte slut än om nu någon tror på Barroso&Co. Allt för att rädda bankerna&Euron.
"Skulder är nog inga problem bara de har en motsatt sida som ger avkastning. Men när skulder används för konsumtion och inte kan betalas tillbaka!! Då har inte inte det finansiella systemet fungerat. Det har blivit korrupt! Det klarade inte att allokera resurserna bra."
Nu är jag inte med. För det första, jag anser inte skulder vara en resurs i den form de finns nu. (Möjligtvis för banker då men det har med all önskvärd tydlighet visats att dessa inte tillhör samhället)
För det andra, eftersom kontanter på något sätt verkar mot folkets vilja vara förutbestämt att försvinna, så återstår bara skulder. Det är alltså skulder av mer eller mindre komplicerad art på pengar som cirkulerar i samhället. Det vi använder som pengar märkligt nog, är ju bara bankernas skulder på pengar, inte pengar i sig. Du vet, det som står på folks konton representerar en skuld på det beloppet i pengar till kunden, inte pengar i sig. Alltså, vad ska vi annars använda för konsumtion när skulder är det enda alternativet?
Jag vet att det är lite tabu här men den store skräcken bloggaren Lincoln har skrivit mycket bra om saken här:
http://parasitstopp.wordpress.com/2012/07/22/hur-kan-vi-fa-mer-sociala-pengar/
http://parasitstopp.wordpress.com/2012/07/24/hur-kan-vi-fa-mer-sociala-pengar-del-2/
Orkar inte göra klickbart och många verkar bli så upprörda över länkar till Lincoln så ni får klippa klistra.
@N-sense2; Min beskrivning utgår från det rådande systemet medan du tänker i helt nya banor, med all respekt. Jag klandrar avregleringen av kreditväsendet och banker i synnerhet. Den "fria" marknaden misslyckades. Nu sitter förespråkarna tysta men vägrar reformer. Och kopierings-maskinerna i Bryssel gör mest som ägarna av finanssystemet vill.
Alltså: För att investera behövs lånekapital förutom eget kapital. När investeringen ger avkastning betalas skulderna tillbaka. Men då dels mindre och mindre investeringar sker hemmavid minskar också välbetalda jobb för alla. Bankerna har via avregleringen fått möjlighet att fritt låna ut för konsumtion. Något som man till skillnad från USA tidigare varit mer konservativ med i Europa. Så nu har alla lånat till konsum-tion men och mest av allt till bostäder och utan lånegränser vad gäl-ler eget kapital under lång tid. Nu hackar maskinen pga skuldbergen och då vill centralbankerna ha mer inflation för att skapa prishöj-ningar… lönehöjningar i en förhoppningsvis ny spiral av inflations-tillväxt (stagflation egentligen). De hoppas att skulderna på så sätt kan minskas via valutans mindre värde. Har man inte råd att ens betala sina räntor på skulden än mera få över till investeringar etc så är man insolvent. Där är vi nu. Nya pengar trycks för att betala för gamla skulder och nya utgifter och lån. Detta är den cyniska synen på ekonomi (hushållning med begränsade resurser). Allt för att låta makten slippa betala.
Idag är korruptionen så hög att inte ens skammen har något värde (inflation där med). De som orsakat allt elände blir istället befordrade och belönade. Så ser systemskiftet ut. En korruption som spridit sig nedåt under lång tid. Som du kanske noterade har jag inte kommenterat statsskulderna. Men där är du nog bekant med läget.
Men, det finns inget kapital, bara skulder på pengar. Eller menar du att dessa investeringar sker i kontanter? Jag tror du måste läsa om vad jag skrev. Det finns inget annat än skulder att investera med, det är nämligen skulder på pengar som cirkulerar som pengar.
Du kan kalla det nya banor om du vill, men fakta är det. Den såkallade "penningmängden" är egentligen en skuldmängd eftersom den är uppbyggd av skulder på den lilla mängd pengar som faktiskt existerar.
Banker lånar heller inte ut några pengar. Det faktum att beloppet inte betalas ut i pengar till "låntagaren" utan istället dyker upp på kundens konto i form av en kontobalans, betyder att banken lånat tillbaka pengarna. Inga pengar har lånats ut, inga pengar har skapats, det enda som har skapats är skulder.
När man då förstår att den såkallade penningmängden är skulder på pengar, inte pengar i sig, och vidare vet att kontanter inte används för investeringar i stor skala och att ingen vanlig dödlig har tillgång till digitala centralbankspengar, vad ska det då investeras med annat än skulder?
Ja, jag förstår hur du ser på definitionen av pengar men nu pratade jag om mikroteorin, dvs företagens och samhällets behov av investeringar hemmavid för att utveckla nya marknader och nya jobb. I Sverige ser det fortfarande relativt bättre ut än i många länder…men i flera stycken är vi oerhört känsliga för omvärldsreaktioner. När företagen investerar mest utomlands så.
Javisst, du har skaffat dig en insikt som få har i landet över hur skuldsystemet fungerar. I grunden är det centralbankernas etablering som möjliggjort denna utveckling och från 70-talet tog det fart på allvar ifråga om skuldökning där vi nu fått se på riskerna.
Som du säger; penningmängden är skulder, förstås. Den monetära basen är också den en skuld sett från centralbanken. Även sedlar är skulder. Se problemets mest allvarliga del där för mycket skulder produceras på kort tid och där riskerna med avtagande avkastning fort skapar en farlig situation. Där är vi idag. Och centralbankerna är huvudan-svariga för att de ej "brytt" sig förrän idag(Sverige).
När ett land bildas så behöver det pengar. Därför skapar det en valutan via tryckpressen. Sedlar och mynt fördelas bland folket.
