Nedanstående är ett gästblogginlägg av Thomas Högman.
Med utgångspunkt i insikten att viss konsumtion är särskilt skadlig för oss själva, våra medmänniskor och den här planeten medan annan konsumtion bidrar till en positiv utveckling har jag funderat över om det inte är dags att radikalt ändra reglerna för marknadsföring i allmänhet och förpackningar i synnerhet. Detta för att ge oss själva en chans att fatta informerade beslut om vilken värld vi vill att vår konsumtion ska bidra till.
Argumentet är enkelt: Dagens förpackningar är vilseledande och flyttar fokus från produktens verkliga egenskaper och företagets verkliga aktiviteter till en fantasivärld, eller på marknadsföriska: en hyperrealitet, där företagen med de skickligaste formgivarna och historieberättarna vinner. Det vill säga: dimridåer segrar över kalla fakta.
Jag köper exempelvis en burk konserverade tomater från ett växthus i Holland för att förpackningen har ett gammeldags typsnitt, snygg layout och verklighetstrogen tomatröd färg, när jag egentligen skulle vilja köpa tomater utifrån vilket värde innehållet i förpackningen faktiskt har mätt mot mitt intresse att äta nyttigt och leva etiskt på en hälsosam planet. Enligt grundläggande forskning inom konsumentbeteende är mitt beteende förutsägbart irrationellt. Det är nämligen så att vi människor har mycket lättare för att ta till oss bildspråk och symboler än rådata. I detta fallet kan man gissa att den genuina röda färgen och gammeldags typsnittet betyder ansvar och tradition för mig och att den proffsiga layouten påskiner att produktionen av själva innehållet också är seriös, förpackningen ger en så kallad ”halo” effekt på vad jag tror om innehållet och företaget i stort även om förpackningens design, innehållet och företaget är tre helt olika saker.
I denna historia ser jag två huvudsakliga problem med dagens förpackningar:
- Nödvändig information saknas på förpackningen eller är svår att förstå.
- Bildspråk konkurrerar bort tankekrävande informationsintagande.
Vad ska vi då göra åt detta? Om vi börjar med det första problemet så vore det väl rimligt att
civilsamhället i en demokrati (något svårare i en de(u)mokrati) kräver lagstiftning med mycket hårdare krav på vilken information som ska finnas på förpackningarna. Några exempel på relevant information som idag saknas: Minimilön i produktionen, en komplett livscykelanalys med total energiförbrukning, en kort sammanfattning av produktionsprocessen inklusive transporter (utritad på världskarta?), och en förklaring av kemikalier.
Men fortfarande, om problem två förblir olöst spelar det ingen roll hur mycket information det finns på förpackningen, forskningen visar att jag som konsument väldigt sällan kommer att ta del av den.
Därför måste vi initiera en diskussion om förpackningslagstiftning som bör landa någonstans mellan ett totalförbud och någon sorts reglering av all färg, foto, och illustrationer på förpackningar med målet att det som ska avgöra konsumentens beslut ska vara produktens kalla fakta. Fakta ska dominera kommunikationen på förpackningen. En intressant fråga här blir hur viktig fakta kan presenteras mer visuellt i form av symboler utan att förvrängas?
Hur som helst, med begränsade möjligheter för företagen att sminka sina förpackningar skulle de åter bli sedda för vad de egentligen borde vara: papper, plast, glas och aluminium som är till för att förvara och transportera varor istället för att tillåtas vara vilseledande dimridåer.
Lokalt producerade varor som inte kräver förpackning skulle gynnas eftersom de skulle vara överlägset mer synliga och attraktiva i affären än anonyma förpackningar från långtbortistan. Vissa förpackningsintensiva branscher skulle säkert komma på sätt att leverera mer nakna produkter, vilket också skulle vara positivt ur miljösynpunkt.
Men Förbud? FÖRBUD mot färger och fina foton! Vad är det här nu för socialistiska j*vla sovjetfasoner? Denna invändning kommer givetvis från blinda dogmatiker som tror att absolut frihet för företag och människor i alla lägen alltid leder till deras eget och samhällets bästa. Men denna föreslagna reglering handlar inte om socialism. Tvärtom handlar det om en tilltro till att fri marknadsekonomi kan fungera hyfsat om kunderna bara kan få tillgång till lite bättre information. Med bättre information på marknaden skulle företagens verksamhet på riktigt tvingas harmonisera med kundernas intressen, inte bara på låtsas som idag. Att kräva en sådan reglering är inte konstigare än att hockeyfans sätter press på elitseriens sportkommité att finjustera reglerna så att så kallad ”filmning” ska bestraffas hårdare och att hårt etiskt arbete belönas till seger i ishockey. Fansen hatar inte hockeyspelare – de vill helt enkelt bara att bäste man ska vinna enligt deras kriterier.
