Med anledning av det politiskt beslutade återinförandet av varg i Sverige, efter att i det gamla bondesamhället lyckats utrota vargen genom statlig försorg på 1800-talet, så kommer vi behöva förändra hur man traditionellt bedrivit ett hållbart jordbruk i Sverige. Det som förr bara kallades jordbruk, men som idag skulle kallas för ett ekologiskt kretsloppsbruk.
Om vi förutsätter att det i spåren av peak oil innebär att vi behöver ta steg tillbaka till det gamla sättet att strukturera våra jordbruk för att bevara kretslopp och näringsämnen, så kan det vara bra att först titta på hur ett traditionellt svenskt småbruk kunde vara strukturerat. Strukturen var kanske inte byggd på vetenskaplig grund, utan snarare en evolution av över 1500 år av jordbruk i Skandinavien, där man helt enkelt upptäckt vad som fungerar bäst och vad som var rationellt.
Grunden ligger i den sk näringspumpen, dvs att näringsämnen vandrar från nya ekosystem till äldre ekosystem. Det yngsta ekosystemet på en gård är grönsaksodlingar eller åkrar som bryts varje år och aldrig är äldre än ett år gamla. Därefter kommer vallåkrar som vänds kanske vart tredje år, respektive slåtterängar. Äldst är betesmarkerna som aldrig vänds och sedan har man skogen. Äldst av allt är dock vattendragen, generellt, och det är också därför vi i och med det moderna jordbrukets tillförsel av fossila gödningsmedel (nåja, framtagna med fossila bränslen ur gruvor och ur luften) får övergödning i stigande grad i bäckar, åar, sjöar och värst i det allra äldsta ekosystemet av dem alla, det system som har sina tentakler ut över all mark på hela jordklotet via vattendragen, nämligen havet.
Näringspumpen kan man alltså nyttja för att fånga näringsämnena. Man slår vall eller slåtter (och skördar åkrarna) och för hem näringen till gårdscentrum. Resulterande läckage sipprar utåt igen, och så sprider man resulterande gödsel på åkrarna och delvis på vall eller slåtterängar (traditionellt, idag får man inte gödsla slåtterängar). Från åkrarna läcker näringsämnen över till vall och från vall över till betet, varifrån näringen hämtas hem i form av årets föryngringar av djur och deras avkastning i form av bl a kött, päls och ull. Utanför detta hittar man skogen, varifrån man också samlat näring och komposterat.
Strukturen kan se ut som nedan, snabbt nedkladdat av mig på ett papper.
Närmast gårdscentrum har man de arbetsintensivaste åkrarna och köksträdgård. Utanför det har man vall eller slåtterängar, och längst bort från gårdscentrum har man betet. I skogen utanför det släppte man förr även djuren på fritt bete, fäfot, något man inte gör idag längre annat än på speciella ställen som de fäbodar som nu hotas av vargen. Därmed fördes också en del näringsämnen hem från skogen och kompenserade för annat läckage, t ex till vattendrag.
Det är inte så underligt att man med denna ekologiskt hållbara struktur utrotade varg (och björn i södra Sverige). Djuren hölls längst bort från gårdscentrum, även om man förr kunde ha råd med herdar i form av barn. Idag är barnarbete 24 timmar per dygn förbjudet, och oavsett förbjudet nattetid eller under 13 års ålder. Medelstorleken på en fårbesättning i Sverige är 25 tackor, medianen är ännu lägre då några stora besättningar drar upp det hela. I Italien där en fårbesättning kan innehålla 5 000 – 10 000 tackor har man också råd med heltidsanställda herdar, vilket man inte ens har i Sveriges största besättningar på kanske 1000 tackor.
Det traditionella jordbruket enligt ovan var rationellt. Pga klimatet var/är djurhållning nödvändigt för att ha mat året runt, och djuren hämtade själva hem näringen i form av kött och mjölk från de mest avlägsna markerna, betet. Arbetsintensivare mark låg närmast gårdscentrum för att minimera transporter.
En del små detaljer i skissen ovan är att jag ritat ut fruktträd och bärbuskar som fångar upp näringsämnen från köksträdgården, och har placerat hamlade träd (och fruktträd) mellan vall och den bäck som rinner genom gården. Dessa fångar alltså upp näringsläckage, och näringen förs till gårdscentrum form av vinterfoder (lövtäkt av de hamlade träden) eller frukt.
Det finns en vinterhage ovan, där djuren delvis kan vistas utomhus vintertid och under föryngringar på våren. Pga parasittrycket bör denna sedan vara orörd hela sommaren.
I Sverige idag är det lagkrav på att idisslare som får och ko måste beta fritt utomhus minst tre månader om året. Man får inte likt i Danmark ha dem instängda året runt. Minst tre månader om året måste man alltså skydda dem mot rovdjur. De får inte hållas inomhus. Speciellt många fårbesättningar (och en del nötbesättningar) går ute fritt året om, med tillgång till lagstadgat skydd (vindskydd/frigångsstall) under minst vinterhalvåret. I södra Sverige kan man varma år ha bete mars – november om det vill sig väl, åtminstone längst kuster och sjöar. Och det är just i tätbefolkade och jordbrukstäta södra Sverige som vi politiskt har bestämt att vi skall ha varg, medan vargen tillåts tjuvjagas till 100% i glest befolkade marker norr om Dalälven. Bete är billigt och nästan helt maskin- och arbetsfritt för djurhållaren, i kontrast mot det vinterfoder som måste bärgas för den period när man inte har bete. Djuren gör själva jobbet på betet.
Det finns en naiv tro att rovdjursstängsel kan skydda jordbrukets djur. Till viss del stämmer det dock. Precis som det stämmer att lås på ytterdörren skyddar mot inbrott. Men ändå sker det bostadsinbrott. Och ändå sker det att tamdjur blir slagna trots rovdjursstängsel. För de artrika traditionella betesmarker är inte platta fyrkantiga fotbollsplaner, och är mycket svåra att stängsla perfekt, artrika strandbeten är rent av omöjliga att stängsla då det hör till att djurens kall kunna beta hela vägen ner till stranden. Vargattacker har skett mot strandbeten där vargflocken helt enkelt simmat runt. Dessutom kan alltid hungriga rovdjur hoppa över, speciellt när de jagat ner hjortdjuren i reviret och sedan saknar mat. Likt en tjackpundare desperat efter något att finansiera nästa fix med struntar i låsta dörrar så kommer rovdjur alltid ge sig på tamdjur när maten är slut, det handlar bara om att hitta en svaghet i stängslingen någonstans. Och när tamdjuren också är borta finns det bara ett större djur kvar att äta.