Nämnd valuta bokförs i centralbanken/finansdepartementet som monetär bas. I centralbanken som en skuld(sedeln är på sätt och vis en skuldsedel i sig). De utgivna sedlarna och mynten utgör även penningmängden (M0). I den mån de satts in på ett bankkonto utgör de en del av bankens skulder och i den del de inte lånat ut sedlarna och mynten till en annan person utanför banken sitter pengarna på bankens centralbankskonto och är då en del av den monetära basen. Så snart banken lånar ut mer sedlar utanför banksystemet ökar penningmängden. Du reagerar här genom att du säger att samma pengar ändå hamnar tillbaka på ett bankkonto. Javisst med resultat mer skulder. Men pengarna kan även hamna i madrassen. Då kallas de för ett annat penningmängdsmått. Ta ett ex. då sedlarna hamnar i ett kassaskåp och byts mot ett annat värdeinstrument. Då har man bytt ett papper mot ett annat. Ännu ett penningmängdsmått ha skapats. Och sedlarna i kassa-skåpet ger ingen ränta så de placeras antingen i banken igen mot ränta(och monetära basen ökar igen) eller så byts de mot ytterligare ett annat papper. Osv. Genom att förändra räntan i den monetära basen påverkar centralbanken marknadsräntan på marginalen och vi har fått penningpolitik.
Men återigen. Skulder är till för att betalas tillbaka med avkast-ningen. På så sätt riskerar man inte felallokering och höga risker betalningssystemet och därmed i realekonomin. Och ännu värre att de som tjänat på risktagningen men senare orsakat kollapsen inte tvingas betala för det. Där är vi idag.
"Nämnd valuta bokförs i centralbanken/finansdepartementet som monetär bas. I centralbanken som en skuld(sedeln är på sätt och vis en skuldsedel i sig). De utgivna sedlarna och mynten utgör även penningmängden (M0). I den mån de satts in på ett bankkonto utgör de en del av bankens skulder och i den del de inte lånat ut sedlarna och mynten till en annan person utanför banken sitter pengarna på bankens centralbankskonto och är då en del av den monetära basen. Så snart banken lånar ut mer sedlar utanför banksystemet ökar penningmängden. Du reagerar här genom att du säger att samma pengar ändå hamnar tillbaka på ett bankkonto."
Nej, sedeln är knappast en skuldsedel. Om du går med sedeln till riksbanken, vad tror du att dom ger dig för den? En ny sedel dom om är snälla kanske? Kontanter är dessutom snart inte aktuellt längre och var det knappast i ditt exempel heller. Digitala kontanter kommer dessutom ingen av oss åt.
Banksystemet lånar heller inte ut varken sedlar eller någonting annat. Jag tror verkligen att du inte vill förstå vad jag säger, eller akut känner att du behöver förvanska det. Banken skapar inte pengar eller lånar ut pengar. Det skapas två skulder, en från banken till kunden (kontosaldot) och en från kunden till banken (avtalet som skrevs). Bankens skuld på pengar kan sen användas som pengar märkligt nog.
"Skulder är till för att betalas tillbaka med avkast-ningen. På så sätt riskerar man inte felallokering och höga risker betalningssystemet och därmed i realekonomin."
Som sagt, ungefär 3% är kontanter (pengar), resten är SKULDER. Hur ditt resonemang ovan ska gå ihop får stå för dig.
Min beskrivning med sedlar&mynt var för att förenkla beskrivningen av kreditsystemet. Alltså redan från början måste staten skapa ett betalningsmedel som DELAS ut till medborgarna. Denna penningbas är en skuld från början. Se det som att tryckningen av de första pengarna motsvaras av statens ägande av något. Tex. skog. Men vi kan inte betala varandra med träpinnar. Sedlar är bättre. Staten skapar de första sedlarna av skogen. Skogen är statens skuld till medborgaren. Precis som sedeln. Pengarna behövs som betalningsmedel vid konsumtion och investeringar t.ex. Beroende på hur mycket som lånas ut, skulden, så ökar penningmängden. Inte att blanda ihop med att samma pengar går tillbaka till bankkontot som du så ihärdigt förklarar. Att krediterna kallas penningmängd är mest för att de utgör betalningsmedel, dvs penningar. Sedeln är likväl en skuldförbindelse precis som en växel. Vissa kreditkontrakt som banken utfärdar är överlåtningsbara. T.ex vid sjöbefraktning, Letter of Credit. De ingår även de i penningmängden.
Penningmängden skapar tillväxt BNP och omsättningshastigheten relateras till BNP. Glöm inte att sedeln i mitt ex. motsvarade de första pengarna. Varför vill jag byta dem mot något som staten äger?
Ok när jag betalar skatt får staten mina sedlar i utbyte mot tjänster!
Som sagt, när skulderna inte längre ger tillräcklig avkastning eller om motsvarande tillgångar(om man nu inte konsumerat upp lånet) faller i värde under skulderna blir det problem. Och enligt mitt förmenande beror det på risker globalt med för hög penningmängdtillväxt som här kan motsvaras av skuldtillväxten. OK, nöjd?
Häng inte upp dig för länge på definitioner. Sikta hellre på systemmässiga eller politiska fel.
Suck. Du anstränger dig verkligen va? Jag orkar inte och har inte tid att bemöta allt detta igen, det mesta är redan genomgånget även om du anstränger dig för att förvanska. Det är så mycket och tro det eller ej, jag har faktiskt annat att göra i livet, men vi kan ta några saker iallafall.
"Häng inte upp dig för länge på definitioner."
Suck igen. Skulder på pengar ÄR INTE PENGAR oavsett hur gärna någon vill få det till det. Varför inte göra som anonym brukar och kalla det nomenklaturtjafs?
"Beroende på hur mycket som lånas ut, skulden, så ökar penningmängden. Inte att blanda ihop med att samma pengar går tillbaka till bankkontot som du så ihärdigt förklarar. Att krediterna kallas penningmängd är mest för att de utgör betalningsmedel, dvs penningar."