Och om någon kons(umen)tnärssjäl säger – men herregud vad trist världen skulle bli utan alla färgglada förpackningar och ”mänsklig kreativitet” och idéer och sörjer utsikten av framtida konsumtionstempel fulla av bruna papperskartonger, stålfärgade konserver och genomskinligt glas – då tänker jag: Äntligen kanske vi kan inse att konsumtionstemplen inte är den bästa platsen för varken estetisk eller religiös frälsning.
Thomas Högman
Studerar kandidatprogram i företagsekonomi och statsvetenskap på Stockholms Universitet
60 kommentarer
Vilken absolut dynga! Sämsta gästinlägget hittills
Äntligen lite humor mitt i allt allvar.
Riktigt bra skrivet. Jag skulle vilja rekomendera boken "Reklamen är livsfarlig" av Sven Lindquist där han tar upp precis det du skrev, fast 1957. Det har alltså inte hänt så mycket på fronten du strider på.
JA, underbart! Låt oss förbjuda människora och företag att agera fritt och tvinga dem att följa klara mallar som staten tillhandahar även om de inte skadar andra människor!
Eller så låter vi människor leva som de vill och ta konsekvenserna för sitt handlande utan att sätta upp en massa förbud. Alla måste ha rätten att göra dåliga beslut och leva osunt.
Det blir lite fel på din ideologi där, då dom dumma är så dumma att dom inte vet att dom är dumma.
Minst den Svenska mjölkersättningsreklamen som gjorde att barnen . . var det i Indien dog då reklamen visade att barn som drack Semper eller vad det var, var friska o pigga.
Sanningen vart ju den motsatta.
Dom kloka tilläts utnyttja sitt övertag över dom dumma.
så nån måtta bör det vara.
ska tobaksbolagen visa reklamfilm där vackra o populära förknippas med rökning?
Nu är det kanske skillnad på svenskar och analfabeter i u-länder vad det gäller skillnad i utbildning?
Och det är Nestlé du tänker på.
Du gör ett kardinalfel Thomas och det är att du tycks inbilla dig att folk bryr sig om miljön och planetens framtid. Inget kunde vara mer fel. Folk vet att biosfären går åt helvete p.g.a. hur de lever, men de fortsätter ändå. I något högre takt för varje år.
Kan väl instämma till en viss del. Dock ska man inte förbjuda formgivningen men däremot borde man lyfta fram det faktiska innehållet, produktionen mm. som är standardiserad så att gemene man faktiskt kan förstå – klart och tydligt – ej teckesnitt 1 med någon font som är oläslig utan microskop..
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Kanske vidare borde förklara vad jag menar med diskussionen som landar "någonstans mellan förbud och reglering"
Jo, exempelvis vore väl en rimlig lösning en lagstiftning som säger att av den totala ytan som används till kommunikation på paketet ska ha förhållandet vara 60/40. 60 procent av kommunikationsytan presenterar den "standardiserade faktan" och 40 procent får brukas fritt. (Faktan får lite handikapp i ljuset av att vi känner till vår ovilja att ta del av den)
/Thomas H
Ja, och så kan man säkert ha en förpackningsmyndighet som både gör utredningar om utformning samt beslutar om denna design. Exempelvis skulle man kunna göra en utredning om 40/60 eller 30/70 samt färg på bakgrunden. Exempelvis skulle man kunna ha olika färger för hur skadlig/miljöovänlig produkten är. Om man dessutom tillämpar en kontrollmyndighet som i sammarbete med polisen kan göra rutinkontroller med höga bötesbelopp för överträdare så skulle man kunna försäkra sig om att detta efterföljs.
Thomas Högman-varför skriver du ut ditt namn? Varför gör du ett inlägg här? Håller du på med marknadsföring och personal branding.
I så fall lycka till och välkommen i verkligheten där yta och innehåll har en viss betydelse!
Inte bara Yta
Inte bara Innehåll
Utan både yta och innehåll!
Tack för lyckönskningarna och dina visa ord.
Jag publicerade denna text främst för att få höra vad folk tycker om den. Detta var bästa platsen för mig att få så många som möjligt att läsa den. Se mig som ett barn som springer till Pappa och säger: Pappa titta vad jag har gjort!
Huvudsakliga anledningen till att jag publicerade under mitt namn var (förmodligen naivt) ideologisk.
Naiv student som jag är utan kunskap om den riktiga världen.
/T
Konsums blåvita förpackningar dök genast upp i huvudet när jag läste inlägget. Studenten Thomas Högman har naturligtvis inte handlat dessa varor och förpackningar. Förvisso finns ett färglatt dito med ICA Basics rödvita sortiment.