En lösning är att istället för rovdjursstängsel satsa på djurparksstängsel. Det kommer fungera. Istället för lås på ytterdörren, så bosätter man sig i ett bergrum. Men det kommer vara riktigt dyrt och därmed olönsamt, samt begränsa allemansrätten. En annan variant är att hägna in hela markerna, om de så är 200 hektar med stängsel, och släppa djuren för fäfot. Varg får nämligen skyddsjagas fritt av djurhållaren om den kommer in i inhägnat område där man håller djur, även om det blir månader av polisförhör och beslag av vapen (och därmed brist på skydd) tills åklagaren (eventuellt) lägger ner åtalet. Hägnar man in även skogen och har djuren där så får man frikort på vargjakt om vargen tar sig in.
Men en rationell lösning är att konvertera en av åkrarna närmast gårdcentrum i skissen ovan till att vara två beteshagar, inhägnade med djurparksstängsel (2-3m högt kraftigt nät på stolpar bultade i bergrund eller cementplintar, plus dubbla eltrådar både nertill och upptill). Till dessa återför man betesdjuren varje kväll innan skymning. De får alltså inte tas inomhus ens nattetid under åtminstone 3 månader, så dessa två hagar får agera nattskydd. Nattbete. Traditionella marker får vara kvar som dagbete. Minst två natthagar är nödvändigt för betesrotationen så man kan undvika parasiter och avmaskning. En ytterligare fördel med att ha dem nära gårdscentrum är att man också kan hålla koll.
Det blir ett merarbete att dagligen plocka hem djuren. Men det är rationellare och kan till skillnad mot herdar bli lönsamt att göra på det viset. Samtidigt blir det ett brott mot det traditionella upplägget för att nyttja näringspumpen, något som vi ändå gör allt mindre i dagens industriella jordbruk.
Det finns en annan naiv tro på att ha rovdjurshundar. Det är en utmärkt lösning, men samtidigt Ebberöds bank. Rovdjurshundar är stora hundar som med lätthet knäcker ryggraden på en stor svensk varg, och de agerar i par. Man måste ha två. Dyker rovdjur upp vallar den ena hunden djuren i säkerhet, medan den andra tar sig an rovdjuren, om det så är en hel vargflock. Hundarna är tillståndspliktiga och räknas i praktiken som skarpa vapen, med samma ansvar för ägaren. De begränsar i allra högsta grad allemansrätten, och det är därför de är tillståndspliktiga. Man måste nämligen sätta upp varningsskyltar, vilket är förbjudet att göra enligt allemansrätten. Ingen skyltning som avskräcker människor från att röra sig fritt får nämligen förekomma utan tillstånd, typ “varning för tjuren”. Och hundarna är dessutom skarpa vapen.
Men det rör sig om Ebberöds bank. Två sådana hundar äter mer kött än en normal svensk fårbesättning producerar på ett år. Det finns visserligen ett ekonomiskt arbitrage i att köpa billigt hundfoder och sälja dyrt beteskött, men det innebär alltså fortfarande en negativ produktion av kött för normalbesättningen. Det går åt mer kött till hundarna än man producerar. Det kan dock fungera för stora (för att vara Sverige) fårbesättningar på några hundra tackor eller ett små nötbesättningar på ett tiotal kor.
Ett alternativ är förstås att plocka in en hop med Fas 3-slavar som får vakta djuren 24/7. Med en bärbar dator och en 3G-telefon kan de rent av söka jobb medan de vaktar djuren. Om man dock tycker att slaveri är oetiskt så kanske man inte har lust med den lösningen, även om man som företagare alltså själv får betalt för att hålla slavarna. Med tillräckligt många Fas 3-slavar kan man rent av lägga ner övrig verksamhet och bara håva in statliga slavhållningspengar på att vakta djur åt andra. Affärsidé – Herdepoolen. “Vi vaktar dina djur gratis.”
Ytterligare ett alternativ är att de som både vill ha varg och artrika betesmarker tar konsekvenserna av sin vilja och frivilligt ställer upp som gratis herdar. För inte kan de väl vara så att de vill ha något utan att vara beredd att lägga ner något arbete på konsekvenserna av viljan?
Själv tror jag på lösningen att ta hem djuren kvällstid till nattbete där man har extra starkt skydd (ett alternativ till djurparksstängsel är att ha två stängsel relativt tätt – tar sig vargen genom det yttre är den inne på stängslat område och får skjutas, medan större delen av besättningen först är innanför nästa stängsel). Det går antagligen att träna djuren att komma hem självmant kvällstid, även om det förutsätter att man ger dem kraftfoder även sommartid. Bara att stänga grinden efter dem. Nära gårdscentrum kan man sedan ha teknisk utrustning som slår larm om djur rör sig nära utsidan av stängslingen, så åtgärder kan tas. Kostar naturligtvis skjortan.
Jag vet inte hur det är med hårdare avlade raser, men våra lantrasfår tystnar när det skymmer och går i skydd. Ger man dem möjlighet till vindskydd går de in där när mörkret faller, även om de (tyst) då och då måste lämna för att beta och hålla igång idisslingsprocessen. Kanske mindre känt men får sover ca 15 minuter per dygn, i korta intervaller på några minuter. Resten av tiden äter de eller idisslar. Slutar de med detta dör de när jäsningsprocessen i våmen (magen) upphör.
Annars känner jag till flera fårhållare som kommer sluta med djurhållning när vargen etablerar revir där de bor, och kommer låta markerna växa igen. Eventuellt plantera gran på vall och bete. Vi hade ett vargpar här i vintras, några kilometer bort, men de stannade inte kvar för att etablera revir.