Inga pengar lånas ut, varför är det så svårt för dig att begripa det? Inga pengar lånas ut. Två skulder skapas, ja du vet, det jag förklarade för dig i mitt tidigare inlägg. Det är inte pengar, det är skulder på pengar.
"Sikta hellre på systemmässiga eller politiska fel."
Tack, det är det jag gör istället för att svamla ändlösa mängder nonsens som är brukligt på den här bloggen.
"Ok när jag betalar skatt får staten mina sedlar i utbyte mot tjänster!"
Du betalar inte din skatt i sedlar. Du försöker antagligen medvetet blanda ihop kontanter med det som finns på folks bankkonton, dvs bankens SKULD på det beloppet i kontanter till kontoinnehavaren.
Resten av ditt inlägg känns mest som svammel ärligt talat. Hela ditt första stycke är nonsens, och verkar enbart syfta till att kladda ihop begreppen och göra skulder på pengar till samma sak som pengar.
"Som sagt, när skulderna inte längre ger tillräcklig avkastning eller om motsvarande tillgångar(om man nu inte konsumerat upp lånet) faller i värde under skulderna blir det problem. Och enligt mitt förmenande beror det på risker globalt med för hög penningmängdtillväxt som här kan motsvaras av skuldtillväxten. OK, nöjd?"
Men fortfarande. De faktiska pengarna är bara ca 3%, resten av det som felaktigt kallas pengamängden är SKULDER av mer eller mindre avancerad art på pengar, INTE PENGAR I SIG. Hela ditt påstående är konstigt och motsägelsefullt. Ovan ser det ut som att du medger att penningmängden ÄR skulder på pengar, inte pengar i sig.
Kanske menar du med "nomenklaturtjafs" att du tillhör den österrikiska skolan(Mises) och därför bara vill behandla sedlar&mynt som monetär bas. Inte inlåning i centralbanken? Är det rätt uppfattat? MO = Monetär bas i deras terminologi. Penningmängden ökar varje gång Svensson tar ett lån. Även om hans betalnings-mottagare sätter i samma belopp i sin bank. Skulden/krediten finns kvar. Penningmängden ökar då banken krediterar kundens konto. Men du vill inte kalla denna skuld för pengar utan skuld på pengar! Du tycker pengar bara är monetär bas och då Von Mises terminologi M0 = Sedlar& Mynt. Inte den anglosaxiska versionen som inkl inlåning från bankerna.
Det du definierar är bara vad pengar är utifrån hur centralbanken bedriver penningpolitik med penningmängd och ränta. Hade det varit bättre att kalla bankens kredit för kredit och det vi handlar med via vårt bankkort för kredit eller skuld? Hur skall vi då skilja på pengar som vi skaffat genom att ta lån och pengar som tjänats och sparats?
Börjar det inte kännas som "nomenklaturtjafs"?
Banken skapar pengar ur tomma luften. Vilket är krediter som alltid heter pengar när de används som betalningsmedel. Detta oavsett om de utgör del av monetär bas eller "tomma luften"-penningar. Om vi går tillbaka i tiden då alla kontanter hölls i bankvalvet och banken valde
att låna ut pengar till någon. Detta lån ökar då penningmängden när pengarna lämnas ut i kassan mot lånerevers. Men om kunden sätter in samma pengar i banken på andra sidan gatan. Då minskar penningmängden igen(fast i verkligheten minskar inte penningmängden då eftersom man förutsätter att ingen lånar pengar utan att använda dem kan man tycka. Men så går det till då man spekulerar på börsen, köper bostad etc penningmängden ökar, de s.k finansiella skulderna ökar). Men väljer samma person att köpa en bil för kontanterna och denne bilförsäljare sätter in samma mängd kontanter i samma bank. Vad händer då? Jo penningmängden har nu ökat med nämnda belopp. Det har nu producerats en viss mängd BNP beroende på värdeinnehåll. Denna ökning har skett med samma mängd pengar i banken, dvs med inlånade pengar från kunder. Med ett kontantsystem kan inte pengar skapas ur tomma luften menar du. Jo det kan de genom precis samma process då banken krediterar ett kundkonto lånas samma kontanter ut igen. Problemet uppstår först när banken inte längre har kontanter. Då måste dessa först lånas innan de lånas ut. Men i den moderna banken så måste banken också låna till alla krediter som inte täcks av inlåning. Skillnaden är bara att i den digitala miljön kan banken fixa detta lite senare! Eller genom kredit från centralbanken!
Vad är ditt syfte och vilka tankar vill du framföra med ditt nomen-klatursresonemang2? Nomenklatur är viktigt…ok absolut. Inte minst för att ALLA skall förstå vad man menar. Men i övrigt får du precisera!
ps! Ja har ju bevisat ovan att pengar(kontanter) kan lånas ut.
Jag skrev att signaturen Anonym brukar kalla det nomenklaturtjaffs när någon försöker klargöra att skulder på pengar per definition inte kan vara pengar.
Jag har absolut noll och intet att göra med Misesgänget. Jag uppskattar inte det sekteristiska och kvasireligiösa inslagen.
"Penningmängden ökar då banken krediterar kundens konto. Men du vill inte kalla denna skuld för pengar utan skuld på pengar!"
Ja, herrejösses. Jag är en sån som tycker att en skuld på pengar är just en skuld på pengar och inte pengar i sig. Varför finner du det så svårt att begripa? Nej, penningmängden ökar inte eftersom banker inte lånar ut pengar. Se min beskrivning av hur det går till några inlägg upp och se om du förstår den här gången.
"banken skapar pengar ur tomma luften. Vilket är krediter som alltid heter pengar när de används som betalningsmedel. Detta oavsett om de utgör del av monetär bas eller "tomma luften"-penningar."
