Siffror för svensk BNP för fjärde kvartalet 2011 (Q4) och helåret 2011 släpptes idag. (TT/Schibsted/SvD, Raketforskarreporter/Schibsted/SvD, TT/Bonnier/DN)
Under Q4 föll ekonomin 1.1%, även om den jämfört med Q4 2010 steg med 1.1%. Men helåret 2011 landade på 3.9%. Den sämsta prognosen gissningen från våra högavlönade raketforskare hos banker och andra som får lön för att gissa svensk BNP låg på 4.1%. Trots alla miljoner i lön och trots alla åratal av universitetsstudier, seminarier och uttalanden i media så hade den samlade svenska stjärnanalytikerkåren alltså helt fel. Raketforskarna inom analytikerkåren trodde på +2.6% jämfört med Q4 2010, men utfallet blev 1.1%.
BNP-gissningar och verkligt utfall |
Minst fel hade regeringen, SBAB, Svenskt Näringsliv och ALMEGA, som samtliga gissade på 4.1% mot utfallet 3.9% för helåret. Värt att notera är att arbetsgivarna alltså var mer realistiska än facket, så om någon skönmålat för avtalsrörelsen så var det facket.
Alla var för optimistiska, även de som reviderade sina prognoser efter årsskiftet. Det lämnar en del förväntningar på 2012. Har samtliga gissat för optimistiskt även för 2012? Att analytikerkåren har ett tydligt positivt bias är uppenbart. Genom att gissa positivt tror man att man kan påverka den reala ekonomin. Hear no evil, see no evil, speak no evil.
Men bolånekollektivet hurrar nu. Riksbanken bör fortsätta sänka räntan och alla kommer fortsätta vara upprörda och förvånade över att bolåneräntorna inte påverkas av reporäntan, samtidigt som de blir av med jobben när konjunkturen fortsätter dyka.
Alla är dock hoppfulla. Två tummar upp, visserligen hade de fel om 2011, men nu, nu vänder det. Upp, UPP, UPP! Och raketforskarna behåller förstås sina jobb oavsett om de gissar rätt eller fel.
Börsen stiger förstås.
19 kommentarer
"Men bolånekollektivet hurrar nu. Riksbanken bör fortsätta sänka räntan och alla kommer fortsätta vara upprörda och förvånade över att bolåneräntorna inte påverkas av reporäntan, samtidigt som de blir av med jobben när konjunkturen fortsätter dyka."
Vilken tur att man är tjänsteman på kommun med en position som är oersättningsbar i ett antal år framöver, sover gott på nätterna 😉
Att jag sedan arbetar med att kommunen skall spendera mindre skattepengar får väl ses som en plus i kanten..
Beror förstås på vad du har för tjänst. Lärare är ju kommunala tjänstemän och brukar vara de första som får sparken när kommunalskatteintäkterna faller pga ökad arbetslöshet.
Helt rätt, är ansvarig för finansförvaltningen (1,4 miljarder i lån) likväl verksamhetsstyrningen – utvecklar deras verktyg för styrning som just nu ej existerar. Efter en genomgång av konsulter och revisorer så lyftes det fram och hipp som happ gick jag in på en tjänst där jag har mandat att säga till, i stort sätt, hela kommunen hur de skall arbeta. utöver det finansförvaltningen som bara jag kan och ingen annan, där jag sitter säkert. Sen är det saker runt omkring som givetvis bidrar till det men tror ingen är intresserad av att läsa en uppsats. Dock kan jag väl skriva en kort sak och det är skrämmande att se hur mycket skattepengar som bara slängs åt helskotta, saker som får projektmedel som "bara försvinner ut i driften" etc..
Efter att ha läst den här bloggen ett tag så har jag lärt sig att man måste se till att hamna i en position där man blir oersättlig när det börjar att blåsa.. Så det tackar man för.. 🙂
Varsågod. Kom ihåg mig när du går förbi mig där jag sitter i en pappkartong och tigger medan du har kvar ditt jobb.
