David Jonstad från tidningen Effekt kommer efter nyår ut med sin nya bok Kollaps – livet efter civilisationens slut, en enligt honom själv positiv bok om de förändringar vi kommer uppleva när vårt moderna samhälle genomgår en systemkollaps i enlighet med Tainter, sannolikt pga den kommande energikrisen orsakad av peak oil, peak gas och peak coal.
Det är viktigt att komma ihåg vad en kollaps innebär enligt Tainter. Det är en minskning i samhällets komplexitet, dvs mycket av det vi stör oss på idag kommer försvinna, som onödiga detaljstyrande lagar, många myndigheter etc.
David skriver själv på Effektbloggen
“Mycket av boken går visserligen ut på att avdramatisera fenomenet kollaps. Det är ingen apokalyps som vi är på väg mot. Kollapsen är en krypande process där vi successivt får lära oss att leva med en lägre nivå av komplexitet.
[…]
Civilisationer växer fram genom att pressa allt mer resurser ur sin egen och andras mark. Men priset för detta är att komplexiteten i samhället växer. Specialiserad produktion kan ge mer varor per arbetad timme. Men ju mer specialiserad produktionen blir, desto mer avancerad måste infrastrukturen som länkar ihop de olika produktionsenheterna vara. För att ta ett annat exempel: ska du kunna ta resurser av andra kräver det en omfattande organisation för handel alternativt en mäktig armé. Också det leder till ökad komplexitet.
Problemet uppstår när detta system är så omfattande och kostsamt att underhålla att man ständigt måste addera nya lager av komplexitet bara för att få hjulen att fortsätta snurra.
[…]
Det är i den här situationen som samhället blir känsligt för störningar och – visar åtskilliga historiska exempel – riskerar att drabbas av ett sammanbrott. Utlöst av att någon viktig resurs, exempelvis energin, börjar sina. Samhället faller helt enkelt ihop under sin egen tyngd och rasar ner till en lägre nivå av komplexitet. En nivå som går att upprätthålla med de resurser som finns tillgängliga.”
Baserat på denna beskrivning så är det något som verkar ligga helt i linje med mina egna uppfattningar. I sig är det här förstås inget nytt, Tainter, Diamond mfl har ju redan skrivit om sådant här, men det är alltid bra med en aktuell sammanställning som faktiskt även tar upp de problem vi själva upplever idag och inte bara vad som drabbat historiska civilisationer.
Boken ges ut av förlaget Ordfront och finns att boka på Bokus, Adlibris eller Ord&Bok.
Mer information finns också på David Jonstads egen sajt, inklusive omdömen från Anders Wijkman, professorn i humanekologi Alf Hornborg och en forskare från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Citat från den senare:
”Äntligen någon som inte bara sätter ord på den där gnagande känslan att en kollaps av samhället är något som mycket pekar mot, utan också diskuterar hur vi kan överleva den och gå vidare med ett alternativt samhällsbygge.”
Intressant att försvaret indirekt intresserar sig för ämnet.
10 kommentarer
Blir väldigt intressant att se om "domedagsprofeterna" får rätt. Personligen tror jag att det blir lite av en upprepning av sent 70-tal, stagflation, hög arbetslöshet, lite nya värderingar och prioriteringar för vissa, mer privata lösningar på välfärdsfrågor, allmänt rättande av mun efter matsäck i samband med deleveraging.
Själv skulla jag inte kalla ett sånt scenerio för kollaps utan en utdragen lågkonjuktur och tillnyktring vad gäller politisk klåfingrighet och privat skuldsättning.
Churchill 1945: "The fascists of the future will be called anti-fascists"
Anonym 11:43: Det sa han faktiskt inte alls… Det är, som väldigt många andra "bevingade ord" fabricerat.
http://en.wikiquote.org/wiki/Talk:Winston_Churchill#The_fascists_of_the_future_will_be_called_anti-fascists.
Man kan väl kalla tsarregimens fall 1917 som en kollaps, och den fick väldigt långtgående effekter. Så fort går det inte när bollen väl kommit i rullning.
Visst är graden av makrosocial påverkan av "neuropsykologiska handikapp" (kortsiktighet, förenkling, vi-och-dom, går-det-inte-med-våld/lån-försök-med-mera-våld/lån, "sluten box"/operatörsansvar-tänkande) något som varierar cykliskt över tiden.
Detta därför att när människor har det bra blir de rädda att förlora detta samtidigt som de blir för bekväma att ta in en komplex verklighet utan förenklar, vilket efter hand ger en makrosocial effekt som i worst-case slutändan ser ut som nazi-tyskland eller Sovjet under Stalin. Vilket i sin tur över tiden leder till en motreaktion i människors tänk – senast när sådana neuropsykologiskt handikappade samhällen misslyckas ekonomiskt.