Visst börjar det bli tjatigt att du inte klarar att begripa skillnaden på pengar och en skuld på pengar? Banker skapar inga pengar ur tomma luften. Se några inlägg upp så står det beskrivet hur det går till. Inga pengar lånas ut, inga pengar skapas, bara två fiktiva skulder. Du behöver inte blanda in kontanter, du vet likväl som jag att majoriteten av alla "lån" inte involverar kontanter alls, dessutom är kontanter på väg bort. Vi behöver inte gå tillbaka i tiden, använda tankexempel som är irrelevanta, eller några andra knep och trix. Banker skapar inte pengar och lånar inte ut något.
En skuld på pengar är per definition inte pengar. Vad skulle följden bli om vi slog fast att en skuld på pengar ÄR pengar? Jag menar, om det vore absolut sant för alla, hur skulle det påverka vårt samhälle?
Nej, penningmängden ökar inte eftersom banker inte lånar ut pengar eller skapar pengar, skulle det stå.
Ja men frågan återstår att besvara: Vart vill du komma och vad vill du säga förutom att "Banker inte skapar pengar och inte lånar ut några heller"? Känns inte vidare intellektuellt meningsfullt utan syfte!
Att säga att det inte finns kapital utan bara skulder och att bankens lån aldrig lämnat banken är precis…nonsensikvadrat.
Ett sista försöka att klara ut nomenklaturan;
100 kr i banken tillhörig kund A = bankens skuld till A
Samma pengar står även på centralbankskontot = Skuld till banken
De hundra kronorna är monetär bas
Kund B lånar 50 kr för byggande av hus = skuld till banken
banken överför krediten till husbyggaren hos bank B
Monetär bas oförändrad liksom inlåningssaldot hos bank A+B
Inga nya pengar har skapats men en ny kredit har skapats
Detta är din utgångspunkt. Hur ökar då penningmängden?
Här inser jag att jag stundom slarvigt vilselett mig själv
genom att påstå att penningmängden ökar när samma mängd
kontanter(i ett par exempel ovan) lånats ut. Först när
andelen kontanter ökar i banken(dvs inlåningen) ökar penning-
mängden. Motsvarar exemplet då banken lånat ut alla kontanter
och måste låna utanför systemet(utomlands), dvs inte av annan
bank inom landet.
Så hur ökar penningmängden?
Antingen genom att centralbanken lånar ut mer pengar?
Eller genom att det kommer in mer pengar från utlandet?
dvs banken får ett inflöde av nya pengar. Eller bara
genom nya pengar i bokföringen?
Om banken lånar av centralbanken ökar bara den monetära
basen. Men så fort banken skapar en kredit som ÖKAR inlå-
ningen i banksystemet ökar penningmängden. Men du hävdar
denna ökande skuld som utgör den ökande inlåningen bara
är skuld på pengar. Ok gör det men du måste fortfarande
förklara vad det innebär för världen eller för att vara
konkret för analysen. Är det inte som jag sagt ovan att
Riksbanken har bättre koll på penningmängden genom att
bankerna måste rapportera sina krediter fortlöpande,
t.ex via sin inlåning.
Skulle rekommendera dig att börja bokföra kedje-transaktionerna
vid kreditgivningen. Då ser du skillnaden. Jag upptäckte också
ett fel i mitt resonemang bitvis, dvs att ökad penningmängd för-
stås är ökad inlåning(M1),inget annat. Och det sker via tomma
luften eller import från utlandet.
Förklara vad du menar:
"Vad skulle följden bli om vi slog fast att en skuld på pengar ÄR pengar? Jag menar, om det vore absolut sant för alla, hur skulle det påverka vårt samhälle?"
och vidare från dina kommentarer ovan:
"Banker lånar heller inte ut några pengar. Det faktum att beloppet inte betalas ut i pengar till "låntagaren" utan istället dyker upp på kundens konto i form av en kontobalans, betyder att banken lånat tillbaka pengarna. Inga pengar har lånats ut, inga pengar har skapats, det enda som har skapats är skulder. "
Här har du fel. Saldot har ökat därmed har pengar(och skuld) skapats.
Tänk bokföring i balansräkning:
Tillgång Skulder
100 100 Ing balans hos banken
50 50 = kredit ur tomma luften
150 150 Saldo
-50 -50 = utbetalning till kundens bank
100 100 Saldo
Utbetalningen till annan bank för att total inlåning och
penningmängd ökat i banksystemet.
"Ja men frågan återstår att besvara: Vart vill du komma och vad vill du säga förutom att "Banker inte skapar pengar och inte lånar ut några heller"? Känns inte vidare intellektuellt meningsfullt utan syfte!
Att säga att det inte finns kapital utan bara skulder och att bankens lån aldrig lämnat banken är precis…nonsensikvadrat."
Jag påpekar den direkt felaktiga tron att banker skapar pengar som dom sen lånar ut. Bankens lån? Banken har inte lånat ut några pengar. Två fiktiva skulder har skapats, ja du vet, det vi gick igenom förut. Om jag tvunget måste ha något att säga utöver det så får det väl bli att banker är EXAKT lika skuldsatta som det såkallade bolånekollektivet som det ofta ses ner på här. Det påpekas att dessa allt måste betala sina skulder för att "skulder alltid måste betalas". Men det påpekas aldrig att det även gäller banker. Ingen verkar heller vilja dra slutsatsen att ett kontantfritt samhälle ger en total skuldavskrivning för banker, men inte bolånetorskarna.
"100 kr i banken tillhörig kund A = bankens skuld till A
Samma pengar står även på centralbankskontot = Skuld till banken
De hundra kronorna är monetär bas"
här är jag inte säker på vad du försöker få till men blandar ihop begreppen gör du allt. Det är inte centralbankspengar kunderna har på sina konton, det vet du. Siffrorna på kundernas konton är bankens skuld på det beloppet i pengar, inte pengar i sig. Det har vi ju redan konstaterat?