Det är förstås såna här som är nöjda med att ha sitt på det torra ett antal år framåt som kommer att sänka oss allra mest.
Givet, men du kan glädja dig åt att jag varje dag arbetar med att få kommunen att sparka onödig personal, effektivisera och lägga pengar på skola och sjukvård istället för i det svarta hålet.. Om det är till någon tröst.
05:12 "Dock kan jag väl skriva en kort sak och det är skrämmande att se hur mycket skattepengar som bara slängs åt helskotta"
som te x din lön!
bara skatteparasiter kvar snart,samhällskollaps nästa
Är inte de feta ECB lånen bra för bolånetorskarna?
Inte i Sverige eftersom våra banken inte lånar till denna förmånliga ränta. Dessutom är de uttalat emot att sänka boräntorna genom LTRO.
Det bör dock ge bra fart på börsen, inflation och högre priser…
Lönerna går upp och det bli lättare att betala av lånet?
Man ska nog inte räkna med några stora löneökningar, jag tror mer på ett stagflationsscenario. Högre inflation, högre räntor, hög arbetslöshet, reallönesänkningar och låg eller obefintlig tillväxt.
Kan folk någon gång sluta upp att tro på dumheter om att (hög) inflation är bra.
DOW över den viktiga nivån 13000.
Yipiee!
Ja du Lars, alla som satt kvar i den "sjunkande båten", verkar ha det ganska bra. Världen och börsen gick inte under denna gång heller.
Dags o njuta av alla utdelningar som kommer i närtid.
Japp, det blir utdelningar från Statoil, Hafslund, Fortum, Avanza, Fred Olsen och SAAB för min del nu i vår.
Fallande BNP samt ökande bolånestock gör ju susen för vår skuldsättning 🙂
Att det gick ner var väntat när dom ströp bankernas utlåning till företagen.
En del av krisen skapade vi med kapitaltäckningskravet på bankerna.
En ekonomi som använder betalningsmedel pengar kan inte fungera med för lite pengar i cirkulation.
Corru du pratar om skuldekonomin men om riksbanken trycker nya pengar och ger staten pengarna direkt för att reparera järnvägsnätet och annan infrastruktur så blir det ingen skuld, pengarna når direkt marknaden och många får jobb.
Skuldekonomi får vi om riksbanken lånar ut samma pengar till banken som sen lånar ut dom till statens infrastruktursatsningar.
Om staten direkt får pengarna så blir det inge skillnad i inflation KPI eller pengarnas värde, jämfört med om pengarna tar omvägen via bankerna.
Höga räntor löser inget, vi höjer hypotetiskt räntan till 40% banken lånar in till 40% och lånar ut till 41-43%, banken blev inte rikare och vi får bara betala vår inkomst till räntor.
vi slutar konsumera varor, fabrikerna slår igen och jobben försvinner och bankerna gör förluster på företagen som går i konkurs.
Det måste finnas en viss mängd pengar som fritt cirkulerar i ekonomin för att den ska fungera.
Inflation får vi bara om vi får orealistiska löneökningar, löneökningar kan stoppas genom att vi tvingar folk att ta jobben till en realistisk lön, inga bidrag till den som inte tar jobbet vi flyttar aktivt ner NAIRU.
Då kan vi stimulera ekonomin utan att det leder till inflation.
Större penningmängd i förhållande till medeltimlönen ökar kvoten p/m, då får vi fart på ekonomin.
Penningmängdens värde (storlek på betalningsmedlet) kan bara mätas med kvoten p/m.
Utan betalningsmedel pengar så stannar ekonomin.
mvh ekvationsteorin p/a=m
sluta trolla!
Visa i stället att kvoten p/m är känd och försök sen bevisa att kvoten saknar betydelse.
mvh ekvationsteorin p/a=m