Med tanke på börsens utveckling ca 1980 – 2000, så är det naturligt att ställa sig frågan om börsen är i en gigantisk bubbla, då utvecklingen följer bubbelmönstret och vi i själva verket nu befinner oss i en gigantisk tjurfälla?
Börsens utveckling ser onekligen ut att följa ett exponentiellt bubbelmönster.
 |
| Affärsvärldens generalindex 1904 – 2012 |
Titta t ex på Affärsvärldens generalindex ute till höger och jämför med hur en klassisk bubbla ser ut ute till vänster i enlighet med en marknadsbubblas anatomi.
Men då måste man fråga sig vad en normal utveckling för börsen ska vara. Vad är normalläget?
Börsen och börsindex mäts i nominella termer, alltså siffervärden. Dessa justeras alltså inte för inflationen, som samtidigt driver upp priser och gör att företag kan sälja sina varor och tjänster allt dyrare. Detta gör förstås att bolagen nominellt tjänar mer pengar vilket motiverar nominellt högre aktiekurser.
Samtidigt växer den underliggande ekonomin, eller har åtminstone växt under 1900-talet. När man normalt talar om BNP-tillväxt så pratar man om real BNP, dvs justerad för inflation. Men samtidigt finns det en nominell BNP. Och börsen mäts också nominellt. I verkligheten är börsens normala utveckling den reala ekonomiska tillväxten plus inflationen i samhället, kort sagt så ska börsen utvecklas i enlighet med nominell BNP.
 |
| Affärsvärldens Generalindex
och nominell svensk BNP 1904-2012 Logaritmisk skala |
Nu har ju börsen stigit avsevärt mycket snabbare än BNP sedan 1980. Sedan 1980 har nominell BNP stigit 6.45x, men Affärsvärldens generalindex har stigit 45x. Detta talar förstås för en bubbla.
Men samtidigt följde inte börsen med nominell BNP från 1932 till 1980, då nominell BNP generellt steg snabbare än börsen under hela 48 år. Börsen arbetade i själva verket bara ikapp nominell BNP under de goda åren 1980 – 2000.
Tvärt om är börsen alltså tillbaka i ett normalläge, där BNP och börs är i balans.
Flera stora svenska börsnedgångar faller samman med fall i nominell BNP, t ex 1920 – 1923, 1929 – 1932, 1990 – 1992 och förstås 2008 – 2009.
Allt handlar förstås om var normalläget ligger någonstans. Men baserat på att man låg i en sund värdering mellan storleken på ekonomin (BNP) och börsens värdering i början av 1900-talet, så har bara börsen korrigerat en undervärdering.
Avgörande blir alltså hur svensk BNP-tillväxt ser ut framöver.
 |
| Den riktiga bubblan – ekonomisk tillväxt.
Linjär skala. |
Får vi fortsatt låg inflation, säg 2% och en real BNP-tillväxt på önskade 3% bör börsen stiga måttliga 5% om året. Sticker den iväg mer än så så blir den övervärderad och i en bubbla. Om man nu anser att börsen är fullvärderad så finns det helt enkelt ingen attraktiv uppsida längre. Får vi en börskrasch blir det däremot köpläge.
Men istället är den riktiga bubblan den eviga tillväxten. Med stagnerande tillväxt i en överskuldsatt västvärld så kommer inte börsuppgångarna att kunna fortsätta.
Det spelar ingen roll hur mycket centralbanker och politiker stimulerar marknaderna genom centralbanker och statlig skuldsättning. Marknaderna reflekterar den underliggande ekonomin. The wealth effect, rikedomseffekten, är en illusion. Svansen marknaden viftar inte på hunden ekonomin. Det är hunden som behöver vifta på svansen. Däremot bevaras förstås rikas rikedom, på bekostnad av skattebetalarna och välfärden, när man stimulerar marknaderna. Men det löser inte några problem med hunden, även om svansen viftar fort som bara den. Som man ser i den logaritmiska charten tidigare i inlägget så håller den ekonomiska tillväxten i Sverige på att dämpas, trots alla IT-innovationer och Internet. Brytpunkten för svensk tillväxt var 1990-talskrisen start, vilket också innebar att svenska staten slutade leva på lånade pengar. Fortsatt tillväxt har berott på att hushåll och företag lånat pengar istället. Men det räcker inte ensamt för att visa upp den tillväxt Sverige visade upp före 1990. Bäst före är passerat, om man anser att ekonomisk tillväxt är ett självändamål.
Börserna kan förstås fortsätta uppåt om nominell BNP stiger, t ex om vi får hög inflation, men det blir i så fall ingen real uppgång.
Evig tillväxt är omöjlig i en ändlig värld. Är nu börsen ikapp nominell BNP är den därmed också ganska ointressant som investering. Man kanske kan få sina 5% om året plus några procent i utdelning, men de dramatiska åren med stora vinster är förbi. Men den ser inte ut att vara i en bubbla i förhållande till bubblan ekonomin. För ett bättre beslutsstöd måste man dock avgöra när normalläget inträffade.
Samhället behöver anpassa sig till en börs som avkastar i linje med nominell tillväxt igen. Pensionssystem etc kan inte längre räkna med 11 – 14% om året via börsen. Och fond- och pensionsförvaltarnas riskfria 1.5% i förvaltningsavgifter blir enorma om avkastningen på börsen är 5%. Inte heller framstår kapitalförsäkringar och investeringssparkonton som lika förmånliga om börsen bara ska stiga 5%. Att dra 1% i schablonskatt på värdet varje år blir snabbt sämre än att dra 30% på vinsten vid försäljning. Med 1% i schablonskatt och 1.5% i fondavgifter är bara 2.5% i värdeökning kvar för fondinnehavaren.
