Tydligen är negativismen så stor bland läsarna att de har svårt att ta till sig faktauppgifter om energiproduktion per kvadratmeter för olika energislag, trots att det fanns en klickbar bild i förra inlägget. Så jag lägger ut detta som en tydligare graf igen här.
 |
| En lite tydligare graf. |
Kom ihåg att siffrorna är justerade för dålig medelverkningsgrad. T ex har solpaneler minst 100 – 200 W per m2 i nominell kraftproduktion, men redovisas som 20 W per m2 och har alltså redan tagit hänsyn till att solen inte står som högst på himlen dygnet runt och att det inte ständigt är fullt solsken. Riktig solinstrålning ligger dessutom på runt 1000 W per m2, så 100 W per m2 har tagit hänsyn till att man endast har 10% i verkningsgrad på de där solcellerna till att börja med.
De här siffrorna stämmer. Så skärp er och ta till er fakta.
Samtidigt är siffrorna energiproduktion per kvadratmeter. Det säger inget om EROEI från gruva till återvinning, utan bara något om energiproduktion per ytenhet. Det säger inte heller något om skalbarhet när det gäller insatsråvaror.
Fördel solceller är att de dessutom är tysta och går att installera på inproduktiva ytor, som t ex tak eller för den delen gårdsplan eller parkeringsplatser. Kurt Hansson exemplifierade med solceller på 4m höga solföljare, under vilka man även kunde köra traktorer och bilar, och alltså kan ha på gårdsplan eller parkeringsplatser. Och ja, de fäller ner sig vid för höga vindstyrkor.
Man kan t ex konstatera att vattenkraft (regnvatten) tar mycket stora ytor i anspråk och det alltså är bättre att utvinna energi ur skog eller åkermark än att lägga dessa under vatten. Men i övrigt så är de flesta moderna förnyelsebara energikällor mer yteffektiva än naturen själv.
Sedan ska man komma ihåg att en dieselmotor har en verkningsgrad på 25 – 40%, där resten blir spillvärme som inte går att ta tillvara, medan en elmotor har en verkningsgrad på uppåt 85% – 95%. Vilket ger ytterligare systemfördelar för elfordon istället för biobränsle.
Verkligheten är att om man ska odla sitt bränsle så går mer areal åt än om man sätter upp solkraftparker och kör på el. Även om det finns resursbegränsningar i det fallet. Det är också yteffektivare att sätta upp vindkraftverk än att använda samma yta till odling.
Jag säger inte att solenergi är den enda lösningen, men det är definitivt en av de mest intressanta för individen eller det enskilda företaget. Dessutom är solpaneler linjärt skalbara. Det går att bygga ut i den takt man har kapital till, där en minsta investering handlar om några tusenlapper, så det finns ingen puckel man behöver ta sig över. 10 000 solpaneler blir i princip inte kostnadseffektivare än 10 st.
En gång i tiden bestod samhället enda energiförsörjning i princip av fotosyntes, med sina 0.5 W per m2. Vi kommer inte gå tillbaka dit och de arbetsinsatser det innebar att bära upp samhället, då vi även i framtiden inte kommer glömma bort hundratals år av teknikutveckling.
96 kommentarer
Hmmm…
"En gång i tiden bestod samhället enda energiförsörjning i princip av fotosyntes, med sina 0.5 W per m2. Vi kommer inte gå tillbaka dit och de arbetsinsatser det innebar att bära upp samhället, då vi även i framtiden inte kommer glömma bort hundratals år av teknikutveckling."
Jag undrar om vi verkligen kommer att kunna agera så förnuftigt som detta kräver….
Men va tusan, det ser ju positivt ut! Vad har hänt, blev du påverkad av den dynamiska och pulserande Stockholmsmiljön ;-)…
Riktigt bra artiklar om detta vilket ger lite hopp i höstmörkret.
Krävs mycket arbete och utveckling och så har vi det där med teknik, volym och tid. Men för den handlingskraftige individen finns det lösningar. För samhället i stort blir det svårare.
@Cornucopia "För samhället i stort blir det svårare."
Jag tror det är ett helt fel påstående. Om entusiastiska människor experimenterar med en massa rimliga och orimliga lösningar så lär de sig. En del glömmer bara bort vad de lärt, andra lär upp andra människor (direkt eller via text / bild / ljud )
Det handlar förvisso inte bara om att lära sig saker. Det handlar om hur långt tillgängliga resurser räcker. De kan räcka ganska långt om vi beter oss intelligent. Våra politiker har dock hittills inte visat någon stor intelligens, utan fokuserar ständigt på fel saker.
@Kuckeliku 16:16
Hur man får politiker av rätt sort är "en viktig fråga". De skall vara veta mycket, ha breda färdigheter, och helst också arbeta _för_ folket, inte för sig själva eller för andra intressen.
Att få mer empati för medborgarna går faktiskt, det hjälper om politikerna träffar dem då och då i olika sammanhang. I min kommun så hade vi verksamhetsbesök för medlemmarna i kommundelsnämnden. När 22 fritidspolitiker är på besök i ex äldreomsorgen så blir det lite svårt att skapa potemkinkulisser. Om medborgarna har sett till att politikerna inte är alltför mycket psykopater, så påverkas politikerna faktiskt av att se människor.
Jag skyller på medborgarna och tidningsläsarna i slutändan. Och på systemet, det är mycket praktiskt att ha ett system som det är fel på, man vet alltid att det är systemet det är fel på. Aldrig en själv.
För att få bra politiker behöver man ett sunt politiskt tänkande som folk kan känna för. Det är ingenting som vi har haft i Sverige och knappast heller i någon annan del av världen. Våra partier har varit tämligen ensidiga och har de försökt vara mindre ensidiga så har det blivit tämligen ointegrerat, osystematiserat och illa fokuserat.
Man har också i ganska hög grad ignorerat ekologiska frågor innan sextiotalet och när det så småningom kommer ett parti som tar dessa frågor på allvar så lyfter de in ett helt zoo av stolligheter i sitt politiska program som får ta överhanden över de ekologiska frågorna.
Kontakt med medborgare kan säkert vara värdefull, men en politiker måste också begripa sig på förutsättningarna för att samhällssystemet skall kunna fungera och det lär man sig sannolikt inte jättemycket om på ett äldreboende.
Jag skyller först och främst på att forskare, filosofer och andra tänkare och intellektuella inte lyckats klämma ur sig tillräckligt bra analyser av människan och världen vi lever i. Därför ägnar vi oss väldigt ofta åt helt fel saker.
Härligt, då behövs det bara 10m2 moderna solpaneler för att driva en normal platt-tv.