Men jag menar att vi bör bekämpa och säga emot yttringarna av de neuropsykologiska handikappen redan nu, för att undvika de lägsta bottnarna i cykeln i framtiden.
går-det-inte-med-våld/lån/komplexitet-försök-med-mera-våld/lån/komplexitet skall det vara.
En neuropsykologiskt handikappad slutsats.
"Det är en minskning i samhällets komplexitet, dvs mycket av det vi stör oss på idag kommer försvinna, som onödiga detaljstyrande lagar, många myndigheter etc."
varför skulle det vara orsaken till våra kriser?
Har jag inte pengar till att köpa mer varor så hjälper det inte om det finns farliga och giftiga produkter till salu.
Utan byggregler så kan något bolag bygga lite billigare, men blir det billiga i längden?
När man frångick gamla byggnormer och tog fram enstegstätade fasader på hus så har man haft en hel del problem, som antagligen gör det dyrare i längden då felen senare måste åtgärdas.
Lägg ner bilprovningen då minskar reparationerna på bilarna, mekanikerna blir arbetslösa och vi har lastbilar bussar personbilar som kör med dåliga bromsar och det dödar människor i trafiken ett människoliv är värt många miljoner.
Statens bilprovning är billigare än privata alternativ därför att dom är effektiva och har en rationell organisation.
privata alternativ lär inte komma, dom kan säkert göra det lika bra men några vinster kan dom inte få med så låga kostnader för en besiktning.
Ingen apokalyps, men en kollaps.
Borde väl bli en apokollaps då?
Civilisationen lär överleva i någon form, men för det stora flertalet kommer övergången att bli hård. Vissa kommer finna entreprenören inom sig och åter kunna fylla sitt liv med en meningsfull tillvaro, vissa kommer inte klara sig alls.
@anonym 13:36
"Det är en minskning i samhällets komplexitet, dvs mycket av det vi stör oss på idag kommer försvinna, som onödiga detaljstyrande lagar, många myndigheter etc."
varför skulle det vara orsaken till våra kriser?
Har jag inte pengar till att köpa mer varor så hjälper det inte om det finns farliga och giftiga produkter till salu."
Ddet är nog inte de lagar som sätter gränsvärden som är problemet. Det är snarare alla de lagar som reglerar i sig goda ting, men som till slut blir för många för att bäras av den ekonomiskt värdeskapande sektorn.
Nämnden för Hemslöjdsfrågor, Marknadsetiska rådet, Myndigheten för Sverige nätuniversitet m fl gör säkert bra saker, som var för sig tillför nytta. Men när mängden "stödjande" funktioner blir så många att de kväver de få värdeskapande industrier som i grunden betalar notan kollapsar allt.
Blir lite som Laase Åberg i "Trazan och Banarne": "Kväv mig med din kärlek, morsan…"
När varje värdeskapande åtgärd börjar få ta för komplexa hänsyn ökar transaktionskostnaden så mycket att flexibiliteten och resiliensen i samhället helt försvinner. Skatterna gör att samhällets aktörer blir helt beroende av de stödfunktioner skatterna finansierar, så till den milda grad att stödet blir en broms.
Exempel:
Ja, det vore säkert bra om vi snabbt kunde expandera som företag och hugga på den där öppningen i marknaden vi väntat på.
Förr tog man ett banklån, sökte bygglov, pratade med facket och körde.
Men om det hypotetiskt blir så att det istället krävs en Due Diligence vi kan presentera förExportkreditnämnden för en garanti så vi kan få ett lån från ALMI, vilket banken ställe som krav för att vi skulle kunna göra vår marknberedningsplan som måste innehålla en miljökonsekvensanalys, en synkronisering med investerings- och utvecklingsplanen för det berörda industriområdet, som tillhör en kommunal teknikpark, vilket gör att vi behöver ett godkännane ur branschsynvinkel för att passa i kommunens expansionstrategi, och för att göra det behöver vi en ISO 14001-certigiering, en ISO 3001 för kvaliteten, samt kunna påvisa att vår investeringsplan genomgått en energiutredning, har en energibesparingskalkyl, en jämställdhetsplan, en integrationsplan, en tillgänglighetsplan, en rättviseutredning, ett freedom-to act-intyg, samt att vederbörliga tillstånd inhämtas från…
Ja, du fattar principen…
/Byråkraten
Många av oss på FOI läser denna blogg, och är intressearde av det som presenteras.