Tyvärr tror jag inte problemet sitter i designen av förpackningen ty även om den vore bajsbrun i sitt utseende skulle företagen aldrig någonsin på denna sida av himlen redovisa dess sammansättning, vilka löner som utbetalades miljömässiga aspekter osv. Någon räknade ut att världen styrs och kontrolleras idag av ca 144 st gigantiska företag, som i sin tur äger tusentals mindre företag, som tillverkar produkter av alla de slag. Snygga som fula. Livsviktiga som skitnödiga. Dessa gigantiska företag kontrollerar i sin tur våra kära folkvalda politiker, tro inget annat, så om designen på förpackningarna är Högmans största problem så är problemen än större. Sen existerar det ingen fri marknad. EU är väl bevis nog för det…
Förövrigt tipsar jag om The Brussels Busniess. Den visar på hur det fungerar, i verkligheten. Tyvärr.
http://www.thebrusselsbusiness.eu
Var det inte Gunnar Adler-Karlsson som föreslog reklamförbud på 1970-talet? Eller var det Björn Gillberg?
Hursomhelst en tankeväckande artikel du skrivit, Thomas, även om jag antar att du dragit saken in extremis för att väcka debatt.
Man kan ju jämföra med hur cigarettpaket får se ut. Där föreslås ju att de ska vara helt neutrala. Liknande stora informationsskyltar kan man ju tänka sig även på andra varor.
Jag måste tyvärr instämma med BO (13:48), folk bryr sig inte. Att bry sig om den typ av information som du talar om är en lyx som relativt få anser sig ha råd att göra. Det enda hoppet för att inte låta homo sapiens sabotera planeten är att ta ifrån henne makten att göra det. Alltså att ta bort de fossila bränslena. Utan dem har vi inte makt över ekosystemen längre. Men hur tar man bort de fossila bränslena? Knappast på laglig väg.
Bara för att du, Cornucopia, är alldeles för dum i huvet för att förstå reklam, betyder ju inte att alla andra också är det.
Och var har jag uttalat mig?
visste du inte att allt som står på din sida representerar din åsikt Lars. Till och med kommentarerna. Till och med citerade meningar. I allra högsta grad gästinlägg.
/sarc
Jag gillar uttrycket "förstå reklam". För det är ju verkligen vad det handlar om. 😉
Haha, go hen 😀 Så om nu "vanligt folk (alla andra)" förstår sig på reklam (till skillnad från Cornucopia), varför lägger då företagen enorma summor på reklam? Skulle vara roligt om Kapitalisten förklarar vad reklam är och hur det fungerar 😀
Japp, debatt behövs! Det här kan också appliceras på andra konsumtionsområden. Det nya greppet om oss medvetna konsumenter är orden "ekologisk vetenskap" trots att detta inte finns, vad jag vet.
Det som behövs är väl att fråga ICA då de äger matmarknaden i Sverige (över 50%). Två andra distributionsnät konkurrerar och resten delar på drygt 10%.
ICA tillhör väl också den organisation som överklagar mest bostadsbyggande när kommuner planerar in någon affär från konkurrent
Skulle man då standardisera alla förpackningar på t.ex krossade tomater till en viss typ av tetra med en märkning efter en viss mall med ett föreskrivet typsnitt (för typografin måste ju även den vara standardiserad, annars kommer företaget med den duktigaste typografen ha fördelar) kommer bolagen egentligen endast kunna konkurrera med priset. Man kan invända att "jo, men man kan ju ha kravodlade tomater och kanske ännu stringentare ekologiskt, närodlade, närproducerade tomater – vilket den medvetne konsumenten minsann kommer vilja välja."
Problemet är väl att den medvetne konsumenten inte kommer kunna skilja sina närodlade lyxtomater från eldorados billigaste och mest vattniga, på annat än möjligen priset – eller genom att stå och läsa på paketet i några minuter.
För tro inte att industrin kommer tillåta att vissa "bättre" produkter kommer få använda färglada ikoner och "krav-stämplar" när inte andra får använda sig av bildspråk. Dessutom finns det ju flera olika typer av kvalitets-stämplar idag, som är mer eller mindre stringenta i sina användningskrav. Skulle vissa produkter trots allt få bära rättvisemärkning, krav-symboler, nyckelhål etc, så kommer tillverkarna av "ful-produkter" snart ha uppfunnit egna liknande symboler att tapetsera sina burkar med – vilket leder till att den verkligt medvetne konsumenten i alla fall måste ha läst på innan.
Så då är vi tillbaka till att i text berätta om produkten istället. Givet det begränsade utrymmet som finns på en förpackning så lär man inte få rum med speciellt mycket text, och det är väl bra, för vem har tid att läsa en roman varje gång man är ute och handlar?