"Kund B lånar 50 kr för byggande av hus = skuld till banken
banken överför krediten till husbyggaren hos bank B
Monetär bas oförändrad liksom inlåningssaldot hos bank A+B
Inga nya pengar har skapats men en ny kredit har skapats
Detta är din utgångspunkt. Hur ökar då penningmängden?"
Banken överför inte någonting. Jag vet att du gärna vill försöka påskina att banker något lånar ut, här genom att använda det diffusa ordet krediter. Banken skapar inga pengar, lånar inte ut något, det enda som händer är att två skulder skapas, vi har gått igenom det flera gånger nu.
"Här inser jag att jag stundom slarvigt vilselett mig själv
genom att påstå att penningmängden ökar när samma mängd
kontanter(i ett par exempel ovan) lånats ut. Först när
andelen kontanter ökar i banken(dvs inlåningen) ökar penning-
mängden. Motsvarar exemplet då banken lånat ut alla kontanter
och måste låna utanför systemet(utomlands), dvs inte av annan
bank inom landet. "
Banken lånar inte ut kontanter. Sluta att försöka blanda ihop begreppen. Jag ställer mig också ytterst tveksam till att den inlåning du hänvisar till härrör från kontanter av flera skäl, bland annat eftersom det är ett rent helvete att få någon bank att ens beblanda sig med kontanter längre. Dessutom som vi rett ut förut så lånar banker inte ut insättares pengar, eller pengar över huvud taget.
"Men så fort banken skapar en kredit som ÖKAR inlå-
ningen i banksystemet ökar penningmängden. Men du hävdar
denna ökande skuld som utgör den ökande inlåningen bara
är skuld på pengar"
Det där får du nog utveckla. Hur som helst, banker kan inte skapa pengar och skapar därmed heller inte någon penningmängd på det sätt du vill få det till. Möjligtvis en skuldmängd.
Om bankers skulder på pengar är pengar, varför är inte mina skulder på pengar, pengar? Varför får inte alla göra som banker och försöka lura i alla andra att deras skulder på pengar faktiskt ÄR pengar och hör sen. Återigen, det som står på folks konton representerar bankens skuld till kontoinnehavaren på det beloppet i pengar, inte pengar i sig, men dom gör ALLT för att få folk att TRO att det är pengar. Du gör det på sätt och vis också genom att medvetet eller omedvetet försöka sudda ihop gränsen mellan pengar och skulder på pengar genom att friskt sudda ihop begreppen med kontanter här, centralbankspengar där, krediter här.
"Här har du fel. Saldot har ökat därmed har pengar(och skuld) skapats.
Tänk bokföring i balansräkning:"
Kontosaldon är precis som vi kommit fram till ett flertal gånger nu, bankens skuld på det beloppet till kunden i pengar, och INTE pengar i sig. Det enda som har skapats i ditt exempel är skuld, inte pengar. Skulden har då förts över till en annan bank via RIX och täckts upp med digitala kontanter (centralbankspengar). Detta eftersom bankerna är smarta nog att veta att kontosaldon bara är skulder på pengar, inte pengar i sig, och kräver därför kompensation i pengar för att ta över varandras skulder.
Har vi inte spenderat nog med tid nu på något jag tror att du faktiskt egentligen vet?
Ja N-sense2.Vi vet nog båda egentligen vad vi diskuterar. Att alla pengar är skulder även om du menar att de första pengarna, den monetära basen utgör de "riktiga" pengarna. De som vi handlar med och som snurrar runt i systemet tillsammans med ständigt stigande skulder/krediter.
Jag såg att jag obetänktsamt snårade in mig i några felbegrep rörande penningmängds uppkomst(tekniskt sett)i ett fall. Som du väl påpekat skrev jag även ett formfel för monetär bas. Inlåningen i centralbanken är förstås inte detsamma som inlåningen totalt hos banken. I Sverige hade vi knappt någon inlåning hos centralbanken fram till finans-krisen 2008. Och har vi inga reservkrav saknas normalt inlåning i en växande kreditmarknad. Förutom när banken blir rädd att allmänheten får extra behov av pengar.
I grunden delar vi antagligen vår syn på kredittillväxtens risker och uppenbara hot idag. Du är såvitt jag förstår även starkt kritisk mot systemet som sådant. Vi vet båda två att bankernas nyvunna frihet missbrukas när de hämningslöst förslavar aningslösa konsumenter medan de även tillsammans med skuggbankerna finansialiserar realekonomin.
Bankerna som "frontrunner" i det ekonomiska hjulet måste stoppas genom flera reformer. Inte minst uppdelning a la Modern Glass-Steagall samt för derivat-industrin.
"Att alla pengar är skulder även om du menar att de första pengarna, den monetära basen utgör de "riktiga" pengarna. De som vi handlar med och som snurrar runt i systemet tillsammans med ständigt stigande skulder/krediter."
Du kan inte låta bli va? Väldigt få använder kontanter för att handla längre (tyvärr) och smutskastnings och propagandakampanjen fortgår ständigt mot kontanter. Digitala kontanter kan ingen använda för att handla med. Det är alltså i praktiken enbart bankers skulder på pengar som cirkulerar SOM pengar, och ja, pengar är pengar, skulder på pengar är per definition INTE pengar.
"Jag såg att jag obetänktsamt snårade in mig i några felbegrep rörande penningmängds uppkomst(tekniskt sett)i ett fall. Som du väl påpekat skrev jag även ett formfel för monetär bas. Inlåningen i centralbanken är förstås inte detsamma som inlåningen totalt hos banken. I Sverige hade vi knappt någon inlåning hos centralbanken fram till finans-krisen 2008. Och har vi inga reservkrav saknas normalt inlåning i en växande kreditmarknad. Förutom när banken blir rädd att allmänheten får extra behov av pengar."