Då det inte är ekonomiskt möjligt med vare sig herdar eller rovdjurshundar för 99% av alla får- och hästbesättningar i Sverige så kommer vi få se många artrika (1000-tals arter) betesmarker växa igen och bli bikulturell granskog (norsk rödgran + utsvultna vargar). Att ha “nattbete” och “dagbete” är en möjlig väg framåt, även om det kommer innebära stora kostnader för ett fåtal idealister som försöker härda ut.
Ett annat alternativ är en lättnad av de svenska djurskyddslagarna så att man får hålla djur inomhus hela året runt. Det skulle också kunna ge billigare svenskt kött och därmed glädja de konsumenter som hellre köper danskt. Däremot skulle betesdjuren direkt konkurreras ut prismässigt. Svenska djurskyddslagar är också sådana att man i teorin kan bli åtalad om man får vargrivna djur, även om det inte skett. Det är dock bara en tidsfråga innan exempelvis Djurens Rätt anmäler någon bonde med rivna djur för djurplågeri. Bonden har ju försummat skyddet och djurens hälsa och orsakat dem lidande. Därmed bör man som djurhållare enligt djurskyddslagstiftningen åka i fängelse för bland annat djurplågeri och beläggas med djurförbud.
Och (c)enterpartiet åker antagligen ur Riksdagen i nästa val via eftergiften angående vargjakten, oavsett om detta är rätt beslut, fel beslut eller bara ett formuleringssätt för att smita undan överheten i EU. De har nu gjort tillräckligt många av sina kärnväljare förbannade för att tappa de sista tiondelarnas procent som behövs för att åka ur. Därmed kommer det socialistiska blockets valseger i nästa val vara säkrad. Inget parti för längre lantbrukarnas eller jägarnas talan. Även om åsikterna går isär så är antagligen hälften av denna 400 000+ personer starka väljarkår förbannade nu. Och av de förbannade 200 000+ finns en viss överrepresentation som röstat på (c).
Nu kan (s)ocialisterna förstås vinna ändå, men sannolikheten har på marginalen stärkts. Det krävs inte mycket för att sparka ut (c) ur Riksdagen. Lösningen för (c) är väl att välja en yngre mer bildfager kvinna till partiledare och profilera om sig som ett genuskorrekt feministiskt alternativ hos den borgerliga alliansregimen. Då kanske man kan kompensera för de väljare man tappar genom att rekrytera över en del feminister från det socialistiska blocket.
Och vinner socialisterna så går Fas 3-lösningen för vallning bort när slavarna istället dirigeras hem till TV:n.
Dags för osakliga kommentarer och pajkastning, vilket är garanterat när man skriver om varg, och jag är inte ett dugg bättre själv om nu någon trodde att jag anser det.
53 kommentarer
Blaha, vem fan bryr sig om jordbruk?
Bara de som behöver mat för att överleva!
Humanekologi..haha låter som nåt miljövänstern fantiserat ihop. Miljöpartist!
Ni som odlar på lite större skala än radhusträdgårdens vissna tomatplanta och tio mini-morötter, hur tacklar ni mördarsniglar? Jag vet en hel del med resonabla ambitioner som tröttnat på att mata dom bruna slemkorvarna och helt enkelt lagt ner hemodlingen.
Kan man inte helt enkelt öka älg- och rådjursstammarna, så att vargen har gott om mat utan att behöva palla tamfår? Eller föredrar ulven tamdjur ändå? För att det är lättare att få tag på, i så fall, eller för att det är godare?
Jägarna kanske kan jaga finansvargarna som huserar vid Brunkebergs Torg istället? De torde vara lätta att urskilja från fårket…
Vargfrågan är en märklig sådan. I pytteländer som Estland finns ca 500st vargar, i Lettland 750st och Litauen 600st. I stora avlånga Sverige finns runt 200 jagade stackars vargar. Och det klarar vi tydligen inte.
Det finns i alla fall ett parti som för jägarnas talan i denna fråga, men det är väl inte korrekt att nämna dem här. Deras jordbrukspolitik är tyvärr inte så genomtänkt ännu dock.
Äh, pajkastning blir det bara för att det är ett problem som drabbar så otroligt få människor. Lite som att du skulle skriva ett inlägg om elallergi.
Blir inte köttet av sämre kvalitet om djuren stallas året runt? De behöver väl frisk luft, sol och fräsch grönsallad precis som vilken Svenson som helst för att hålla Omega 3-kvoten uppe.
Cornucopia?
Evig dårskap i en skändlig värld?
C och KD klarade sig mycket tack vare sympatiröster från framförallt M som utgick från statistik innan valet. Taktiken lyckades ju uppenbarligen och samma lär ske igen. Underskatta inte socialmedia.
Att sossarna skulle vinna nästa val är bara en våt dröm för dess följeslagare, för vem vill ha en ex brottsling som statsminister? Tydligen vänsterblocket.
Det finns väl redan etablerade vargjägare med nätverk i Sverige som skrattar åt vad politikerna säger enligt SVT. Fast jag gissar på att de flesta finns i norra Sverige då de verkar rätt vilda.
Norrland = Mad max zone.
Hej Cornu,
Hur torkar du din ved ?
Sveriges största ekonomibloggare är en bonde – det är ju så att man blir rädd.
Som om Sveriges största pensionärsblogg skulle drivas av en tonåring.
Peter Madison, kanske inte fullt genomtänkt kommentar av dig.
Sverige är inte Baltikum.
1. Sverige utrotade på statligt dekret vargarna för 150 år sedan. Sedan dess är landsbygden anpassad till vargfritt jordbruk. Vargarna har hela tiden funnits i Baltikum och där vet man hur man skall handskas med dem. Här införs vargar via politiskt beslut, trots att arten är lika främmande som mårdhund, men vi får inga som helst verktyg annat än att låsa om oss för att hantera det hela. Det är som avskaffa fängelserna i Sverige och säga "folk får väl skaffa sig bättre lås, kan man inte skydda sig mot kriminella skall man inte bo i Sverige".
2. Kostnadsläget är helt annat i Baltikum. Om du är beredd att jobba för baltisk lön (inte vad balter får i Sverige alltså), så kan man ha lägga tid på att ta in och ut djuren varje dag, och ha bete på tjuder etc. (ej tillåtet i Sverige pga djurskyddslagarna vad jag vet).