Så det enklaste för den stressade vardagsmänniskan är att välja mellan de dyra tomaterna, eller de billiga. Egentligen ingen större skillnad mot idag alltså. Fast idag kan du läsa på paketet EN gång, sen vet du när du handlar nästa gång vilken burk du ska ha. I en värld med standardiserade burkar måste du leta efter "din" burk varje gång. Detta gäller ju inte bara tomaterna, utan även frukostflingorna, yoghurten, osten mm.
"Problemet är väl att den medvetne konsumenten inte kommer kunna skilja sina närodlade lyxtomater från eldorados billigaste och mest vattniga, på annat än möjligen priset – eller genom att stå och läsa på paketet i några minuter"
Det är just därför jag tycker det är intressant att fundera på vad en standardiserad världskarta med transporter utritade skulle kunna förändra i konsumentbeteende. Och just därför jag tycker det är intressant att fundera på vad som skulle hända med vår konsumtion om minimilöner och exempelvis livscykelfakta kan lyftas fram med smart grafik. Vi har ju redan standardiserade streckkoder som en del av paketet. Så förutom att vi lever i en korrupt värld med industrins inflytande över politiken – varför skulle inte detta kunna standardiseras?
Eldorado kan fortfarande konkurrera med pris och någon annan kan välja att konkurrera med andra attribut. Men ingen kan lika enkelt längre göra en sak och utge sig för att göra en annan.
Vi lagstiftar ju bort annat destruktivt beteende från samhället så varför inte lagstifta ett försvårande av detta destruktiva fenomen?
Kanske vidare borde förklara vad jag menar med diskussionen som landar "någonstans mellan förbud och reglering"
Jo, exempelvis vore väl en rimlig lösning en lagstiftning som säger att av den totala ytan som används till kommunikation på paketet ska ha förhållandet vara 60/40. 60 procent av kommunikationsytan presenterar den "standardiserade faktan" och 40 procent får brukas fritt. (Faktan får lite handikapp i ljuset av att vi känner till vår ovilja att ta del av den)
/T
Jag tror inte förbud av förpackningsdesign löser problemet. Visst hade det varit ett intressant experiment, det kan jag hålla med om.
Men jag tror det är bättre att tvinga företagen att hålla vad de lovar på förpackningarna. Så som redan sker idag med krav på vad som får kallas för juice, saft respektive dryck (det sistnämnda bör man nog sky som pesten om man gillar naturliga råvaror).
Jag tror att man ska vara tydlig med krav på vad som får kallas för fairtrade, organic, klimatsmart etc istället, så att man vet att en produkt som det står "Organic and fair, only natural ingredients" är vad den lovar, och inte till 3% innehåller miljövänligt odlade grönsaker, och att "monday is no beating day att the plantation" är samma sak som fair trade, samt att man inte ska räkna aspartam som en naturlig ingrediens.
Jag tror de flesta människor idag vet att det inte är Dolmiomamman som gör tomatsåsen, och cynikern i mig som sett deras senaste reklamfilm som konstaterar att tomatsåsen blivit godare med bara 100% naturliga ingredienser undrar ju varför idioterna hade i något annat än 100% naturliga ingredienser från början då!
Men saken är den, att eftersom jag uppfattar Dolmios reklam som idiotisk så kan jag tack vara Dolmios design och tydliga branding snabbt sortera bort Dolmios burkar när jag är sugen på tomatsås nästa gång.
Branding är till för att locka oss att köpa ett visst varumärke, men det får ju samtidigt den goda effekten att det gör det lätt för oss att välja bort en märke vi inte tycker om.
Hur ska vi göra med andra produkter, som datorer, bilar och kläder? Där branding och design är en del av produkten? Om jag vill köpa möjlighet till mobilsurfande, spel, telefon, elektronisk kalender och epost i form av en liten fickvänlig enhet måste dessa då, enligt tankesättet ovan, förpackas i en standardiserad kapsling som är exakt lika oberoende av utvecklaren. Detta gör ju att skillnaden blir mikroskopisk mellan de olika telefonerna på marknaden, och behovet av flera olika brands totalt överflödigt. En tillverkare räcker. Kanske bra för världen i stort möjligen, men det hämmar kreativiteten, eftersom den enda telefonen som finns på marknaden givetvis måste passa alla smaker och därför inte kommer passa någon.
Det som till sist bestämmer huruvida vi vill ta del av fakta kring en produkt eller vi väljer en produkt på grund av designen, det är ju vi själva, och vårt intresse kring produkten. Personligen är jag ganska så ointresserad av att ta reda på vilka krossade tomater som är bäst. Jag tar dem som ica-butiken har erbjudande på (deras egna, oftast). Men jag gör lite mer genomtänkta val när jag köper en bil, telefon eller dator. För de produkterna är dessutom designen en viktig faktor. Jag väljer medvetet en snyggare dator för mer pengar, eller lägre teknisk prestanda, eftersom jag tycker att jag vill ha ett snyggt redskap – eller så skiter jag fullständigt i designen och vill ha så mycket funktioner som möjligt till så låg kostnad som möjligt. Huvudsaken är att det är MITT val.