Centralbankspengar på centralbankskonton är inte samma sak som det som finns på kundernas bankkonton nej, eftersom dessa enbart är bankens skuld på pengar till kunden och ingenting annat. I övrigt ser det ut som att du nu iallafall erkänner att skulder på pengar inte kan vara pengar, även om du igen blandar ihop begreppen.
Jag anser att det är extremt viktigt att kalla saker vid sitt rätta namn för att inte ge legitimitet till bankernas bedrägeriverksamhet. En skuld är en skuld, pengar är pengar. Ordtrolleri som lägger en ogenomtränglig dimma över hela skiten måste upphöra. En bra ide vore kanske att se till att banker faktiskt gör det dom försöker få det att se ut som, det vill säga, att dom faktiskt lånar ut pengar. Att låta alla få konto hos centralbanken vore kanske en annan, då skulle vi kunna göra betalsystemet allmännyttigt. Nåja, jag påstår mig inte ha alla svar, ett svar jag gärna skulle vilja ha är varför det finns så attans många suddare och svammlare som medvetet är obegripliga och verkar för fortsatt oförståelse kring vårt penningsystem.
ok, bankernas borttagande av kontanter gör faktiskt att vi får mindre respekt för pengars värde. Själva processen att hantera ett betal-ningsmedel i handen utgör en stor skillnad mot att aldrig se sina pengar när de friskt konsumeras via lättjans bank- och kreditkort. Men det ligger tyvärr även i den (fel-)tillväxtorienterade politikerns intresse att denna pengasnurr bara ökar och ökar. Ja tills nu kanske! Och då pga kraftigt avtagande avkastning av alla skulder, dvs de tillgångar man förvärvat. För att inte säga ren konsumtionströtthet.
Därför vill våra marknadsfundamentalister även helst sänka räntan till noll i tron att allt sedan återgår till status quo.
Begreppsmässigt försöker jag bara använda de begrepp som finns och används av nomenklaturan. Att man som du vill omdefiniera detta är förstås en rimlig önskan. Tillbaka till hur det en gång varit för att inte minst påminna brukarna om vad de använder.
ps! Du får sluta tjata om att jag skall ändra begreppstillämpningen även inom företagsekonomin. Det funkar inte! Kapital är där kapital oavsett om man penningteoretiskt bör betrakta kapitalet som skuld.
Jag tror inte att du vill gå så långt som att ifråga sätta den månghundraåriga italienska bokföringen.
Industriella kvalitetssystem bygger på att man det man mäter på är i en kontrollerad miljö, läs te.x. Statistical control of a measurement process
Kort, om du vill mäta diametern på en kullager kula så ska du kontrollera miljöfaktorer som kan påverka utfallet, te.x omgivningstemperatur så att din mätning alltid utförs under samma betingelser. Annars kan du inte dra säkra slutsatser om mätresultatet.
Det här kan aldrig uppnås när man mäter på den verkliga ekonomin. Sen kan man förstås skatta trendlinjer eller parametrar i en ARMA-process men utan en riktig kunskap om vad det är som driver processen så är det inget tillförlitligt prognosverktyg.
Jämför med den globala uppvärmningen där det finns solid vetenskaplig grund till att CO2 är en "forcing" i klimatsystemet. Utan den grunden skulle skattningar av instrumentella temperatur trenden inte vara tillräcklig för att styrka teoribygget kring växthuseffekten.
Helt riktigt!
Bara statistik om det som är lätt att mäta, utan kunskap om hur verkligheten funkar, är inte bara värdelöst, det är direkt farligt!
Men allt för mycket makroekonomisk s.k. "vetenskap" bygger idag uteslutande på uppmätt statistik, heltutan någon teori som förklarar hur saker och ting håller ihop. Teknisk analys är väl inte makroteori, men det är ett paradexempel på motsvarande feltänk. Man hittar en kurva. Man drar några linjer med linjal, Och det är ens underlag för investeringsbeslut…
Inte undra på att några andra har skapat autotradande bottar som fiskar skjortan av de som beter sig så omdömeslöst!
Skillnaden är att tillverkningen av kulan eller vilken komponent det nu rör sig om någon gång kommer att påverkas av icke förutsedda fenomen (fel av operatören, defekt maskin osv) medan börskursen i en aktie varje gång kommer att drabbas av yttre, icke förutsedd, påverkan.
Eftersom detta är Sveriges största blogg för finans och ekonomi borde det ju finnas NÅGON? läsare som använder tekniska analys OCH som slår index inklusive utdelningar på 10 respektive 20 års sikt.
Eller är det så enkelt att det inte fungerar?
Kanske du skall fråga om det överhuvudtaget finns någon som svarar mot dina krav utan TA? Antar att du vet att TA inte är ett instrument för att hitta kursdubblare. Skulle det vara så hade inte indexfonder funnits!
Jag använder uteslutande teknisk analys både i mina systematiska tradingsystem och för manuell swingtrading… Ser inget annat sätt att angripa marknaden när det gäller tradingen idag! Men har fått dra ner på affärer och hitta mer extrem lägen för inte slås ut av robotarna på börsen, som kört sönder marknaden totalt. Men eftersom jag endast använder derivat, så blir den jämförelse som du efterfrågar snedvriden.
Men jag känner flera som med enkla tekniska system har slagit börsen samt sluppit åka med ner i de kraftiga nedgångar som varit senaste 12 åren!
Jag känner flera som använt teknisk analys och inte längre är kvar på marknaden…
Hur ser ditt track-record ut sista 10 åren Lynx?
Det ser bra ut:-). Lever på det och även om det blivit mycket svårare senaste åren, så är det ett bra levebröd… Men har hållit på sedan 1996 på heltid.
Det där var inget svar Lynx 🙂
Procent tack, låt mig bli imponerad!