Orkar inte lista skillnaderna, och jag misstänker att du varken skulle förstå eller ta till dig det hela ändå.
De som idag lever i vargrevir lever med en vargdensitet motsvarande 3000 vargar i Sverige. De har det lika tufft som i Baltikum, men saknar traditioner och redskap för att hantera det hela.
Jmf i Rumänien där varje landsbygdsbo ser det som sin plikt att skrämma iväg varje varg de ser så de fortsätter vara livrädda för människor. Vad gör man i Sverige? Tar fram kameran…
Ja, inlåsta djur ger sämre kött. Hindrar få svenskar från att köpa danskt eller irländskt. Bara de slipper betala.
Ser att börsen gått ner lite medan jag varit ute och jobbat hela dagen. Med vad? Reparation och underhåll av stängsel…
I-lands problem!
När du bodde i villa i förort för 10 år sedan var detta inget problem.. Stackars bönder!
Asso, FAS3are som fårskötare.. fan ingen dum idé.. =) ordna ett par öppna plåttak med en solpanel nog för att driva en laptop på betesmarken så kan jag nog trivas rätt gott o vakta får.. =) brasa får man ha när man ska laga mat.. (veden får man hugga till innan man ska ut o så får man bära med sig dagsbehovet.) med rullande schema för natt och inhämtning av ny ved och så ska det nog gå rätt bra 😉
cornucopia, om du har tid och ork så får du gärna förklara skillnaderna mellan Sverige och Baltikum när det gäller skydd från varg så att vi oinsatta förstår.
Förr, innan kulvapnen då vargen ännu var allmän, hade man sina tamdjur ute på dagarna och stängde in dem på nätterna. Ungefär som massajerna idag har sina kor i lejonland.
Inte speciellt många tamdjur går åt, och inte ens i massajland dödas det speciellt mycket folk av lejonen (men väl av flodhästar, som dock håller på att minska i antal pga illegal jakt).
Men sedan man lyckades decimera vargstammen i slutet på 1800-talet, för att sedan utrota den helt i Sverige, vande man sig vid att ha ute sina tamdjur dygnet runt.
Och här är vi idag. Kanske ska vi tänka om lite och ta till oss tidigare generationers kunskap om hur man kan leva tillsammans.
Allternativt kan man ju ha 5-trådigt elstängsel, driver Du jordbruk kan Du t o m för ekonomisk stöd till detta.
Och ramför allt, lämna aldrig åtel eller slaktrester i närheten av Dina djur om Du bor i rovdjursland.
Vargen, och framförallt björnen har ett fantastiskt väderkorn. Och så är de ju opertunister 🙂
Idag pågår ett massutdöende av arter som tidigare har inträffat ca 6 ggr under livets historia. Alltid med stora förändringar för de livsformer som blivit kvar.
Mångfald är livets styrka, tro inget annat.
Japp, mångfald. Vargen är en enda art. På en betes- eller slåtteräng finns det flera tusen arter som hotas om de får växa igen, t ex på sina platser Sverigeunika orkidéer. Varg är inte mångfald, varg är ett stort coolt rovdjur, så därför blandar en del ihop denna enskilda art med mångfald.
Det bästa är nog att se ekonomiskt på saken och ge markägaren rätt att skjuta alla vargar bäst de vill, på sin egen mark alltså. Norröver har skogsbolag ofta stora sammanhängande områden och då kan det vara bra med vargar, som håller nere älg, rådjur och bäver, som ger stora skogsskador. Det är också rimligt att någon får fridlysa varg på sin mark och på lika stora mellanliggande områden, ägda av andra alltså. De som vill jaga vilt för sin hobby måste då betala markägaren, som ju har rätten till jakten, mer än skogsskadorna. Någon fäbodbonde med olycklig placering kan då bli markdemokratiskt nedröstad och får ta konsekvenserna av detta. De korrupta politikerna och byråkraterna inom och utom landet och alla andra som inte fattar något eller äger något kopplas bort.
I grunden handlar vargfrågan om att jägarna inte vill ha konkurrens om rådjur och älg.
Kan vi inte skjuta alla vilda djur? Inga fler viltolyckor, inga fler fästingspridare, inga fler bökande vildsvin etc etc
Rensa rent i skogen!
Om vi ska klara livsmedelsförsörjningen när de fossila bränslena sinar måste djurhållningen minska. Idag förbrukas mängder av livsmedel som djurfoder, ett groteskt ebberöds bank. Om man ersätter korna på en ekologisk gård med en biogasreaktor producerar man mer livsmedel räknat som protein i form av spannmål och ärter än vad mjölken och köttet ger. Man får en bättre växtnäringshushållning (gödseln läcker stora mängder kväve i alla hanteringsled) men framförallt blir man oberoende av fossila bränslen. Ett visst överskott av metan uppstår faktiskt. Produktion av mjölk och kött bör begränsas till betesmarker där idisslarna har sin komparativa fördel. /odlare
(Ditt nuvarande konto xxx@dd har inte åtkomst att visa den här sidan.)
Så det få bli anonymt
/william
————-
Mångfald.
Nja, topp-predatorerna har nog betydligt större betydelse för mångfalden än att bara bevara sig själva.
En stor del av algblomningen i östersjön beror t ex till stor del på att man fiskat upp topp-predatorerna som lax och torsk. Kvar blir en massa strömming och skarpsill som äter zooplankton. Zooplankton som skulle ha ätit upp alla de växtplankton som bildats. Och de blor många med all gödning som sjuhållning och jordbruk släpper ut i Östersjön.
Men nu blir det för lite zooplankton och för mycket växtplankton.
Resultatet blir intressant nog magrare fåglar, färre yngel av arter som abborre och gädda, algblomning och döda bottnar.
Många skyller märkligt nog detta på skarvarna och säger; – DÖDA dem alla!
Den största biologiska mångfalden finns ju som bekant i områden där människan pillat så lite som möjligt i ekosystemet. Vi klara det helt enkelt inte att styra så komplex system.
Vi klarar ju inte ens av relativt enkla ekonomiska system…
Där vi drar fram blir i stället enfalden.