Vore jag intresserad av att välja det som är "kravigast" och "fairtradigast" i butiken skulle jag givetvis ta reda på vilka märken som är bäst, men inte där och då, i butiken, utan innan, via efterforskning på internet givetvis. Sen så skulle jag skriva upp märkena på shoppinglistan, och efter en enda runda i butiken kommer jag tack vare branding, veta vad jag ska handla för märken nästa gång.
Apropå informationstext förresten.. Det hjälper ju mot rökning… eller?
Även om vare sig Fair Trade eller KRAV är perfekt, så väljer jag alltid något som är märkt med dessa när alternativet finns. Det är faktiskt det enda jag tittar efter på förpackningarna. I tredje hand väljer jag något som är svenskproducerat och sverigeförädlat. Vilket inte alltid innebär bäst livscykel, men åtminstone stöder svenska jobb.
Priset är aldrig en faktor för min del.
Ungefär så handlar jag också, när det gäller rätt många varor. Jag tar den krav-märkta mjölken, de ekologiskt odlade potatisarna osv. Därför känns det som betydligt viktigare för mig, att de symbolerna som används faktiskt är relevanta för vad de säger sig stå för, och att de som använder dem följer de krav som ställs.
Men jag har faktiskt inte tid och ork att kolla så att Felix krav-märkta ketchup verkligen är bättre än den vanliga, eller om den är bättre än ICA's "Bara miljöval" eller om Heinz har en krav-märkt ketchup som är bättre.
Hade jag velat, så hade jag väl satt mig in i mer i detalj vilka produkter som är "bäst". Men också vilken typ av produkt som man kanske bör undvika. Även om bananerna är krav- och rättvisemärkta så är de ändå odlade någon annanstans än i Halland, Sverige eller Europa. Jag väljer också den svenska krav-märkta nötfärsen till fredagstacosen. Men jag kanske EGENTLIGEN borde skippa nötfärsen helt och hållet och välja ett vegetariskt alternativ.
KRAV-kött betar i större utsträckning på naturbetesmarker och som sådana minskar de alltså CO2-utsläppen då betesmark binder CO2, se tidigare inlägg
http://cornucopia.cornubot.se/2012/03/radda-klimatet-at-mer-kott-och-drick.html
Inomhusuppfött industrikött från Irland eller Danmark däremot. Det kan man med fördel undvika.
Så var det de där med yttrandefrihet också, alltid lika kul när någon vill begränsa den "för allmänhetens bästa ".
Tillägg, vem skall kontrollera att förpackningarna är OK blir det det någon akademiker som har svårt att hitta ett produktivt arbete?
Det går nog med ett gigantiskt statligt verk och massor med kommunala kontrollanter. Synnerligen efterfrågat av skattebetalarna.
Jag tror att en förpackningslag skulle vara extremt självsanerande eftersom det skulle vara så uppenbart när någon fuskar. Vilket företag skulle inte vilja hålla koll på sina konkurrenters förpackningar?
/T
De som är dogmatiska liberaler i Sverige idag är ungefär samma personer som skulle varit kommunister i sovjet eller nationalsocialister i nazityskland.
De följer strömmen, fokuserar på egen vinning och tycker att ideologin är viktigare än allt annat. Till och med viktigare än planeten och livet självt.
Håller helt med. De har dessutom varit nyttiga idioter för den nyliberala agendan.
@Bo
Vem bestämmer att planeten och livet är viktigt? Du? Cornucopia?
Finns det någon naturlag som säger det?
Svar: Nej, det är bara din ÅSIKT.
–
Stor skillnad mellan kommunister/nazister och liberaler; kommunister/nazister inkräktar på andra människors liv, det gör ej liberaler.
@subjectivemind
Nej liberaler inkräktar inte på andra människors liv. Däremot inkräktar nyliberaler på andra människors liv och liberalerna är nyttiga idioter som stöder dem i detta.
Intressant, spännande tanke. Tack för inlägget.
Ja, dogmatism är ju enligt historiens facit dödligt farligt.
Vi fördömer ständigt dess konsekvenser, men upprepar den ständigt i nya skepnader.
Med ständigt samma dödliga resultat.
Vad säger det om oss människor?
Undrar just hur Thomas Högman ser ut? Han klär sig säkert så intetsägande som möjligt för att inte skaffa sig fördelar hos kvinnorna. Han vill inte sticka ut på något sätt. Det är ju orättvist mot andra män. På sitt bröst bär han en stor lapp där man i ett diskret typsnitt kan läsa hans ålder, vikt, utbildning, inkomst, pensionsförmåner etc, men också att han sopsorterar, har ett fadderbarn i Indien, alltid bär cykelhjälm och demonstrerar varje 1:a maj. En komplett och sanningsenlig personbeskrivning, helt enkelt, som gör det lätt för potentiella kvinnliga (eller manliga) partners att välja Thomas Högman som livskamrat.