13 kommentarer
Drar dock inte 1 % på min kapitalförsäkring. Ligger på ungefär 0,2 % för mig om jag minns rätt. Finns dock en del riktigt dyra kapitalförsäkringar. Har min på en av internetbankerna. Sen är jag en feg placerare. Investerar nästan bara på trygga utdelningsaktier som livsmedelsbutikerna, elbolag osv.
Jag kan rakt av medge att jag inte räknat efter vad schablonskatten är på just nu. 1% har varit en gammal tumregeln, men med fallande statslåneränta är väl det annorlunda nu antar jag.
Jepp det tror jag, upppumpad av enorma mängder pensionskapital och den stora allmänhetens inträde på börshsen i slutet på 70 och början på 80 talet då börsh utvecklingen var daglig huvudnyhet i SVTs aktuellt och rapport från att tidigare varit ett kort inslag i radions program ett på söndagar där kursrörelserna på några få aktier lästes upp.
det hela handlar om tusentals engångseffekter stora och små som inte kommer tillbaka.
Tror att schablonskatten ligger just nu på 0,41%.
Stadslåneräntan 1,38 och 30 % av denna.
Mycket intressant blogginlägg – tack! Du är fenomenal på att få mig som läsare att ifrågasätta mina gamla sanningar och ibland omvärdera dessa.
Börsbolag som säljer på världsmarknaden och outsourcar sin produktion i låglöneländer borde kunna ha en kursutveckling som avviker från svensk BNP utan att det är en bubbla. Däremot kan såna bolag förstås tappa i värde om efterfrågan på deras produkter viker.
Nja, svensk export är ju en del av svensk BNP. Utlandsverksamhet är del av respektive utlands BNP. Om verksamheten sker i ett tillväxtland, t ex Volvos fabriker i Kina för kinesisk marknad, så kanske det gäller, men Volvos fabriker i t ex EU, Sverige eller USA och deras export till Kina är en del av EU, Sveriges eller USA:s BNP.
BNP-begränsningen gäller fortfarande, generellt. Jag skrev om börsen och inte om enskilda företag.
Intressant artikel(som vanligt).
I Sverige är "börsen" lika med ett handfull stora företag. De är stora framgångsrika exportbolag och handelsbolag. Dessa lever gott på att de har lyckats bra utomlands. Sen har vi bankerna, det är värre med dem framöver. Vanligtvis är det en elit av bolag som utgör merparten av ett index som OMXSX30. Bolagen har förhoppningsvis gjort något bra som gör att de har en växtkraft som är större än "snitt" BNP.
Bredare index som t.ex S&P 500 är mer börs än ett aggregat av bolag.
Riskfri ränta + 4 % mer än så bör man inte förvänta sig av en investering på lång sikt.
Efterfrågan behöver inte vika för att värdet på ett bolag skall sjunka. I värdet är inräknat framtida tillväxt – när tillväxten avtar så kommer denna del av värdet i bolag försvinna och bolagets enda återstående värde består i vinsten (NB generellt sett över hela marknaden). Hur mycket man kan förvänta sig att börsen sjunker av denna anledning bör kunna räknas ut. Vad som är normalläget i grafen är dock lite knepigare – det gäller först och främst att kunna fastställa en kalkylränta för investeringarna, men även är det egentligen företagens vinstutveckling man skall jämföra med och inte BNP-utveckling.
Däremot tror jag det är rimligt att man på sikt kan få avkastning på satsat kapital – även utan tillväxt kommer företag kunna gå med vinst (och generellt sett så är enda vettiga sättet att disponera denna är att dela ut till ägarna).
Mycket bra inlägg Lars. Tack för det 🙂
Mönstret är också att BNP tillväxten ökade som en bubbelkurva efter Bretton Woods systemets kollaps 1971, så även generalindex med viss fördröjning.
Frågan är om inte hela ekonomiska systemet efter 71 är en enda stor bubbla. Bostäder, aktier och andra tillgångsslag blir subbubblor som absorberar de "nytryckta" pengarna. Vi får se när detta värker ut vad det är.
"Däremot bevaras förstås rikas rikedom" Hur bevarar de rika sin rikedom då?
Det kanske vore läge att skilja mellan förmögenhet, inkomst och tillväxt. När man gör detta så blir det uppenbart hur förmögenhet (=rikedom) bevaras.
Förmögenhet är de tillgångar man äger – korrigerat för de lån man tagit för att äga dem. En fullbelånad villa pimpad till max tillför alltså inte något till förmögenheten utan rikedomen där är endast en illusion. Har man en stor förmögenhet så bevaras den genom att man fortfarande får äga sina tillgångar. Ibland försvarar staten denna förmögenhet på skattebetalarnas bekostnad, ibland består den bara som naturlig konsekvens av tillgångarnas beständighet.
Inkomst är det som trillar in varje månad – gemene man spenderar dessa innan den 25:e och bygger därmed inte upp någon förmögenhet. Detta bevaras endast om inkomsten består.
Tillväxt är den eventuella löneökningen du får varje år och den är än mindre permanent – det finns inga garantier för att du får dessa varje år. Den som belånar dessa inkomstökningar kommer bli förlorare när tillväxten uteblir.
BNP är väl något slags mått på förädlingsvärdet landet och som jag ser det finns det goda förutsättningar för just bolag att trixa med det så att det hamnar på ett för bolaget fördelaktigt ställe.
Fast en hög börsvärdering borde vara kopplad till reella vinster i bolagen. Kur är det med korrelationen mellan vinster och värdering kontra BNP utvecklingen, har bolagen också ökat sina vinster i paritet med värderingen eller följer dessa BNP utvecklingen bättre?