Bra (eller snarare dåliga) exempel på detta är oljepalmsodlingarna på Borneo (ja hela sydostasien faktiskt) och veteområdena i USA. Enfald, utarmning, jorerotion och enfald blir kvar.
Kortsiktiga vinster jepp, men någon framtid, eller mångfald blir där inte.
Enfald, utarmning, jord erosion blir resultatet efter några år.
Inte blir det heller bättre av att man använder maten som odlas till etanol istället för at försörja jorden svältande.
Obesprutade och ogödslade ängsmarker är bra, absolut , men ännu bättre om de kombineras med så många arter som möjligt. Där bl a vargen ingår som en del i systemet.
Jag bor själv vid Riala-reviret och här finns flera fårodlare.
So far har det, men några undantag, gått bra, trots att de har djuren ute dygnet runt.
Några lösspringande hundar har strykt med, och en kalv som var utanför sin hage och sprang.
Mycket skrik varje gång det händer, men är det ett problem egentligen?
Vildsvinen är betydligt mer besvärlig här.
Om än godare.
🙂
F ö lever Riala-vargarna mestadels på rådjur, annars är älgen huvudbytet för svensk vargar.
Så det är klart att jägaren ser dem som sin konkurrenter och vill bli av med dem.
Små kortsiktiga tankar anser jag.
Skulle de mot förmodan bosätta sig nere hos Dig så prova att sätta upp några smällare som kan fyras av om Du skull se dem.
Eller ännu bättre, ta en kikare och se hur väl de interagerar med varandra. Otroligt intressant att se.
19:06
Klockrent inlägg. Få verkar förstå vad som händer när den ointelligenta människan rubbar balansen som råder.
Människan är tvärtemot vad många tror inte den högsta intelligensen på detta klot. Och varje gång vi fuckar naturen får vi igen det med råge.
Jag tycker cornu bara gnäller och kräver i dessa inlägg, som ett grinigt envist barn.
Den nuvarande topp-predatorn människan jagar inte så hårt så det finns mer klövvilt än om vi får så mycket varg att antalet vargar begränsas av tillgången på mat.
Om vargen ersätter jägarna som topp-predator bör det överlag ge mer skogsproduktion, framförallt gynnas tallplanteringar. Det och igenplantering eller igenväxning som lite långasammare ger skog på före detta ängsmarker och eklandskap bör ge ett större nationalekonomiskt netto genom mer råvara till skogsindustrierna. Dessutom kostar nedlagda betesmarker inga bidrag och nedlagda jorbruk behöver inte hjälp med vargstängsel, det finns helt enklet ringa BNP netto i biologisk mångfald…
Om inget ändrar trenderna så lär det inte ske så mycket fören det börjar gå åt hästar i hög takt. Det är möjligt att det som då ändras är djurskyddsbestämmelserna så kraven på djuromsorg sänks så de stackars djuren får vara inomhus i säkerhet. Knorren att djures rätt kan anmäla jordbrukare för djurmisshandel när de misslyckas med att skydda sin djur är intressant, det skulle kunna bli någon form av vändpunkt.
Om depressionen efter peak oil blir så svår att värdet på kött går upp rejält och många dessutom blir beroende av sina boskap samtidigt som staten inte har råd med övervakning kan det bli så att övervakningen av vargarna i söder blir lika hård som övervakningen av vargar i renbetesland. Det lättaste sättet att sköta en sådan förändring utan att skada respekten för lagen är att tillåta jakt där det finns tamdjur och då pressa ut vargen till de områden som till stora delar är övergivna. Om man tittar på det krasst BNP mässigt borde det vara en effektiv lösning.
Det politiska beslutet på 1800-talet att finansiera och lagstifta en vargutrotning är intressant då det visar att den högsta lagstiftade makten brydde sig om de fattiga landsbygdsborna. Om afrikanska folk för hundra år sedan hade haft samma jämställdhet mellan högsta hövding och lägsta snart-svälta-ihjäl stackare hade det inte funnits ett enda stor kattdjur kvar i Afrika.
Näringspumpen är intressant.
Vad blir den moderna motsvarigheten med tillgång till el, maskiner med dyrbart bränsle och tillgång till dyr kvävegödning?
Jag kan tänka mig någon variant där man odlar gödslad energiskog på sämre men rationellt arronderade åkrar och sedan delar på löv, bark och trä till olika syften.
Trädplantering för att fånga upp näringsämnesläckage är en fin idé.
Bevattning av bättre marker borde löna sig och kan kombineras med fångdammar för näringsämnen.
Skogsgödsling borde löna sig på en del marker.
Genmanipulering för kvävefixering borde kunna påverka det ekonomiska jämviktsläget en hel del om det går att åstadkomma.
Skogsbruket borde vid sjunkande löner och stigande värde på skogsprodukter återigen få en större andel manuellt arbete, dock med röjsåg och motorsåg. Vad av den fällda biomassan lönar det sig att flytta på för foder, värmeproduktion och bioraffinaderier?
19:34 "Den nuvarande topp-predatorn människan jagar inte så hårt så det finns mer klövvilt än om vi får så mycket varg att antalet vargar begränsas av tillgången på mat."
Knappast.
Idag skjuter vi i Sverige av ungefär än hälften av älgstammen varje år.
Det till bra många vargar för att åstadkomma detta.
Och som Du skriver, naturen sköter balansen mellan rov- och bytesdjur perfekt.
Så att man i förhållande till resurserna alltid har ett optimalt förhållande.
Se på de stora bisonjordarna och Afrikas rikedomar innan kulvapnen kom.
Maximalt antal arter, med rovdjur som balanserar upp det hela.
På ett fåtal år sköt man ut miljontals bisonoxar, utrotade den miljonhövdade vandringsduvan och den sydafrikanska quaggan. Den sistnämnda som fanns i hjordar som det tog dagar för att passera en bestämd plats.
Därtill tar rovdjuren de svagaste, och minst anpassade individerna, till skillnad mot jägare som hellre vill ha en tjur ed stor krona än en svag och liten än.