Roligt…. ungefär som han som äger den beiga Volvo 240n i Macken.
Haha! Faktiskt mycket roligt.
Men nej, jag sa ju att vi måste inse att det är mataffären som är fel plats för estetisk och religiös frälsning. Min kropp däremot frälser dig både estetiskt och religiöst.
/T
Du pratar om estetisk frälsning. HAR DU VARIT I EN MATAFFÄR PÅ SISTONE?
Herregud.. branding handlar inte om "snyggaste förpackningen". Det handlar om att sälja på kunden sitt varumärke och de värderingar som det innebär. Detta innebär t.ex att vissa väljer att medvetet ha FULA förpackningar för att det ser billigt ut. Alltså är produkten billig. Ekologiska produkter väljer medvetet jordnära färger och nedtonad design, eftersom det har blivit synonymt med just eko-mat. Ett tag kom ju den krav-märkta mjölken i kartonger som var "ofärgade", det vill säga, man hade tryckt "omålad kartong" utanpå mjölkförpackningen.
Det viktiga är väl ändå att inte tillverkarna LJUGER på sina förpackningar, inte att de får hålla sig till svart + 1 färg och Helvetica Neue 55 Roman eller 75 Bold?
Annars borde väl det bästa för oss alla om man bara hade EN tillverkare av varje produkt, som stod under absolut statlig (dvs folkets) kontroll, och därför inte hade något intresse av att marknadsföra sig eller utge sig vara någon den inte är.
Men det låter inte heller så bra.. tycker jag.
Bra! Verkar som Thomas Högman läst Jean Baudrillard. Mkt bra gästblogg.
Lustigt att detta gätinlägg kom idag!
Min vän Sam i Tyskland håller på och utvecklar ett system där man kan "spåra produkten".
Price-Transparency-Database
Ta er en titt på detta:
http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=n09hvOeTW1Y#!
Fast när det gäller förpackningar vill jag först och främst se enhetliga material för att förenkla återvinning. Sen vill jag att handeln skall bli ansvarig för återvinningen. Idag ligger ansvaret på mig som konsument.
Bra artikel. Håller helt med. Tack!
jag förstår inte artikeln riktigt….
Däremot så tänker jag direkt på Sörmlands Ädel.
Jag gick ystningskursen på Rösta när makarna Jurss drev kursen…
Och vi åt lunchen på skolan. En fredag så var det ärtsoppa, knäckebröd med blåmögelosten som gjordes i mejeriet…
Gudomligt.
Sedan slutade makarna Jurss och startade ett mejeri i Sörmland. Därav namnet Sörmlands Ädel.
Behöver Sörmlands Ädel någon uppbackning med reklam? Eller förpackning….
Ack nej…
En annan aspekt på det här med förpackningar är det här med sopförbränning. En "naturlig" livscykel för en förpackning av livsmedel eller annat, vore att den används för sitt avsedda ändamål och sedan bränner man upp den för att ta tillvara energin i den. Men (rätta mig om jag har fel) så är sopförbränning problematisk: den ger upphov till utsläpp av dioxiner, tungmetaller mm. Restprodukter som giftig slagg och giftig aska. Varför? Vad är det i soporna som gör att det blidas gift när man bränner dem? Förbjud alla gifter och tveksamma ämnen som gör att gifter kan bildas vid förbränning, så att vi kan ta tillvara energin i förpackningarna utan krångel. /Mats L/
Gissar att inlägget ingår i en övningsuppgift att argumentera för en omöjlig ståndpunkt. Sen görs statistik på reaktionerna i kommentarsfältet och presenteras med fina stapeldiagram som redovisning på universitetet…
Vad mycket konstiga aggressiva eller ironiska åsikter det blev. Vill bara påpeka att du lyfter en fråga som är intressant. Den fria konkurrensen som ett upplysningsprojekt, alltså som en tanke om att den förnuftigaste produkten i slutändan ska segra = ska sälja mest, kräver upplysta konsumenter. Reklam ägnar sig åt att vilseföra konsumenter. I väldigt många situationer är den förespeglade valfrihet vi sätts i en där vi inte är upplysta eller där upplysning är så svår att den nästan är omöjlig att nå. Placering av pensionen är ett exempel. Hallå eller – hur skulle den förpackningen se ut? Eller valet av skola till gymnasiet. Elever väljer efter kompisar, matsedel, fria datorer men inte efter undervisning, för hur ska de kunna veta var den är bäst? Men om fri konkurrens ska vara önskvärt är det i min bok så att konsumenterna ska vara upplysta. Annars måste någon reglera.