Dygnet runt, ja.
Även i dagens samhälle har de flesta in på TV:n hela dygnet.
Nej, men å andra sidan har ett hushåll ofta på flera tv-apparater samtidigt och ett par datorer.
Alltså 3.16×3.16 m. En ganska liten del av ett villatak. Och många lägger ju typ 40 papp på en platt-TV, så då kan man väl lägga 40 papp på solceller också. (Köper man 80-wattarna på Clas Ohlson får man 11 m^2 för 40 papp.)
Solceller imponerar väl förresten mer på grannen (grannfrun…) än en fet TV?
Och sen kommer väl OLED-skärmar en vacker dag, som drar betydligt mindre. Då har man plötsligt lite elektroner över till annat.
Nu har man antagligen tv'n för att titta på och inte för att impa på grannen. Och det är nog försvinnande få som lägger 40 papp på en tv.
Har du 80wattarna får du nog allt ha minst 20 m2 för att driva en tv.
11 m^2 rymmer 18 stycken 80-wattare. En av Elgigantens populära 46-tummare drar 73 Watt vid normal drift.
10x10m och du får 2kW vilket är vad en 10A-säkring tillåter. Denna ytan finns tillgänglig på de flesta villor skulle jag kunna tänka mig.
Sen kan man ju fråga sig vilka alternativ man tänker sig. När det gäller förnyelsebar energi så blir det inte bättre än såhär (eftersom nästan all förnyelsebar energi härleds från solenergi).
Som näms nedanför så är medel effekten 4.15 W/m^2 i Waldpolenz sol-pv Tyskland. Och CO varianten kör en sämre variant med lägre verkningsgrad så med lite tur kanske vi kan lysa upp en vanlig gammal glödlampa med 20st paneler.
Men visst grannfrun kanske blir imponerad.
Jag har haft Clas Ohlsons's 30-wattare på balkongen i sommar. I direkt solsken pumpade den ut 1.8 Ampere. Under riktigt molniga dagar med dålig instrålningsvinkel fick jag ut ca 0.1 Ampere.
Av någon anledning sjönk effekten dramatiskt vid partiell skuggning av panelen. Någon som kan förklara det? Är det nåt seriekopplat där vars resistens ökar vid skuggning?
Det stämmer, varje mindre cell i en panel är seriekopplad så därför är effekten ut endast så stor som den minst producerande cellen då hela kretsen bryts ner vid skuggning.
Det stämmer, vissa solpaneler fungerar som julslingor, när några av cellerna skuggas blir "alla" cellerna skuggade.
Skillnad på monokristallina och polykristallina celler och paneler.
Bra och intressant inlägg även jag tycker det är synd att du inte inkluderade kärnkraften. En kommentarer dock:
"Man kan t ex konstatera att vattenkraft (regnvatten) tar mycket stora ytor i anspråk och det alltså är bättre att utvinna energi ur skog eller åkermark än att lägga dessa under vatten. Men i övrigt så är de flesta moderna förnyelsebara energikällor mer yteffektiva än naturen själv."
Man behöver inte lägga ytorna som tar upp regnvattnet under vatten. Ytan finns fortfarande kvar. Vattenkraftsdammens yta är bara en bråkdel av den vattenuppfångande ytan.
En stilla undran?
Hur kan tidvatten varianterna få så höga värden jämfört med vanlig vattenkraft? De behöver inte bara en annan himlakropp för att åstadkomma tidvatten, utan nästan hela oceaner med vatten för tillräcklig massa som påverkas av månen(lite överdrivet kanske). Vattenkraftsmagasinen är av obefintlig storlek jmf dessa.
/femelva
Handlar om volym regn kontra volym tidvatten om året. På de relevanta platserna är tidvattnet betydligt större än vad nederbörden är. Säg 1000 – 2000 mm tidvatten per måncykel, 13x per år, jämfört med 1000mm nederbörd på ett helt år.
Men regnar gör det på fler platser på jorden än vad man har lämpliga tidvattenflaskhalsar.
Naturens enda energiförsörjning har alltid varit solstrålar som via fotosyntesen omvandlat en från början död planet till vad den är idag med sitt Livsuppehållande System. Och det är inte annorlunda idag förutom att detta LS idag har fått en tung börda i form av vårt industrisamhälle på sig. För det är ju så att allt av resurser vi använder här på planeten kommer från detta LS. Även om vi använder t ex solceller måste dessa ändå byggas med resurser från detta LS och solceller ger inget till LS, dvs hur vi än bär oss åt så blir det en resursförlust för LS, som inget har att göra med hur effektiv denna förbrukning är, det enda naturen märker är att vi förbrukar dess resurser. Och denna förbrukning har ju först nyligen (sen något hundratal år i o m de fossila "bränslena") börjat accellerera ordentligt, varför resultatet av detta bara börjat märkas. För naturen reagerar på alla förändringar och ändrar sig till något annat, där vi kanske inte passar in – det är så evolutionen fungerar.
Den teknikutveckling som här omnämns kan inte ändra på detta faktum, den kan bara hjälpa oss att ytterligare tömma naturen på dess resurser, dvs att förstöra våra egna (och andra djurs) livsunderlag. Vi tenderar ju mer och mer att betrakta hela naturen som ett resursförråd för mänskliga aktiviteter, men naturen är inte dimensionerad för det, den är bara dimensionerad för sina egna behov.
Inom parentes sagt så ingår i verkningsgraden för fotosyntesen även den exergimässiga kostnaden för tillverkningen av den utrustning (träd och andra växter) som ger oss våra nyttigheter (äpplen, potatis, trä osv).
Om man ska jämföra med t ex en solcell så måste man då även räkna in exergikostnaden för dess tillverkning (gruvverksamhet, transporter, fabrikation och allt detta i sin tur medför) vilket gör att verkningsgraden hamnar ljusår efter naturens.
Fortsätter…
Kraftproduktion/kvm är totalt meningslöst iom produktionskedjan inte är tillgodoräknad. Samma gäller verkningsgrad, så tror man t.ex att kärnkraft har en hög dito men tydligen vill man inte ta med kylningen i verkningsgrad?. Exergin saknas samt den sammanlagda entropin.
Solceller är totalt värdelöst pga hög kostnad för reparation/delar. Den är tyvärr noll värd i omvärldsanalyser. Solinstrålningen som kommer in till biosfären driver vindssystem, klimatsystem osv. Det är mao ändligt vilket ignoreras eller saknas kompetens av bloggnarcissisten:). Detta gör att man inte kan ta energi från detta utan att andra system urholkas på kraft. Så korrekt svar är att det inte finns inproduktiva ytor. De används till 100%.