Man kan leva på bankränta också, låt oss bli imponerad av dina siffror…
Nu är du ute och cyklar igen Cornucopia. Tycker inte alls det finns speciellt mycket likheter mellan kvalitetskontroll och TA. Båda använder statistik, men det betyder ju ingenting.
I den mån teknisk analys fungerar så är det ett resultat av att tillräckligt många *tror* att den fungerar.
Trading handlar väldigt mycket om att vara känslig, ha marknadskänsla, förstå och tolka marknaden. TA tillför då en extra dimension. TA handlar mycket om mönster men är ingen kristallkula. Snarare en vindstrut. Prismönster är ofta upprepande eftersom de är uttryck för mänskliga aktiviteter. Och människan är delvis förutsägbar, i vart fall när det gäller girighet och pengar. Inom TA finns en mängd tekniker vars användande statistiskt sett har mycket olika resultatutfall. Pålitligheten varierar m.a.o. kraftigt. Annars sägs TA som metodik främst vara ett timing-instrument. Och så skall det nog ses. För en del av fördelarna handlar om att hitta de s.k bifurkations-zonerna, d.v.s de prislägen där rådande trend bryts. Onekligen en mycket viktig information.
Trading handlar om att blåsa någon annan för att du ska kunna göra vinst. Det såkallade TA beskrivs alltid i extremt inexakta termer som vindstrut, men genom att nämna det i samma andetag som andra mer exakta konkreta läror försöker man ofta påskina att det är en vetenskap.
TA är den moderna versionen av att spå i inälvor eller kaffesump.
Håller tyvärr inte med dig där N-sense2
Liknelsen med industriell kvalitetskontroll haltar. Kommer på rak arm på två rimligt stora skillnader:
1) Den teoretiska modellen för vad som orsakar resultatvariabeln (exvis kulans diameter) är betydligt enklare i tillverkning. Mängden variabler som påverkar resultatvariabeln är ofta tämligen begränsat och rimligt enkelt relaterade. T.ex. temperatur, materialegenskaper och lite inställningar på maskinerna uppströms i flödet med inbördes relationer som ofta kan förstås med väletablerade modeller från akademiska studier. I fallet aktiepris så är antalet variabler mycket stort, och deras inbördes relationer är oftast ganska komplicerade och delvis okända i termer av väletablerade akademiska modeller.
2) I tillverkningsfallet så skruvar man på några av de oberoende variablerna för att hålla resultatvariabeln inom ett viss område. I TA kan man inte skruva på de andra variablerna, man försöker istället förutsäga vart resultatvariabeln kommer ta vägen en bit in i framtiden. Jag misstänker att en bättre liknelse är att jämföra det med att försöka förutsäga kulans diameter några dagar eller månader från idag, samtidigt som det står några gubbar man inte känner som rattar på de uppströms maskinerna hela tiden. Kombinerat med att varje gång man, eller någon annan kulmätare, agerar på eller på annat sätt kommunicerar hur man tror att diametern kommer se ut i framtiden så råkar man stöta till maskinen precis innan mätstället med axeln, så att diametern ändras en aning.
Därmed inte sagt att TA är värdelöst. Som Cornu nämnt några gånger förr så verkar det vara ett vettigt komplement till övriga metoder att försöka överblicka huruvida prissättningen för ett papper är stabil i ett visst sammanhang. Och jag vill även poängtera att även om TA inte förtjänstfullt kan liknas vid kvalitetskontroller i tillverkningsindustri, så säger det egentligen inget om huruvida TA är bra för att förutsäga aktieprisrörelser eller ej.
Håller med och då främst utifrån det enkla faktum att ekonomi som aggregat inte med rimlig precision låter sig analyseras och bestämmas. Ekonomi tillhör med andra ord ej "vetenskaperna"(och definitivt inte de fysiska lagbundenheterna). Alla andra jämförelser handlar bara om människans inneboende behov av kontroll där ekonomen(makro) i sin yrkesroll ständigt tvingas till en förnedrande förluster. Nu senast: "Drottningen av England frågade sina högre undersåtar varför ingen såg detta komma". Jag såg det tydligt baserat på ekonomisk erfarenhet, makroanalys och TA. Problemet är som oftast att våga handla på signalerna då de oftast ger kraftiga motreaktioner. Centralbanks-interventioner är därutöver störande moment i prisbildningen. Marknaderna tilläts inte cleara.
Eller är problemet att "marknaden" tillåts vara gud över oss alla? Mammondyrkan och "marknaden" som nån modern mysticism. Marknaden väljer vilka som får leva och dö, marknaden kräver offer. Någon vetenskap är det ju inte, det har du rätt i.
Jag tillhör definitivt inte marknadsfundamentalisterna eftersom jag vet att distortions-faktorn(politiker) ändå till slut förstör marknads-signalerna. Dagens ekonomi är bara ett enda stort särintresses-spel där varje större förlust socialiseras. Lobby-programmet igår kväll på tv handlade om att just detta. Det var bara en ny bekräftelse att det blir värre och värre.
Jag kanske skall säga det en gång till: TA handlar om människan, inte som fysisk person, utan som ett socialt djur. TA handlar om beteende. Sociologi alltså. Också det ingen vetenskap förutom på nerv-nivå i hjärnan då. Men det hindrar inte man kan dra slutsatser kring typiska beteenden! Pris&volym-mönster återkommer ständigt.
"distortions-faktorn(politiker)", låt oss vara mer rättvisa och ändra det till:
distorsions-faktorn(politiker som köps/mutas/hotas av finansjeppar och deras lobbyister)
Du nämnde ju själv en enorm del av problemet, hur kan du sen bortse ifrån det och bara skylla på politiker? Marknadsfundamentalister brukar göra så, enbart belysa en del av problemet. Sen tror jag inte att vi har samma mål, jag anser inte att en "fri marknad" är värt att sträva efter. En ogräsfri fin trädgård kräver rensning. Lämnar man den fri att göra som den vill blir det inte speciellt vackert.