Intressant. Tyvärr avslöjas den bristande analytiska förmågan i och med uttalandet "inklusive transporter (utritad på världskarta?)" vilket implicerar att långa transporter skulle vara av ondo. Så är inte fallet. Inga matvaror (eller annat gods) skadas av att fraktas över curry-linjer.
–
Troligen bygger missförståndet på begränsningar i tankeförmågan. Man ser sig själv och överför det till omvärlden i stort. Alltså att man själv kör en mil hem med ett halvt kilo kött i en bil som drar 0,6 l/mil. Sen tror man att alla transporter sker på samma sätt.
–
Förståligt, eftersom de flesta tycks tro att alla andra har det exakt som de själva. Men tankefel lik f-rbannat. Om man fraktar 10'000 ton (10'000'000 kilo) mat på en båt från sydamerika blir miljö/bränslekostnaden mindre än om 100 tusen lokala producenter fraktar hundra kilo mat 10 kilometer till konsumenten i sina stadsjeepar och gamla 142'or.
–
Där nånstans tar de flestas tankförmåga slut. De flesta anser att närproducerat ÄR bra, kanske har det med curry-linjerna att göra, kanske förstår folk inte bättre.
–
Jag ser det som okunskap, det man inte fattar är man rädd för. Länge sen var det åska och solförmörkelser, nu är det långväga transporter.
Ursäkta mig Galgresaren men du läste händelsevis inte första halvan av den mening du så vackert citerar. Där stod nämligen:
"Minimilön i produktionen, en komplett livscykelanalys med total energiförbrukning, en kort sammanfattning av produktionsprocessen…"
Innebär inte en komplett livscykelanalys att ta ge rättvisa åt precis det du predikar i din kommentar?
Istället väljer du alltså fem ord från andra halvan av meningen, varav tre inom parentes med ett frågetecken för att såga min analysförmåga.
Varför tror du att jag valde att sätta en parentes och frågetecken kring "utritad på världskarta"?
Sedan har du naturligtvis rätt i sak att transport inte är av ondo per se utan vi måste ta i beaktning precis det du skriver om.
/T
Lol (lot's of laughs). Några restrektioner låter sig nog inte göras även om det enligt min mening skulle tjäna oss. Våra reaktions och beteendemönster, handlingar och val, attityder och värderingar är tll mer än 80% automatiserade och detta är en del av mänsklighetens framgång. Kanske även en del av våran undergång. Konsumentpsykologin är inte till en tiondel så utvecklad i Sverige som den är i USA underligt nog, viljen student som hels skulle kunna höja valfri produkts omsättning med tiotals procent. Det 'fria' valet är en illusion men en illusion som är nödvändig för självbevarelsedriften hos den moderna sekulära människan som visserligen inser att 'allt' står i relation till något annat utom just 'den fria viljan' som ses som ett slags moln av mysticism, helt unikt för individen och unikt av sin natur. Av dom tusentals beslut vi tar var dag så är det givetvis bara ett fåtal som vi har tid till att ägna eftertanke, dom andra besluten tar ofta andra åt oss…
…/sjodan
Hur skulle det bli, när vi ändå håller på att spåna, om vi totalförbjöd reklam? Det sägs att upp emot 20% av varans pris är reklamkostnader. Skulle priserna gå ner 20%? Skulle de företag som producerar bra varor få ett lyft och skulle de som producera rent skräp tappa marknad och så småningom gå i KK? Om så skulle vara fallet vore det en ren välgärning då det blev en total samhällsvinst, både ekonomiskt och miljömässigt. De enda förlorarna vore reklammakarna. Men va fan…..!
Hur skulle det bli, när vi ändå håller på att spåna, om vi totalförbjöd reklam? Det sägs att upp emot 20% av varans pris är reklamkostnader. Skulle priserna gå ner 20%? Skulle de företag som producerar bra varor få ett lyft och skulle de som producera rent skräp tappa marknad och så småningom gå i KK? Om så skulle vara fallet vore det en ren välgärning då det blev en total samhällsvinst, både ekonomiskt och miljömässigt. De enda förlorarna vore reklammakarna. Men va fan…..!
Förbjud förbjud så den dumma människan inte väljer fel (för Thomas vet ju vad som är rätt). Om det nu är som Thomas säger – att grälla förpackningar med hipstermotiv (gammaldags typsnitt och mättade färger) säljer så borde väl alla märken börja utforma sina förpackningar så. Om jag varit tomatpureföretag hade jag gjort en total-miljövänlig refil-förpackning för de värvade kunderna och en supersnygg hipsterburk för Thomas 🙂
Många väljer även förpackningar efter märkning som "svanen" eller "ekologiskt". Därav borde företag försöka få denna märkning om det nu vore lönsamt, dvs om denna konsumentgrupp är tillräckligt stor.