De flesta moderna förnyelsebara energikällor drivs indirekt av olja vilket gör dom mer produktiva än naturen själv. Fotosyntesen är effektivast av alla kända system vilket gör bloggnarcissisten påstående inkorrekt.
Elbilar har liten funktion gentemot dess byggsten som istället bör koncentreras på information. Tänker på äpple och päron här.
Ett solcellsdrivet samhälle kan jämföras med återgång till 1700-talet. De har att göra med energikvalitet. Solen transformeras till vind vilket höjs ett snäpp i kvalitet osv. Därför får man högre effektivitet i transformeringen till el som kommer ifrån vind och vattenkraft, även om dessa stjäl energi från klimatsystemet oxå. Tydligen skiner inkompetensen igenom här.
Hört talas om termodynamikens laga?. Energi förstörs inte, bara omvandlas. All energi som tas upp av såväl vindkraftverk som solkraftsystem kommer återföras till klimatsystemet som värme igen. Det uppstår inte någon kylning annat än väldigt lokalt på dessa platser. Dessutom tar både solenergisystem och vindkraft upp så små bråkdelar av energin i klimatsystemet att påverkan är minimal även på mikroklimatet.
Inkompetensen skiner igenom, men det är din inkompetens när du tror att solinstrålningen "förstörs" av solpaneler.
För övrigt är vind av sämre kvalitet, högre entropi, än direkt solinstrålning. Vilket man också ser på ytbehoven för energiutvinning. Annars hade naturen utvecklat växter till att omvandla vind till biomassa och inte solljus till biomassa via fotosyntesen.
Om du kunde termodynamik så skulle du förstå att restprodukten av en omvandling kan ej tas till vara på (2 lagen) vilket ej ska jämföras med återförsel?. Du måste förstå skillnaden mellan entropi?
Det är bara folk som inte kan energikvalitet som kan säga att sol/vindkraft inte tar energi från klimatsystem. Därför man inte kan urskilja olika energier samt dess sammankopplingar som är nödvändiga för dess upprätthållande. Ofta har dessa/du personer svårt att förstå dynamiska system utan dom/du behöver linjärt synsätt. Tyvärr ser världen inte ut så vilket utstrålar dina tillkortahavanden.
Återigen, solpaneler stjäl energi från klimatsystem även du tror att det är små mängder men dom är av hög kvalitet.
Inkompetensen skiner igenom, Vind transformeras av bl.a sol. Havre transformeras av bl.a sol.
Detta gör att vind och havre äro av högre energikvalitet än sol. Vidare, vind och havre utger mer kvalitativa saker såsom protein, förflyttning av co2 till växter. Här gör vinden ett högre kvalitativt jobb. Även maskarna gör ett bättre jobb än solen så behövs alla naturens sammanlänkningar vid produktionen av växter.
Vad du missat i din inkompetens är att allt sitter ihop i geobiosfären, där sol, gravitation samt geotermiskt utgör dess byggsten. Vad som utvecklas genom dessa under lång tid är högre kvaliteter i sammanlänkningen av geobiosfären t.ex människan. Har du oxå sämre energikvalitet än sol? Har växten större energikvalitet än kossan.
Entropin är relativt oviktig i naturen men det är inte dess lagringar.
Är det Robban som är här och predikar under olika andra namn? Han är en tröttsam dogmatiker som tror att han begripit sig på hur allt fungerar och bara är intresserad av att säga att alla människans ansträngningar är meningslösa och destruktiva.
Här har han också en extrem von-oben-attityd.
Han är inte särskilt smart, vilket kanske framgår tydligt nog. Han bara inbillar sig att han är det.
Människans årskonsumtion av energi är motsvarande 36min av instrålad energi, det är alltså 0.007% av energin. Jag tror inte det är läge att tro att man skall dränera naturen på energi genom att utnyttja en så liten del.
Skulle vara intressant att få belägg för att t.ex. termisk solkraft (för elproduktion) skulle ha sämre verkningsgrad än fotosyntesen. Det förefaller smått orimligt att så skulle vara fallet.
Det är därför jag säger att dräneringen av naturliga resurser kommer från linjära synsätt, när man inte förstår de resterande procenten vilket du angivit som årskonsumtion. Jorden använder den inkommande potentiella solenergin till 100%. Sen när den går tillbaka till rymden utför den arbete igen dock på lägre skala (1 lagen). Men 2 lagen ser till att solpaneler förbrukar den, som användbar form här på jorden.
Energibasen (sol) tillsammans med andra energikällor driver klimatsystem, frigör näringsämnen, återcirkulering av jordmassa etc etc vilket är den egentliga energi-kostnaden av att driva jordens system. Solpaneler kommer att ta energi från dessa essentiella system. Punkt. Nu är det så att klimatsystem osv redan är överbelastade och skadade från antropologen påverkan vilket vi ser tydligt. Linjära synsätt som denne bloggare, kallar dessa för naturkatastrofer?
Nej, vi har skadat och överbelastat natursystem som vi är beroende av och dessa kan ej förmå att omvandla energin på ett effektivt sätt.
Det är vida känt att fotosyntesen är överlägsen all annan transformering av energi.
Den potentiella energin från solenergin uppgraderas i kvalitet ca 20ggr, vilket gör en enorm kvalitets höjning för nästa potentiella omvandling. Vetenskapen har försökt kopiera detta men totalt misslyckas pga fysisk termodynamik inte räcker till.
Verkningsgrad är bara en fysisk omvandling men tyvärr lever vi en mer komplicerad omvandlingsprocess. Det gör jämförelsen, termisk solkraft och fotosyntes, linjär och inkompetent.
Verkliga omvandlingar kan bara maximeras till 50% av den totala inkommande energin. Därför har den resterande procenten en möjlighet att nyttjas av andra system. Kallas visst evolution.
Enligt wikipedia är normal verkningsgrad på fotosyntesen 0.1-2%, så kort och gott ditt påstående om att "Det är vida känt att fotosyntesen är överlägsen all annan transformering av energi." verkar vara tjurspillning.
Om du inte har belägg för dina påståenden så säg så istället för att argumentera på detta självsäkra sätt.
Visste inte att de behövdes referenser till dylika bloggar?
Men kolla t.ex snubben Hall.
Som reflektion kanske den sammanlagda kunskapsnivån på samhället är tjurspillning?