Vilket ger på sikt de bästa generna…
/william
William, ”optimalt förhållande”, för vadå? Jag vill också ha ett optimalt förhållande, samhällsekonomiskt. Jag håller med dig om att människan inte klarar att styra. Och därför bör hon inte heller försöka, om det inte är kortsiktigt ekonomiskt lönsamt förstås. Mångfald inom växter och djur är meningslöst flum. Komplexiteten blir bara för stor. Den stora fårskocken har fått hybris.
Det kortsiktigt lönsamma måste snart drivas ännu längre, för snart kommer ekonomin och hela systemet att krascha. Men det ligger utanför tråden. Det kan inte påverkas och har inget att göra med enfald eller mångfald. Möjligen är det enfaldigt att tro något annat.
Cornucopia sa: "Ja, inlåsta djur ger sämre kött. Hindrar få svenskar från att köpa danskt eller irländskt. Bara de slipper betala."
Jag håller hårt på kvalité före kvantité, men när det kommer till köttfärs är jag dock tvingad att köpa irländskt euroshopper. Jag önskar jag inte behövde eftersom jag är orolig för vad i helsike de bönderna gör under produktion. Men euroshopper köttfärs är den enda köttfärsen med 20% fett.
William, jägarkåren har lärt sig att inte jaga mer älg än att älgstamen förblir stor, produktiv och lätt att jaga. Vargen har ingen sådan planering, den äter, förökar sig och flyttar när det blir ont om mat och lediga revir.
Det är helt riktigt att jägarna ger ett evolutionstryck för mindre älgar med mindre krona.
Det är f.ö. flera tuen års brukande och samspel med naturen som har gett oss hagmarkerna. En del av de arterna kommer troligtvis i sin tur från landskap påverkade av mycket stora växtätare som mammutar. De finns inte längre och nu är naturen anpassad efter att vi människor under lång tid har levt på ett visst sätt vilket de flesta av oss har slutat göra.
Ett annat exempel på en art som är beroende av gammaldags jordbruk är snoken som lägger sina ägg i gödselstackar.
Bra skrivet som vanligt Cornucopia! Vad gäller vargen tycker jag som Urban Persson ovan, låt varje markägare själv bestämma om det ska finnas varg på den egna marken.
Icke markägare borde inte ha något som helst inflytande över markägarnas egendom. Den som idag inte äger mark och vill ha varg får köpa mark och vårda vargen på sin egen mark.
Skogsägare
Urban 20:26.
Optimalt för det maximala enheten av liv som ett givet utrymme kan hålla.
På kort sikt vill inte heller jag se en ekonomisk världskollaps, men ser jag till hur jag vill att barn och barnbarn ska kunna leva sina liv så tror jag inte att vårt sätt att utnyttja jordens resurser just nu är optimalt för dem som komma skall.
I princip alla forskande biologer, medicinare m fl är nog rörande överrens om att en biologisk mångfald ger ett bättre liv för oss alla. Speciellt på sikt, så det är knappast något flum.
Magnus 20:53 Det är nog snarare lagstiftaren är jägarkåren som håller antalet individer på en, för vem, "lagom" nivå.
Empiriskt kan man se att där jägare har fått husera fritt har bytesdjuren snabbt försvunnit.
Hagmarker/savanner/prärier, jo, jag är för dem.
Men de kräver mycket växtätare utan besprutning och övergödsling om de ska vara artrikedomsfrämjande.
Lönsamheten gör ju dessvärre att vi får färre och färre av dem i Sverige idag.
Planterad skog är vad jag ser på del flesta gamla ängarna i mitt närområde.
Snoken är dålig på att anpassa sig, huggormens lösning att låta äggen kläckas då de läggs är betydligt effektivare i en kall miljö. Då kan honan själv välja den optimala temperaturen för utvecklingen av dem. Å snoken lägger lika gärna i förmultnade högar av växdelar som ju skapar värme när det bryts ner, eller på annan lämplig plats.
Så beroende av jordbruk är den definitivt inte, men den tackar ju inte nej om tillfälle gives.
/william
Nja, de artrikaste markerna vi har i Sverige är traditionellt brukade betesmarker och slåtterängar. Artrikare än orörd natur.
Inse att människan är en del av ekosystemet. Att ta bort människan minskar artrikedomen. Ni tänker inte humanekologiskt utan tror att människan står bredvid och tittar på, att människan på något sätt är gud. I själva verket är människan en dela av ekosystemet.
Anonym 2011-08-18 15:10 :
Jo, jag tycker mördarsnigeln är ett svårt hot mot grönsaksodlingen. Enklaste bekämpningsmetoden är att lägga en planka på fuktig jord. Låt plankan ligga över natten. Lyft plankan på dagen och klipp av alla sniglar du ser. Jag har avsatt en gammal dålig sax för ändamålet.
Cornu 21:24
Absolut är vi en del i ekosystemet.
Våra märkliga förmågor orsakar däremot en hel del konsekvenser i vår miljö som ingen tidigare art har lyckats med.
Så med vår stora kognitiva förmåga är det kanske lämpligt på att vi ibland funderar på om vill att det som nu händer med vårt livsutrymme ska hända.
Troligen är grunda sjögräsångar i Västerhavet Sveriges artrikaste miljö.
Och våra få söndertrålade djupkorallrev i Kosterrännan är otroliga.
Drygt 200 arter havsdjur och alger har sin enda svenska förekomst där.
http://www.wwf.se/vrt-arbete/hav-och-fiske/ww-fs-fiskguide/miljmrkta-fiskprodukter/1133502-kosterfjorden-8212-en-flik-av-oceanen
Ängar och (gammal) slåtteräng är absolut bra, om än inte bäst.
Men vi förlorar dem i nu i en rasande fart istället för att låta dem frodas.
Liksom vår urskog. Har för mig att runt 2% i Sverige är äkta gammelskog.
Därtill kommer att är knappas någon del är gammal lövskog som ju är fantastisk artrik.
T o m en ensam gammal ek, eller bok, kan ensam innehålla förvånansvärt många arter.
En gång var större delen av mellaneuropa, och delar av norra täckt av en enda sammanhängade skog.
I dag finns en liten rik rest kvar, Bialowieza i Polen (och en del i Vitryssland).
