Traktorn resurseffektivare än hästen?

Sen är ju människans verkningsgrad bara ca 25%. Så det betyder att vi behöver byta ut olönsamma och ineffektiva människor mot traktorer drivna av solceller.

Sladdvindetraktorn behöver ett nät av anslutningspunkter och för detta åtgår material och kostnader. Det kanske behövs ett fint nät med en elanslutning per hektar. Det är farligt att använda högspänning i dessa sammanhang och det betyder att det blir höga strömstyrkor och kraftiga anordningar, vilket håller nere den optimala traktorstorleken. Men dragkraften och kapaciteten blir säkert många gånger större än med en häst. Avstånden till fälten är stora. Kanske annars arbetslösa personer kan ligga före och spinga med långa skarvkablar i dubbla uppsättningar.

På liknande sätt som inom traktorarbetet ger solcellerna många gånger större kostnader. Exempelvis kostar kraft från en utbyggnad av alla älvar en bråkdel. Att prioritera ett fåtals fiskeintresse och friluftsupplevelser blir allt för dyrt. Så solceller är absolut inget för det här landet cirka 60 grader från ekvatorn, där solceller ger skräpkraft.

Människan har uppfunnit pengar för att slippa den här typen av diskussioner. Man väljer alltså det som är mest ekonomiskt, som använder naturresurserna bäst. Förmodligen kollapsar samhället innan någon av de här teknikerna ger ekonomi. Kollapsen är ett makroekonomiskt fenomen. Allt som åtgår för sladdvindetraktorer, solceller och allt annat är utbytbart. Resurserna bör alltså gå dit ekonomin blir bäst. Om man bryter detta av politiska skäl så blir välståndet bara sämre, både på kort och lång sikt.

En viktig parameter är hur många som överlever kollapsen. Det mest sannolika är nog att det då finns varken hästar eller traktorer och det inte blir så många, vilket i sig håller uppe välståndet.

Man använde oxar som dragdjur inom jordbruket men de blev utkonkurrerade av hästen under 1800-talet. Oxen var mer energieffektiv än hästen, men var långsammare så totalekonomin blev antagligen sämre när man även skulle räkna in kostnaden för den mänskliga arbetskraften. Det är alltid plånboken som styr när man har att välja mellan olika produktionssystem, inte vad som genererar mest energi per hektar.

Jag kan tycka att det blir aningen motsägelsefullt när man tror att samtidigt som priset på energi kommer att öka, så kommer kommer kostnaden för ny teknik att minska. Får inte riktigt ihop den ekvationen.

Men jag ska inte döma ut eldriften, den är helt klart möjlig inom jordbruket. Ock tror nog mer på fasta anläggningar än på el-traktorer i så fall (om nu inte nåt mirakel sker inom området batteri-teknik)

Om det är någon som är intresserad av projekteringsverktyg för solenergi anläggningar så finns det här: Solelprogrammet

Verktyget är framtaget av Uppsala universitet och Energimyndigheten. Jag har själv gjort några kalkyler för min egen villa men inte ens med 80% investeringsbidrag kan jag få kalkylen att inte sluta på rött(1). Vet inte om uppgiften ovan angående effekten per ytenhet stämmer men det borde gå att göra en oberoende bedömning av Hanson et al.s uppgifter med verktyget. Men en sak som borde påverka en investeringskalkyl är teknisk livslängd samt en skattning drift- och underhållskostnader av anläggningen. Jag fick lite tips om andra beräkningsverktyg av energimyndigheten också men orkar inte leta upp dem nu.

Jag är dock ytterst skeptisk till påståenden om historisk användning av eltraktorer i Sverige annat än som kuriosa av nån högadligt (t.ex. ätten Von Keff) early adopter som hade tillgång till elproduktion på sin egen egendom. Landsbyggdsnäten byggdes upp under lång tid och hade enligt min bedömning obefintlig täckning på 20-30 talet. Däremot användes senare flyttbara elmotorer för att driva ejektorer, tröskverk och sågar men då i anslutning till gårdsbyggnaderna.

Det finns i Sverige också idag industriell utveckling av drivlinor för tunga fordon t.ex.: Drivlina för tungt fordon"

Tekniskt är det nog inga problem att driva en medeltung traktor, det är nog som vanligt ekonomin i understödjande tekniksystem infrastruktur som kan bli problemet.

Men för att runda av både Svenska myndigheter, universitet och företag är med i matchen. Och självklart alla vi andra privata personer också om man så önskar och har råd.

1) Skatteeffekter för elproduktion som kan investeras i egen förädling är inte inräknade men för ekonomiska föreningar gäller uttagsbeskattning enligt särskilda skattekontoret i Borlänge. Egen elproduktion behöver inte betala för överföringen heller men det stora problemet är nog att elen kanske inte finns när man behöver den och att batterianläggningar också belastar investeringskalkylen och har livslängdsproblem.

David Blume hävdar att han med hjälp av permakultur kan producera avkastning som är 8 gånger högre per areaenhet än vad USDA säger är möjligt. Dessutom säger han att alkoholproduktion från en del av avkastningen från sagda permakultur kan användas till bränsleframställning. http://www.whale.to/a/blume.html
http://www.permaculture.com/node/137