Jag googlade på "snubben Hall" hittade inget vettigt. Sålänge du inte kan producera något slags belägg på dina påståenden så övertygar du inte mig. Punkt. Inte ens med arrogant självsäkerhet i dina påståenden.
haha nej du lär inte hitta nåt på den stolen:)
Jag tycker din kategori "Soltorn (Spanien)" är missvisande. Det jag tror Kurt syftade på var "solskorsten" (dvs "solar updraft tower" eller möjligen "solar chimney"). Soltorn (solar power tower) syftar ofta(st?) på heliostater (alltså koncentrerad solkraft, din första kategori). I Spanien har de för övrigt flera heliostater:
http://en.wikipedia.org/wiki/Solar_power_tower
Ja, felöversättning, förlåt.
Ja, solen måste bli den energikälla som vi måste exploatera i högre grad. Framför allt måste luftkonditioneringsanläggningar och diverse takfläktar i lokaler i varmare länder drivas med solkraft. I varma länder har man oftast horisontellt platta tak som lämpar sig väl för solpaneler och solinstrålningen när det är som varmast på dagen.
Det är den redan. Solen skapar t.ex. vattnets (och vindens) kretslopp så att vi kan utvinna rörelseenergi när det faller nedåt igen. Solen har via fotosyntes skapat fossilbränslen och biobränslen. Inte just Solen, men andra stjärnor, har skapat radioaktiva grundämnen vars sönderfall vi kan använda som kärnkraft.
Att använda solstrålningen direkt, är däremot mindre energitätt och dessutom beroende av väder och dygnsrytm, så det är mindre praktiskt än de koncentrerade formerna av solkraft som jag nämnde.
Nåjo, solkraft är väl bra som komplement, speciellt som solvärme utan omvägen via el med tillhörande förluster i verkningsgrad.
Men: För oss här i norden är väl yteffektivitet inte det allra viktigaste?? Vi lär ju inte vara de första som får problem med Peak Plats?
Om samhället, dvs vi, bestämmer oss för att satsa så har du väl rätt. Men om den lilla ensamma människan ska göra sin egen lösning så spelar det mer roll. Man har den tomt man har, i alla fal när man bor i en tätort.
Har inget med detta inlägg att göra, men kolla in den här Cornu: http://www.hemnet.se/bostad/bostadsratt-4rum-vattersnas-jonkopings-kommun-huskvarnavagen-97-i-4294697
Det är en bostadsrätt nära Vättern i Huskvarna. Det är en bostadsrättförening med 3 st radhus i bostadsrättsform som byggdes för ca 1 år sen. I desperation så erbjuder dom nu att bo gratis i 2 år!
" BO GRATIS I 2 ÅR!!! Fantastiskt erbjudande till dig som söker ett klassiskt, kvalitativt, nyproducerat och avkopplande boende! I underbara Gula Sanna kan du i två år helt bortse från boendekostader! Vi betalar din ränta, månadsavgift och drift under två år! Du lägger pengarna på annat som är kul i livet! "
Någon som vågar gissa hur länge tills föreningen är i konkurs?
Siffror för Waldpolenz sol-pv i Tyskland är:
(källa: http://www.sma.de/en/products/references/solar-park-waldpolenz.html)
Annual yield: 40 GWh
Area: 110 Ha = 110·10000 m^2
Medeleffekt per m^2: 40e9/(365*24*110*10000) = 4.15 W/m^2
Sett på årsmedlet verkar solkraft i centraleuropa vara lite bättre än offshore-wind. Frågan är bara hur kraftproducenterna i Sverige ser på en elproduktionsanläggning som ger nästan noll i output på vintern då elpriserna är högst.
Vi kompenseras genom långa sommardagar så i slutändan blir det inte så mycket mindre.
Ok, jag försökte förgäves hitta ett svenskt solkraftverk men jag hittade inget. Vet du vad siffran för svenska anläggningar blir ungefär?
Jag stötte även på detta uttalande i en av Analysgruppens skrifter (en grupp kopplad till den svenska kärnkraftsindustrin):
"En jämförelse av elproduktionskostnader"
(http://www.analys.se/lankar/Fakta/Faktablad%2047.pdf)
"Solceller representerar en mer etablerad
teknik som i dagsläget genererar el runt om i Europa. I ”Projected costs of generating electricity” är snittkostnaden för
Europa 200 öre/kWh vid 5 % ränta och 300 öre/kWh vid 10
% ränta. Stora skillnader finns i de antagna investeringskostnaderna och utnyttjandegraderna. Inga svenska siffror ingår
i dessa värden. Petter Sjöström vid Direct Energy berättar att
kostnaderna för solkraft i Sverige blir något högre, 250-350
öre/kWh. Detta beror på att förutsättningarna för solceller
är något sämre här jämfört med i Central- eller Sydeuropa
samtidigt som vi har mindre erfarenhet av den här typen av
installationer" (sid 4)
Kostnaden för solkraft i Europa verkar alltså ligga på 200-300 öre/kWh som kan jämföras med vind som in samma faktablad anges till 45-65 öre/kWh beroende på vilken ränta som antas. Solkraft är alltså i runda slängar 4.5 gånger så dyr som vindkraft på land.
Som jag förstått det har Tyskland (där man har rätt mycket solkraft) en feed-in-tariff som gör att producenter av solel får bra betalt oavsett efterfrågan. Miljödebattören George Monbiot skräder inte orden gällande detta system: http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2010/mar/01/solar-panel-feed-in-tariff
Även om man bortser från hur stor yta det krävs (Sverige är ändå ett rätt stort land) verkar priset ändå diskvalificera solkraften. Hur har jag missuppfattat? Varför verkar alla tro så mycket på solkraft?
Johan-doe, orsaken är social, det handlar om mode och trender. Det är ungefär som att folk numera tycker tatueringar är snyggt och cool, medan jag som är äldre och inte hänger med bara tycker det är fult och trashigt. Du har helt rätt i att solceller är omöjligt dyrt.
De som istället har ett intellektuellt perspektiv på energi brukar förespråka kärnkraft, som apropå det ger i storleksordningen 10,000 W/kvm.
I Kungälv finns ett solkraftverk, det ger varmvatten vilket oftast är effektivare än solel. På väg verkar kombinerade verk vara, el och varmvatten.
El i söder används mycket för att kyla med värmepumpar.
Solceller är då perfekta elkällor som ger ström när den behövs. Sätts de smart så kanske de tom kan ge skugga!
Vi får nog förlita oss på annat eftersom vi behöver ström när solen inte syns!
Dock är det alltså så att jordbrukarna företrädesvis jobbar när solen skiner (inte på vintern, inte på natten och inte när det är busväder) och om de har en maskinpark som går att köra på el kan solceller alltså vara ganska perfekt för dem.