Men den naggas årligen i kanten av människor som hellre vill tjäna en snabb hacka än att bevara den mångfald som byggts upp under enoer av tid.
http://www.skogssallskapet.se/skogsvarden/2006_2/sv20.php
/william
Ok, tar tillbaka det.
Antar att du med samma logik tycker att exempelvis tigern kan utrotas. Eller är det bara i Sverige man måste skydda bönderna (dvs dig själv) till varje pris?
snart är bönder och husdjur de mest akut utrotningshotade arterna
William, du verkar vara insatt i sådant här och inte bara bry dig om gulliga djur. Men du har inte nämnt något exempel på mångfaldsfördelar med varg. Det övertygar inte att skylla på komplexiteten. Det måste rimligen finnas något skäl. Jag kan inte det här ämnet, man har förstått att de svenska vargarna är så genetiskt defomerade av inavel att det bästa vore att avliva alla.
I Vitryssland har tydligen lite mångfalld inom politiken gett stor mångfalld i skogen. I det här landet har sedan istäcket försvann antalet arter ökat med åtskilliga procent. Och istiden kommer nog tillbaka. Det är verkligen komplext. Och du tror att man kan styra detta och få fram något som blir optimalt. Det går inte alls och är flum. Det enda som fungerar är kortsiktig lönsamhet och så har det alltid varit. Du verkar sakna kognitiv förmåga.
Beskrivningen om näringspumpen är synnerligen relevant och, som vanligt när det gäller Cornucopia, väl och sakligt formulerad (i sammanhanget säger denna nyhet en del om hur ur intellektuellt utmattade vi är nu på kortsynthetens upploppsraka: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=4645214).
Men sedan… vargresonemanget är ju befängt och fullständigt oproportionerligt. Elefantstängsel, granplanteringar i beteshagar och en vanmäktig jägarkår (hur är det med jägarlobbyns representation i riksdagen…). Jag har får i vargrevir och faktum är att Länsstyrelsen lämnar förmånliga bidrag som gör att ett 5-trådigt elstängsel inte blir dyrare än att stängsla på vanligt sätt. Man kan utan problem och maskiner göra jobbet själv och man får ett stängsel håller mkt länge. Visst kan en varg eller ett lodjur hoppa in men det är ytterst ovanligt enligt den statistik som finns tillgänglig.
Nej, den massiva ökningen av inhemskt (och mindre fossilberoende) livsmedelsproduktion som inom kort kommer att bli nödvändig kan självklart kombineras med en rimlig rovdjursstam även om det innebär att vi måste lära oss ett och annat av länder där man inte helt glömt bort beprövad kunskap om hur man samlever med andra rovdjur i den ekologiska kontexten.
Vill du bara provocera för sakens skull Cornucopia?
Malarian försvann från Sverige (värdmyggan finns kvar) om jag minns rätt därför att djuren fick egna hus och allmänt fanns på större avstånd från människorna. Därmed bröts smittämnets livscykel.
Jag tror att också tuberkulosen frodades av närheten mellan människor och kreatur.
Ett långskott, men ett skäl till att människorna avbröt sin takgemenskap med kreaturen kanske var att rovdjuren inte längre utgjorde ett hot?
Med rovdjuren åter plus lite varmare och fuktigare klimat kommer kanske malarian tillbaka. Och tuberkulosen.
Urban 23:25.
Lite kognitiv förmåga har jag nog.
🙂
Jo det vare en enorm artrikedom under mellan och under de senaste istiderna. Kanske var detta däggdjurens guldålder. Bl a fanns en uppsjö av mastodonder spridda över hela världen.
Sen kom människan och förändrade situationen och antalet arter har sedan tickat ner. I explosionsartat fart sedan sent 1800-tal,
Nu är inte alla försvunna arter vårt "fel", men vad det gäller mastodonterna var vi troligen en starkt påvekande faktor trots att detta var för många 1000 år ssedan och trots att vi då inte var så många.
Vargens betydelse för mångfalden är bl a att det är fler andra arter som gynnas av de kan ta del av rester från vargens byten. Bl a korp som på många ställen kallas Wolf-bird, just för att den är så gynnad av förekomst av varg. Den kan t o m visa vargen på var det finns byten. Fjällräv är en annan art som fått det svårt sen vargen försvann. Men det finns många fler, stora som små. Vidare hjälper, som nämnts tidigare, bytesdjuren att hålla en frisk genpool genom att slå ut defekta och svag djur.
Vidare jag tror definitivt inte avv vi kan styra ekosystemet optimalt. det är ju därför bör vi vara så rädda som möjligt om den lilla mångfald som ännu finns kvar i världen.
Ty eljest blir bara enfalden kvar…
🙂
/william
Återigen, det är mångfalden i det lilla som är viktigast. Insekter, blommor, svampar etc.
Svenska jägare lämnar inälvorna på 50 000+ älgar i skogen varje år, och 100 000-tals rådjurs inälvor. Dem tar korpen och nötskrikan/snöskatan hand om redan idag.
Antalet älgar och rådjur kommer bli färre när vargen decimerat stammen, och då kommer det netto lämnas mindre mat kvar till korp och nötskrika. Faller stammen under 50 000 djur, mot dagens 100 – 150 000 (minns inte riktigt), så kan vargen högst ta 25000 av dessa utan att älgen blir utrotad. Då blir det bara 25000 högar mat åt korp och nötskrika, inte 50000.
Vad är bäst för mångfalden?
Det jagas alldeles för mycket älg i Sverige. Det borde även den mest inbitne älgjaktsfanatiker förstå. För de flesta ("de flesta" betyder inte alla) är älgjakten i bästa fall ett nollsummespel ekonomiskt men för många är det en ren förlustaffär. Att inte begränsa älgjakten ytterligare med hänvisning till köttvärdet är alltså rent nonsens. Skogstillväxten ligger väl runt 50-100 miljoner kubikmeter om året så skogsbolagen borde också kunna hantera en minskad älgjakt.
Å andra sidan jagas det alldeles för lite rådjur och grisar (åtminstone söder om dalälven).
Om vi styrde över mer av jakten på de två sistnämnda skadedjuren skulle både samhällsekonomin och ekologin (för att inte tala om mina rosor, död åt de satans grisarna:) ) vinna på det. De norrlänningar som har ekonomi för det kunde komma ner till oss och jaga så fick de mindre bemedlade norr om dalälven husbehovsjaga älgstammen sida vid sida med vargen.