Något har gått vansinnigt fel i vår värld när denna marknad faktiskt bestämmer över människors öden och liv. "The market giveth, and the market taketh away". Eftersom den här bloggen i mångt och mycket handlar om marknadsdyrkan så inser jag att jag kastar bort min energi.
Jag tror du missuppfattar mig hör. Jag är inte marknadsfundamentalist därför att jag vet att marknaden alltid manipuleras(i synnerhet med banker som idag). Men trots det kan jag hävda att marknaden blivit en mer renodlad marknad från avregleringarna och framåt. Nu när marknaden inte visat sig vara den effektiva pris-och resurs-allokeraren som nyliberaler och andra hävdat så tycker jag att de antingen borde erkänna orsakerna fullt ut och genomföra reformer eller låta marknaden cleara.
Very simple! Men vis av erfarenhet så vet jag innerst inne att inget kommer att förändras med rådande maktstrukturer intakta. Det är politikernas ansvar att reglera utifrån sunt&förnuft(vilket räcker långt). Politikerna är hunden och marknadens särintressen svansen där "the tail is wagging the dog". Så funkar lobby-ismen av idag. Allt annat är önsketänkade.
När proffs som Lynx, 13:45, måste kämpa för att inte slås ut av robotarna på börsen är frågan avgjord för dessa robotar reagerar ju enbart på TA…
Många robotar handlar på nyheter idag och robotarnas fördel är att de har informationen fortare än alla andra.. Både när det gäller nyheterna samt börsdata.
Börserna bygger separata feeder för både data samt nyheter samt erbjuder dem att ställa sina servrar bredvid börsen för få fördelar. Det hela gränsar till insider information som är olagligt för oss andra.
t.ex
Test av teknisk analys.
Köpte 10000 CDON idag just före stängning på kursen 34:80 då den i chartet visar på begynnande teknisk köpsignal.
Stängningen skedde på 34:90 (dagshögsta) och därmed över de 4 senaste dagarnas stängningskurs. Stängningen längst upp i stapels skedde till en omsättning högre än tidigare dagar. Samtidigt är "gummibandet sträckt på nedsidan" jämfört med glidande medeltal vilket ökar chanserna för en snap-back uppåt.
Tidshorisont 1-2 veckor, men jag tror att redan imorron börjar den krypa uppåt. Jag hävdar att teknisk analys ökar chanserna från 50/50 till kanske 65/35. Den som lever får se.
Tilläggas bör kanske att köpsignalen bekräftades i stängningen
Belackarna kommer antingen hävda att du:
* hade tur
* TA inte fungerar
Men bry dig inte. Det är samma sak som att berätta om älskog för en
munk under livslångt celibat. Det man inte vill se ser man inte. Och provar man inte vet man inte.
Vi läser av om 1 och 2 veckor Ragunda mot OMXSPI så får vi se utfallet 🙂
Just nu ser det iaf inte bra ut. 3000 kronor minus för Ragunda just nu. Vad säger er TA om att index går upp men CDON går ner? Köpsignal?
Men visst, väntar man tillräckligt länge får man väl alltid rätt till slut.
Anders; Köpsignaler brukar ge viss rekyl eller paus innan vidare uppgång!
rttck: Så folk säljer på köpsignaler? CDON fortsätter sin kräftgång, sämre än index och Ragunda ligger efter en vecka back…
CDON senast 32.90 och Ragunda ligger nästan 20.000 back på sin köpsignal.
Efter 2 veckor ligger Ragunda äntligen plus, även om han inte slagit index än. 35:70.
Nu börjar det närma sig en månad. CDON har inte varit över index en enda gång sedan Ragunda köpte och idag ser det inte särskilt lovande ut. -2% till 34.80 i skrivande stund, jämfört med ytterst svagt uppåt för index. Ragunda ligger alltså +-0, exkl courtage, just nu, samtidigt som OMXS30 är upp knappa 3% på samma tid.
CDON fortsätter stampa. Index fortsätter stiga. Jag vet inte vad rttck kallar det här. Otur? TA fungerar men det kan ta en stund?
"Testet" föll inte särskilt väl ut, i vilket fall som helst.
Hoppas Rogunda sålde på toppen för en och en halv månad sedan. Nu ser det inte särskilt bra ut alls.
Ouch! STOCKHOLM (Direkt) Aktieägare i e-handelsbolaget CDON Group får rätt att teckna en ny aktie för två befintliga aktier. Teckningskursen har fastställts till 15:50 kronor.
Hur går det för Ragunda egentligen? När kommer den där uppgången egentligen, rttck?
Ursäkta mig, men resonemanget är HELT IDIOTISKT!
Hur kan man ens tro att människor som handlar aktier kan beskrivas på liknande sätt som en skruv som utsätts för vibrationer???
Vad det handlar om är att totalt ignorera verkligheten, för att tvärtom uteslutande bry sig om hur "en graf" ser ut. Vad grafen beskriver, tycks vara helt irrelevant. Hjärnan söker automatiskt mönster i allting och man kan dra streck hit och dit. "Teknisk" analys, bah! Snarare en slags självpsykoanalys!
"-Oj, där är en graf, EN GRAF! Jag vet hur alla grafer som beskriver allting beter sig. Först kommer Elliot-våg III uppåt, sen… Åsså momentum, när det avtar, då kommer det att fortsätta nedåt… Tänk hur lätt det är att veta vad som kommer att hända med allting i framtiden, helt utan kunskap ens vad det handlar om! Hur skulle det se ut ifall mirakel inte fungerade…"
Jag har inte speciellt många universitetspoäng i statistik men jag tror ändå jag gissar på falskt här.
Kan vi börja med att den ena är ett komplext systemet består av rationella och irrationella agenter samt en okänd mängd okända parametrar medan det andra är ett begränsat mekaniskt testbart system?