Desertec planerar att 20% av elen till MENA ska komma från Sahara år 2050, då med en prognostiserad 4ggr större förbrukning än i dag.
Hur är det möjligt att ett "soltorn" (reflektorer) är bara 1/200 så yteffektivt som solceller? Solceller har väl uppåt 20% verkningsgrad, men en reflektor kan ju inte vara så otroligt långt efter. Ca 99% av ljuset reflekteras ju verkligen. Nu vet jag inte hur de byggt det där spanska soltornet, om det bara är luft som värms upp för att stiga och rotera en vinge, med enorma energiförluster på vägen. Det där skulle jag vilja se nån källa på.
En solreflektor borde kunna användas till att ersätta t.ex. bränslet i en ångmaskin. Man kan lätt koncentrera solinstrålningen hundrafalt, och tänk dig den hettan! Det smälter betong till glas. Så att koka vatten med en aluminiumfolieklädd reflektor som kostar några kronor att tillverka borde inte vara svårt (åtminstone förstår jag inte ritkigt var problemet med det finns). Det finns på youtube galningar som leker med solen som massförstörelsevapen:
http://www.youtube.com/watch?v=gWmYtO1ebFM
Termodynamikens lagar gäller alla värmemaskiner. Du får ganska måttlig verkningsgrad från värme till el om du inte har tämligen stor temperaturkvot, man kanske inte lyckas få upp temperaturen på vattnet så mycket. Därför ligger t.ex. kärnkraft etc på en verkningsgrad på 30-40%.
Vid klyvningen erhålls ca5000C varvid nedkylning sker till ca 1000C, redan där är en förlust på 80%.
Nja snarare typ 8% i verkningsgrad:)
Intressant teoretisk diskussion men helt ointressant i praktiken om man inte kan bygga en turbin som tåler 5000 C. Och eftersom man ännu inte kan det, är dina inlägg som sagt ointressanta.
Och där visade srv sin okunskap när det gäller fysik. En normal reaktorhärd körs ingalunda vid 5000C, man får ju härdsmälta långt innan detta. Sen visar du hur illa ställt det är med förståelsen för hur temperaturkvoten påverkar verkningsgraden.
Vid 5000C vill man inte ha en kedjereaktion varvid den kyls ner för att energin ska kunna lagras.
Vid klyvning erhålls 5000C och temp-kontrasten är för hög på jorden vilket gör den extremt farlig.
Därför körs ingen reaktor vid 5000C för det finns inga verktyg för denna temp.
Srv, inget du skriver varesig koherent eller begripligt. Ta din medicin, läs på och försök sen igen.
Vid klyvning erhålls två fissionsfragment och några snabba neutroner. Temperatur är något helt annat.
Temperaturen vid kärnan är för hög (5000kelvingrader) därför används olika metoder för nedkylning (1000k) för att kunna få hållbara tempnivåer för metaller. Kärnkraftverk kontrollerar radioaktiva kedjereaktioner vilket missades t.ex tjernobyl, Japan. Snabba rörelser är tempberoende och styrs av grader. Därför fungerar fission bättre med lägre grader samt högre gravitation typ rymden.
Kanske skulle vara fördel att Sverige köper på sig uranium för att använda vid den ekonomiska nedgången?
Kan du bestämma dig för om det är 5000 K eller 5000 C i "kärnan"?
Det förvånar mig förresten också att det är "högre gravitation" i "rymden".
För det första heter det Kelvin och inget annat. För det andra så är begreppet temperatur vid kärnan ganska meningslöst, hur mäter du det? Det krävs betydligt större mängder för att begrepp som entropi och temperatur skall bli meningsfulla.
Sen när det gäller kontroll av kedjereaktioner i kärnkraftverk int misslyckats i något kärnKRAFTVERK i japan (däremot klantade de sig för ett antal år sen i en upparbetningsanläggning för ett antal år sedan, men jag antar att du inte avsåg den olyckan). Det enda kraftverk där man kan säga att man misslyckats med att kontrollera kedjereaktionen och detta lett till en olycka är mig veterligen i tjernobyl.
Japp Kelvin…
Entropin mäter molekylernas komplexitet vilket styrs av värme. Ingen värme=ingen molekylrörelse. Ingen värme defineras som noll på Kelvinskalan.
Olika system organiserar sin värme för högre effektivitet och kraft iom graden av entropi anpassas till tillvaratagandet av användbar energi. Detta bevisades på 70-talet genom icke linjära dynamiska system.
Denne bloggego har ett linjärt synsätt vilket blir ett mekaniskt synsätt och saknar därmed kompetens. Detta är oxå vanligt på våra mäster-duktiga-universitet. Tyvärr.
Att mäta verkningsgrad eller dylikt är nästan totalt värdelöst och är inte värdigt 2000-talet.
Därför är det viktigt att information från en annan synvinkel förs fram?
Värme och temperatur är olika saker. Temperatur mäts i Kelvin och värme i Joule. Entropi är ett mått på tillståndstätet – molekylernas komplexitet har inte mycket med saken att göra (isht inte när man talar om kärnreaktioner).
"Olika system organiserar sin värme för högre effektivitet och kraft iom graden av entropi anpassas till tillvaratagandet av användbar energi."
Det där låter som kvalificerat rappakalja. Jag antar att du inte har några belägg för att detta bevisades på 70-talet?
Tillståndstäthet kan man oxå definiera molekylernas tillstånd med, vilket jag tycker är detsamma som molekylernas komplexitet. De är i konstant rörelse vilket jag menar per definition är komplexitet.
Är ju ganska viktigt om det är 5000K i kärnan…
Ang rappakalja kolla in snubben partridge
Kärnan innehåller neutroner och protoner – molekyler är något helt annat. Vet du ens vad du talar om?
Vem är den där partridge? Enligt wikipedia finns det flera personer med det namnet, men du kanske bara slängde in snubben som en avledningsmanöver?
partiklar räcker det då typ photoner
W.Partridge
Eh, kvadratmeter vatten for vattenkraft eller? Applen och paron!
Det handlar om generell landareal. Vindkraftverk står på höjden, vattenkraft är volymer etc, men det här är ytan som tas i anspråk, generellt.
jojo räkna hur du vill men ett vindkraftverk förpestar generellt en betydligt större markareal än den plätt pelaren råkar stå på. tex så är riskområdet på grund av isbildning från vingarna som släpper när det minst passar några hundra meter runt varje vindfjolla vilket snabbt blir hektar
Men sätt upp några snurror till och detta problem blir snabbt mindre. För kom inte och påstå att tio snurror riskerar skicka iväg is några kilometer.