Låter inte det som en gullig lösning?
Alltid fascinerad som biolog varför man pratar om varg och inte rovdjur. Björnen har till och med dödat människor under 1900-talet vilket vargen aldrig ens varit i närheten av att lyckas med. Räven sprider parasiter och järven dödar ren.
Varför inte döda alla rovdjur?
/C
Ja ska man vara konsekvent ska alla rovdjur utrotas. Ska vi ändå leka gud i naturen så sätt fart! Svenskar ojjar sig när geparder dödas i afrika eller tigrar i Indien. Men samma bingolottospelare vill utrota vargen i Sverige.
Jag skiter i vargen lika mycket som jag skiter i om socialfall svälter ihjäl, det jag är allergisk emot är inkonsekvensen, skjut på allt som rör sig för fan!
Ska vi ändå utrota en art i naturen borde det vara fritt fram att utrota andra arter också. Kanadagäss borde utrotas, skarvarna, de vidriga huggormarna, de irriterande rådjuren, de stinkande vildsvinen.
Sen kunde man utrota sossar, vänsterpartister och miljöpartister på samma gång, de är ena vidriga samhällsparasiter.
Anonym 10:28 glömmer på ett bekvämt sätt att det är snarare återinförandet av vargen som är att leka gud, då vargen varit utrotad i Sverige.
Fast det sista stycket håller jag med om.
William, du nämner ett träffande exempel med Mastodonterna. Enligt Wikipedia: ”I åtminstone Nordamerika levde mastodonter fortfarande när människan invandrade; fynd som visar att mastodonter jagats av människor finns, men det är osäkert om människan haft någon del i mastodonternas utdöende. De senaste rönen tyder på att en meteor slog ner för 12900 år sedan, ungefär samtidigt som djuren försvann och att den katastrofen betydde slutet för många däggdjur på norra halvklotet.”
http://sv.wikipedia.org/wiki/Mastodont
En meteor visar bara vad komplext det är och vad meningslöst det är att tänka i andra banor än kortsiktig lönsamhet. Det finns knappast möjlighet att förbättra några vilda djurs genpool. Resan nedåt har börjat. Om ett tiotal år toppar industri- och jordbruksproduktionen och sedan blir det för människan i land efter land att leva på rester. Det finns nämligen inget mellanting när de ändliga naturresursena blir tillräckligt uttunnade och komplexiten i samhället blir tillräckligt hög. Pluggen dras i något som liknar ett exponentiellt förlopp. Sedan kommer nog något som liknar stenåldern sakta tillbaka. Århundradet kommer att bjuda på stora överaskningar och det blir en ”försämring”, ungefär som det blev en ”förbättring” under det förra. Om något ska göras så är det bättre att ge sig på själva människans genpool. Men det går inte att göra mer än obetydligt och man måste alltså tänka kortsiktigt.
När det har kraschat och restkulturerna kommer får kanske jakten ett större samhällsekonomiskt värde. Och det får nog också skogen, vilket står i konflikt med jaktvärdet. Jag har svårt att se hur detta ska kunna vägas in på ett rationellt sätt och vargens roll i det hela. En utrotning är säkert bättre, speciellt eftersom det finns så många vargar på andra håll och som är i mycket bättre genetiskt skick.
Cornu: 07:42 "Återigen, det är mångfalden i det lilla som är viktigast. Insekter, blommor, svampar etc."
Med den logiken så har havet aldrig mått bättre än nu, men tanke på att man beräknar att upp till 90% av de större rovfiskarna har tagits bort.
Det tror nog varken Du eller jag på.
🙂
Urban 12:53 " katastrofen betydde slutet för många däggdjur på norra halvklotet.”
Märkligt då att mastodonterna i syamerika dog ut samtidigt när människan kom dit…
Man har hittat bosättningar där befolkning til största delen har levt på, och av, mastodonter.
Wikipedia är bra, men ibland är det fritt att ha teorier där.
/william
Varför inte lära av historien?
Svensk boskap (alltså SKB) har fortfarande instinkt att försvara sig mot rovdjur (kanske t.o.m björn, om än inte lika framgångsrikt) – medan SRB och SLB påstås stå som dumma får (Förlåt Cornu) vid en attack. SKB ger mindre kött och mjölk per djur – men man kan ju ha fler – med lättare födslar och mindre sjukdom så blir det mindre veterinärbesök och arbetet med dessa djur faktiskt lika stort/litet. SKB-kött anses dessutom av många vara godare.
Traditionellt förde man så gott som alltid hem djuren varje kväll – eller till en natthage om man var långt från gården – inte för rovdjurens skull, utan för att mjölka och kunna ta tillvara gödseln. Att bara släppa djuren vind för våg där de kunde trilla nerför stup, gå ner sig eller möta björn hade man knappast råd med – en ko representerade en årslöns investering. (Kvigor o stutar fick dock ibland vandra fritt på rovdjursfria öar)
Och varför måste man ha en herde per fårägare? Man har ju inte ett mejeri per koägare eller en kvarn per spannmålsodlare. Gå ihop och anställ en herde tillsammans! Det har bönder alltid gjort i alla tider. Förr hade man särskilda stadsherdar som vallade stadsbornas boskap under dagen och förde den tillbaka till mjölkningen.
Det som är svårt idag är att det är så få människor som rör sig i skogen och kan göra vargen skygg – och där finns ju en hel del skogsägare som vill ha ännu färre människor i skogen…
PS. Beskrivningen av näringspumpen bör kompletteras med hur trädrötterna utsöndrar syra som bryter ned mineraler och frigör näringsämnen, som förs upp i löven, hamnar på marken och sen i nästa års gräs och örter – som äts upp av djuren, vars gödsel samlas in och sprids på åkern (endast i undantagsfall hade man gödsel nog att gödsla ängarna – ville man förnya dessa bröt man upp en havreåker och frigjorde därmed lite mineraler).
Jonas E
I Värmland är det tydligen en fårfarmare som skaffat sig två lamor som skydd mot varg.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/lama-vaktar-far-mot-varg_6402333.svd