Thomas vill få folk att välja rätt mat men inte baserat på pris utan baserat på vad som är rätt för planeten, för andra och för sig själv. Om ovan lag genomfördes och det visade sig att folk ändå köpte samma som tidigare (den billigaste produkten), vad gör vi då? Om Thomas nu vill lagstifta (!) för att få svenskar att välja miljövänligare/nyttigare alternativ, är det inte isåfall bättre att gå till roten av problemet och istället bara helt förbjuda alla miljöovänliga och skadliga alternativ?
Kul att Cornucopia låter Thomas inlägg publiceras på bloggen.
Jag tror mig inte veta något alls om exakt vad som är rätt eller fel. Däremot tycker jag att det är rimligt att man som kund enligt grundläggande etiska principer får veta vad det är för något man konsumerar för att åtminstone ha chansen att göra ett informerat beslut.
Var har jag skrivit att jag vill förbjuda att folk tittar på priset?
/T
Vad som är rimligt är väl en högst personlig åsikt?
Visst tycker jag också det är bra om man visste vad som var i produkterna man köpte, men så länge kunderna inte intresserar sig för detta så kommer inte företag bry sig om det. Visst kan man göra som du föreslår – lagstifta om det, men man skulle också kunna göra något själv åt saken. Exempelvis skulle man kunna skapa en märkning som endast "bra" produkter fick bära. På så sätt skulle ju samma mål bli uppfyllt, men med skillnaden att de som inte vill ha märkningen inte heller behöver det. Man skulle inte heller behöva administrera den lagstiftning som du pratar om.
Intressant artikel som verkar väcka förvånansvärt starka reaktioner. Som jag läser det är grundtanken i inlägget inte speciellt kontroversiell (kanske beror det på min bristande förmåga att ideologisera). Tron på individens egenbestämmande står högt – med rätt information kan man ta vettiga beslut. Att man ska veta vad man betalar för (och inte betalar för) är väl en rimlig grundtanke.
Skribenten verkar emellertid utgå från att en färgglad produkt i de allra flesta fallen är vilseledande rörande ursprung, innehåll, hantering o dyl. Säkert är det så i många fall, men lika säkert i långt ifrån alla. Det blir en liten märklig vinkling att påkalla förbud mot färg och illustrationer, det är väl inte förekomsten av dessa estetika som i botten är problemet? Om producenter lyckas uppfylla kraven på att leverera ett fullgott beslutsunderlag till konsumenten – vad gör det då att detta sker i rosa? Om man inte klarar av det, då står jag bakom tanken att fakta får gå före form.
Ett regelverk som ska förebygga vilseledande marknadsföring av produkter finns redan på plats i Sverige. Vår marknadsföringslag (SFS 2008:486) sätter upp förhållningsregler för hur näringsidkare får agera i sin kommunikation med konsumenten. Enligt lagens 1 § har lagen till syfte att främja ”konsumenternas … intressen i samband med marknadsföringen av produkter och att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter”.
Förfaranden hos den marknadsförande anses otillbörliga (och därigenom förbjudna) om de (som det uttrycks i 8 §) "påverkar … mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut". Med affärsbeslut menas (3 §) bl.a. beslut rörande hur och under vilka förutsättningar en produkt ska köpas. Lagstiftningen är alltså till för att skydda konsumenten som naturligtvis inte har möjlighet att själv utreda varje bakomliggande fakta. Vår nuvarande lagstiftning söker säkerställa att konsumenten mot ska komma fram till ett köpbeslut som i realiteten överensstämmer med egna värderingar och överväganden. Vad dessa består i vet jag inte.
Det finns alltså redan en rättslig ram som absolut skulle kunna fungera som utgångspunkt för en striktare reglering. Tankegångarna som regleringen bygger på har tydliga paralleller med tankegångarna i inlägget.
Som lagen är uppbyggd nu förbjuds i huvudsak direkt vilseledande påståenden och framställningar (färgsättningar?) (10 §). Det som skulle behöva komma till är i så fall krav på viss ytterligare informationsgivning – det kan rimligen inte i dagsläget anses att ett undanhållande av information rörande exempelvis minimilöner för arbetarna utgör ett förbjudet vilseledande. Sannolikt kopplas detta till vad konsumenten förväntas vilja veta och en sådan informationslusta lär inte växa fram på en natt. Det är obekvämt att fundera.
Även om det i dagsläget inte kan sägas att lagen direkt utgör stöd för en ståndpunkt motsvarande skribentens är principerna som kommer till uttryck i den av samma karaktär vilket skulle möjliggöra en relativt odramatisk påbyggnad. Inställning i inlägget är enligt min uppfattning därför inte särskilt häpnadsväckande.