Det som visas i arealåtgången är att vissa förnyelsebara källor har stora problem med att de förbrukar begränsade resurser (landyta/havsyta). Förnyelsebara energikällor är på inget sätt immuna mot resursbrister – det är bara det att det är andra begränsade resurser som tas i anspråk. Det som talar mot vattenkraft är dessutom begränsad av att man har färre ställen där man kan utnyttja vattenkraft.
Effekt mätt i Watt, W är inte samma sak som engergiproduktion mätt te.x i Ws eller Wh.
Alltså är grafen helt irrelevant i sammanhanget.
Och? Grafen visar effekt, vilket är vad man brukar tala om i fallet kraftproduktion. Samma sak som energi per tidsenhet. W=J/s.
Din kommentar är helt irrelevant.
Angående ditt sista stycke, så vill jag påminna om hur lätt vi återigen kan degenerera till en jägar/samlar ekonomi. Vår högteknologiska produktion idag är beroende av att en oföreställbart komplex organisation består intakt, och dessutom av en infrastruktur som byggts upp under århundraden. Tänk dig att vi väljer ut 1000 människor(ingenjörer, naturvetare, hantverkare) och placerar dem nakna på en planet såsom Jorden var för 100 000 år sen. Kommer de ens att överleva? Vad kan de skapa där under sin livstid? Hur mycket kunskap kan överföras till nästa generation?
Jag är inte orolig för att det kommer att inträffa, men en katastrof kan mycket väl utplåna så gott som all mänsklig teknologi, så att vi återgår till att leva av fotosyntesen. Läste nån gång genetiker som räknat ut att utan människor skulle en sån art som vete utrotas från Jordens yta inom 100 år. Den klarar sig inte naturligt i konkurrensen med "ogräs". Och alla djur vi äter har vi ju skapat syntetiskt, inga feta grisar som springer vilda i skogen precis.
Det vettigaste vi kan göra i Sverige heter ISOLERA HUS. Att bygga passivhus och att bygga om befintliga hus till passivhus (inte alltid lätt, men det går) är det bästa vi kan göra. Livslängden på rockwool är i princip oändlig. Denna verksamhet borde ske med hög intensitet med extra bra rot-bidrag (istället för att byta ut fullt fungerande badrum och kök med ROT-bidrag). Denna investering har lika lång livslängd som
Gör vi om våra hus till passivhus så räcker kanske vår befintliga vattenkraft i Sverige till hela energibehovet och då behövs inga andra energikällor och vi kan lägga ner kärnkraften också.
Det har väl av och till funnits riktat stöd till tilläggsisolering sedan oljekriserna på 70-talet. Man får dock vara försiktig så man inte skapar fuktfällor etc.
Flerbostadshus är annars bättre ur energisynpunkt än villor. Fler kvm boyta per kvm väggyta, och billigare att installera fjärrvärme per person. Något att tänka på innan man bosätter sig i ett torp i obygden.
Eller också kan man hoppas att växthuseffekten minskar uppvärmningsbehovet i Sverige.
För den som är intresserad och fysiknörd så kan jag varm rekommendera en sera av fem förläsningar som introducerar solcells teknologin Solar Cells Lecture 1: Introduction to Photovoltaics
Man får tänka på att det är svårt att leverera baskraft med dessa energitekniker (biomassa är väl ett undantag), därmed kan det också vara intressant att räkna på hur man kan lagra energi från sol, vind och vatten för att kunna nyttja den senare, tex som reglerkraft.
I just Sverige är det ett icke-problem. Lagringen sker genom att vi sparar mer vatten kvar i våra vattenmagasin när solen lyser eller vinden viner. Inte att vi pumpar upp vatten i magasinen, utan att vi inte tappar av dem i samma utsträckning.
Power-to-gas är också ett alternativ där man använder överflödigt genererad elektricitet till att syntisera metan från vatten och koldioxid.
@Cornu: Det är bara ett icke-problem vid väldigt låga penetrationer av slumpkraft. Att spara vatten skalar inte särskilt bra, och ska man sen använda det till att lägga ner några reaktorer så måste vattenkraften kunna leverera högre effekt ibland och mindre ibland, vilket bryter mot vattendomar, kräver mer turbiner och sliter på älvarnas ekosystem och strandbäddar.
Priset på solceller faller snabbt. Jag har sett (men inte kontrollerat) siffror som talar om samma hastighet som moores lag, dvs halvering på 18 månader. Om det fortsätter blir solceller extremt billiga inom ett decennium.
Min framtidsspaning är att det snart kommer takpannor med inbyggda solceller som villaägarna själva kan köpa och ersätta sina gamla pannor med.
Tvärtemot vad man kan tro av Cornus inlägg så är solstrålningen så diffus att solceller är oekonomiskt även om de delas ut gratis vid fabriksportarna i Kina. Kostnaderna för att transportera, distribuera, installera, växelrikta och underhålla dominerar nämligen, eftersom energiutbytet är så urbota lågt. Tänk dig själv, 20 W per kvm, och vad drar din TV, dator eller en ynka, hamstrad 60 watts glödlampa?
När det gäller takpannor så blir väl knappast det billigt heller. Sen måste de ju installeras med koppartråd emellan, kanske av elektriker istf takpanneläggare, du måste kunna rengöra etc etc. Och du är ändå rökt på vintern och på kvällen, medan du inte har någon avsättning på sommaren förutom att köpa en A/C som du inte visste att du behövde, eller värma poolen med elektrisk doppvärmare.
Du låter lika onyanserad som en del jeppar i kommentarsfälten på Ny Teknik som hatar alla former av alternativ energi för att de tycker att Sverige skall hårdsatsa på kärnkraft.
Solceller kan bli ett synnerligen intressant alternativ, inte minst i den mån man kan göra panelerna tunna och hålla nere behovet av sällsynta ämnen i dem. De är strålande inte minst för dem som värderar småskalighet och självförsörjande. Man kommer långt genom att anpassa sin elförbrukning till soltillgången. Man kan se till att använda elektriska apparater på dagtid, vilket är den tid på dygnet som folk vanligen arbetar mest. På vintern kan man ägna sig åt mindre elkrävande aktiviteter.
Intressant att det här är Cornu som framstår som optimistisk och jeppen som framstår som sur negativist.
Ja, jag är "Fenix" i NyTekniks kommentarsfält, så det är en helt korrekt reflektion. Jag är "jeppen" överallt annars, men det var någon efterbliven typ på NyTekniks forum som började använda "jeppen" han också och till slut gav jag upp.
Solceller är bra för två kategorier människor:
* Eremit-wannabes i self-sufficiency-rörelsen. De lever off-grid, har feta bly-ackar och närmast väldigt låg elförbrukning. Går sämre i Sverige än i många andra länder pga vintrarna.
* Surdegsbakarna som vill posera med miljöpatos och visa upp sin rikedom på samma gång.
För vanligt folk är solceller skit och pannkaka. Att producera el till femfaldigt pris vid usla tidpunkter är måttligt bra för medelsvensson.
Instämmer med Jeppen
Lade ut en termometer i solen här nere igår, kom upp i 46C, men då är jag ganska långt söderut. Tyckte att jag läste runt 1700W per m2 instrålad solenergi här, lite högre än i Sverige. Ändå har ytterst få solceller på taken här, man ser oftare solfångare dock. Ska tydligen vara runt 320 soldagar på år i detta område, det är ganska ok?! Naturen ser ju ut där efter, halvöken, men bördig jord, röd vulkanjord. Nu planterar de vinterns skörd ser jag, för hand!
Problemet här nere är vattenbrist, men, vad jag vet så krävs det max 90C för att förånga saltvatten, vore lätt fixat med ett par speglar och linser. Frågan är dock hur stora volymer man kan producera under soltimmarna, det vatten man har är från floder och grundvatten. En CSP med salt som medium skulle nog funka, salter har hög kokpunkt, över 1000C ofta, kanske kunde man förånga saltvatten även på natten? Kan man lagra 1000 gradig värme i 12 timmar? Iofs behövs bara 90C..
Perfekt klimat nu, 18-20 på natten och 26-27 på dagen, behövs varken kyla eller värme. Snackade med en granne som bor permanent, han klarar sig på 200€ i vedkostnad per år, olivved, tydligen bra ved? Det som drar kraft här är kyla på sommaren, dock kan jag klara mig med öppet fönster och takfläkt, man slipper snuvan också då. Det finns ju dock soldrivna kylare numera, ett svensk företag som verkar här nere.
Ett vanligt liknande flum säger att solstrålningen som träffar jorden på 10 minuter motsvarar hela människans energiförbrukning. På liknande sätt påstås ofta att ”energiförsörjningen” kan komma från solkraftverk på en kvadratiskt yta i öknen med en sida 338 km, vilket mostvarar 0,0037 procent av jordens yta. För bara EU lär det räcka med en kvadratsida 139 km. De som argumenterar på detta sätt saknar förståelse om vad pengar är. Det som sätter stopp för detta är naturresurser och vad som kallas verkligheten.
När naturresurserna blir tillräckligt uttunnade och inte kan utvinnas ekonomiskt så försvinner tidigare kunskaper. Ett liv baserat på rester med ett fall i komplexiteten kommer mycket fort och exponentiellt. Bara resterna och fotosyntesen stoppar fallet. Kunskaperna kommer att bli oanvändbara till nästan 100 procent. En datorexpert är inte värd något utan elektricitet, en doktor är inte värd mycket utan mediciner, en akademiker av något slag kan inte göra mycket utan vetenskapen med mera.
Det här landet torde nå denna status omkring 2050 och det kan man säga baserat på enkel mattematik. Makthavarna kommer fortsätta med sina satsningar och demokratiskt korrekta slut. Den stora fårskocken kommer nog inte att inse detta förrän den är i fritt fall.
Du är inte vettig Urban. Många datorer kommer fungera fortfarande om trehundra år, förutsatt att de förvaras tillräckligt väl. Ström kan man åstadkomma på många sätt inklusive med generatorer som håller i hundratals år om de förvaras väl. Böcker kan också bestå i många hundra år om de förvaras väl. Att lära sig läsa är enkelt för många även om man lever under knappa förhållanden.
Cornu avslutade inlägget med orden "då vi även i framtiden inte kommer glömma bort hundratals år av teknikutveckling." Han har rätt och du har extremt fel. Försök fatta det så du inte gör dig extremt mycket dummare än du är.
En dator i daglig användning fungerar ingen längre tid och det är väl känt. Möjligen kan den tas fram och användas efter 300 år om den har förvarats i vacuum eller i en inert gas och åldring och oxidation har varit liten. Ström kan nog genereras i små mängder inom vad resterna erbjuder. Böcker och teoretisk kunskap kommer naturligtvis att finnas kvar. Allt detta saknar betydelse när utvinningen av de ersättningsbara naturresurserna upphör och samhället kollapsar.
Exempelvis kan en dator inte användas för ordbehandling utan kommunikationer som post, internet och liknande. Den kommer inte till nytta för beräkningar i det enkla liv som följer baserat på i princip rester och fotosyntes och utan industrier, längre transporter och allt annat som har med det moderna samhället att göra. Organiserad utbildning i skolor med allt vad det innebär prioriteras ner och upphör till fördel för överlevnad. Läsförståelsen minskar snabbt när den inte övas. Böckerna finns nog kvar men få förstår texterna. Om någon ändå skulle förstås så kan kunskapen inte användas. Allt beror på att naturresurserna inte längre kan utvinnas, det som ligger bakom allt och styr allt.
Ett kollapsat land kommer att isoleras. Extremt stora skillnader uppnår nog mellan de som har något och de som inte har det. Även inom länder, eller vad som tidigare var ett land, kommer de rika så långt de kan isolera sig från de fattiga. De senare kan till och med avsiktligt utrotas för att de ställer till trassel, även med kärnvapen i större skala. Man kan inte se tillbaka i något slags naivt önsketänkande. Det finns alltså ingen stabiliserande botten i fallet bortsett från vad rester och fotosyntes erbjuder. Det kommer att gå väldigt snabbt på slutet och komma plötsligt.
För det här landet räcker det att oljetillförseln och exporten avbryts och sedan kan det ena ge det andra på mycket kort tid. Ingen har heller gjort någon stresstest. De som bildar sig en uppfattning från vad andra tycker utifrån diverse önskemål och inte tänker längre än näsan räcker och tror att de är tuppen i hönsgården har helt enkelt svårt att förstå.
Visst är solenergin mer effektiv per kvm än biomassa. Biomassans främsta syssla är ju inte att binda energi utan reproducera liv. Men jag tror att du har lite väl klena siffror för biomassan, Vanlig jordbruksproduktion producerar cirka 50 000 MJ/ha vilket motsvarar 1,4 KWh per m2 och år. Biomassa kan kanske producera cirka 5 KWh energi per kvm , 1 hektar vårskördad rörflen motsvarar ungefär 4 KWh per m2. Sen är det en annan femma att det används mycket hjälpenergi i odlingarna så EROEI är dåligt. Det påstås gå åt energi motsvarande två års produktion för att tillverka solpaneler också. Och problemen med ojämnheten i tillförseln är faktiskt betydande, även i Sverige.
Mer på: http://tradgardenjorden.blogspot.se/2009/03/det-stora-energipartyt.html
Solfångare på toppen av cykelbanor och p-platser mm verkar vara en utmärkt sak.
Gunnar, det som mäts är W/m2 och då måste man dividera årsproduktionen med årets timmar (8760 tim ett normalår). Cornus siffra 0,5 W/m2 för växtodling är istället högt tilltagen. Med exempelvis 6 ton spannmål per ha (0,6 kg/m2) och 4 kWh/kg (15 procent fukthalt) fås 2,4 kWh/m2. När detta slås ut på årets 8760 timmar fås 0,27 W/m2 . Till detta kommer eventuell halm. Frågan är hur mycket som kan tas ut och vad som blir kvar av marken. Vanligt gräs och rörflen är ingen större skillnad. Det beror mycket på hur mycket kväve man lägger ner.
Skog i södra Sverige har en bonitet cirka 7,0 m³/ha. Denna massiva ved innehåller skapligt torkad cirka 2300 kWh/m3. Det är mindre i gran och mer i björk. Detta ger då 16100 kWh/ha. Effekten blir 0,18 W/m2. Till detta kommer bark och grenar och toppar och stubbar. Men om detta tas ut utarmas marken på liknande sätt som med halmen. Om skog planteras på åkermark så växer den bättre. En skog sköter sig förstås själv under lång tid och är mer ekonomisk för energiproduktion.
Tack för det Urban, jag inser att jag förväxlade Cornus siffror.
Tyskarnas generösa solenergibidrag utgick först också för solceller på åkermark, men det fick man ta bort. i Heby har man också slagit upp solceller på åkermark. Det känns som om det är lite tidigt för det…..
Spannmål, skog och gräs ger alltså ungefär lika mycket energi per ytenhet. Rent hypotetiskt kan ingen växttyp ge långt mer än andra eftersom den då skulle ta över, med eller utan människan.
Naturen är alltså i ständig balans, för annars skulle den inte existera och detta gäller allt, även inom halten koldioxid och dess påverkan på temperaturen. Förstärkningseffekter av någon betydelse finns inte. Naturen hoppar därför inte mellan olika balanser, utan den absorberar och dämpar udda saker och händelser, med eller utan människan.
Med balans och näringsämnena återförda i ett kretslopp är gissningsvis avkastningen för alla växter under 0,1 W/m2. Människan kan under en kort tid ta ut mycket mer och här finns en enorm förstärkningseffekt, vilket kan ses både fysiskt och på det mentala planet i det så kallade tänkandet.
Att tro evig på tillväxt och växthuseffektens förstärkning är ungefär lika dum. I människans huvud kan nästan hur korkade saker som helst slå rot. De korrupta makthavarna och fårskocken har därför svårt att inse att människan är själva självförstärkningen. När den väl är utsläppt och kan expandera exponentiellt så håller den på till en kollaps.
För att säkerställa kollapsen och se till att så få som möjligt kommer undan har ett demokratiskt system införts. Det ivras om att det borde vara globalt. Men en självbevarelsedrift kommer att se till att rikare länder med stora naturresurser isolerar sig. Ett litet land med ett stort utlandsberoende inom energi, livsmedel och export kommer att köra att köra in i väggen på rekordtid. Många har svårt att förstå hur fort det går.
När systemet i stort och vissa länder som är beroende av detta kollapsar kan man räkna ut av ökningstakten i naturresursernas kostnader, vilket jag har gjort tidigare. Det här landet försvinner i allt väsentligt ungefär 2050. Förvisso kan parametrar som massinvandring, jordbruksstruktur, alunkifferutvinning med mera påverka kollapstiden något.
Naturen är aldrig i balans utan den varierar dynamiskt. Det finns tyvärr inga statiska förhållanden därute. Förstärkningeffekter har högsta betydelse inom system, där de autokatalytiskt förstärker sammankopplingarna med högkvalitativa energier t.ex maskarna och insekternas arbete för växterna. Det är dessa funktioner som absorberar rörelse i systemet och kallas motståndskraft.
Orörda system håller en mindre variation över tid men våra närmaste system är svårt störda av antropologen påverkan. De bör snarare få vila och stabilisera sig än att ytterligare störning sker.
Håller med dig på resterande kollaps-tänk..
Balans och balans. Kan inte en balans vara dynamisk? Om människan till den sista individen verkligen ansträngde sig för att utrota allt liv genom att sprida de mest fasansfulla gifter, bakterier, virus, gener med mera så skulle hon misslyckas. Snart skulle naturen återhämta sig och det kan man kalla en balans. Här finns en väldigt stark stabilitet. Det går alltså inte att förstöra naturen. Människan däremot är det mest obalanserade och ostabila som finns, vilket inte minst visas av oron för klimatet, som är ett socialpsykologist fenomen, sprunget ur deras galna huvuden. Försiktighetsprincipen är trams. För att inte tala om tjatet om de stackars utrotningshotade arterna.
Välståndet har planat ut och kommer att falla allt fortare, tills kollapsen inträder. För 10-12 år sedan var toppen i produktiviteten i naturresursernas utvinning och den faller nu fort. Kostnaderna mätt i arbete, material, kapital och energi per utvunnet ton ökar genomgående och får en exponentiell effekt på nettot. Än så länge kan det inte ses direkt. Den nya tiden kommer att kunna defineras mycket väl i ett visst system typ ett land och den kommer snabbare än många tror. Gammal kunskap och teknik hjälper lite och hör till resterna, som i och för sig ger en viss mjuklandning. Egentligen har den nya tiden redan börjat.
Jo balans kan definieras som att det pulserar, vilket krig och fred samt välmående och svält ingår naturligt.
Du pratar som om naturen vore ett DET?
Tillhör inte människan naturen?
Jo, människan tillhör naturen.
Du tror att människan är instabil därför att de har problem att handha information?
Nu är det så att information precis som allt annat har den största påverkan på natur och människa. Information har samma funktion som DNA, strukturer kan byggas och utbytas och om den konstant cirkulerar vidhålls strukturerna. Du kan nog gissa dess kvalitet nu?
Därför är människan strukturerad för att snabbt kunna ta emot denna information för att sedan omställa strukturen. Kostnaden för att bygga en helt ny struktur (samhälle) blir för svår. Därför är lagring av kunskap och teknik viktigast.