Ekonomiska prognoser, dvs det vi alla vet är gissningar men som prognosläggare framställer som sanningar, är förstås roande. Ofta bygger dessa på i princip linjär antaganden, det jag kallar linjärekonomi. Eftersom något utvecklats si och så under en viss tidsperiod så kommer det fortsätta på det viset.
Det leder till floskler som att börsen alltid stiger, trots att börsen i princip bara gått kräftgång de senaste elva åren och bara nått tidigare topp från mars år 2000. Enskilda bolag har förstås slagit nya rekord, både uppåt och nedåt, men en generell börsplacering de senaste 11 åren har ätits upp av fondförvaltningsavgifter, schablonbeskattning i kapitalförsäkring och pensionssparande. Andra floskler är att bostaden alltid är en lönsam investering, bara för att bostadspriserna stigit i ungefär 15 år, och ungefär 30 år före det, men justerat för inflationen haft en svag utveckling generellt. Linjärekonomer brukar nämligen strunta i inflationens påverkan på utvecklingen av värden. När något stiger lika mycket som inflationen så blir man inte rikare, man blir fattigare. Detta eftersom staten vill ha procent i skatt på eventuell nominell reavinst, trots att det bara rör sig om inflationsjustering.
Ja, jag lägger också “prognoser”, men jag är inte intresserad av linjärekonomi. Till mitt försvar är att jag är intresserad av när det vänder. Inte att räkna ut derivatan (=lutningen) på en enligt business as usual (BAU) linjär utveckling. Det är vändningarna som är intressanta. Det är vändningarna som blir dramatiska. Det är vändningarna som skiljer agnarna från vetet och skapar eller utraderar förmögenheter. Däremellan är det bara att bräka tillsammans med resten av fåren och springa åt samma håll. Men den som först vänder riktning vid rätt tidpunkt har mycket att vinna medan övriga får springer vidare mot avgrunden.
Ett lysande exempel på “räkna ut derivatan för BAU” är en uppsats från Mälardalens Högskola (kallar sig universitet numer, men det är förstås en parodi på ordet universitet) vid namn “Forecasting the House Price Index in Stockholm County 2011-2014: A multiple regression analysis of four influential macroeconomic variables” som länkades i några inlägg i veckan. (Länk till försättssidan och hela uppsatsen)
Sammanfattningen är att eftersom sju makrofaktorer som sägs förklara hela prisutvecklingen i bostadsbubblan enligt linjär multipel regression utvecklas för bostadspriserna positivt, så kommer bostadspriserna specifikt i Stockholm att stiga varje år till och med år 2014. Eftersom det stigit så kommer det fortsätta att stiga är vad man alltså säger här. Citat ur deras egen sammanfattning:
“Den framtida utvecklingen av bostadspriserna i Stockholms län har beräknats ha en positiv lutning inom samtliga år 2011-2014, men under 2011 visar också prognosen att ökningen av huspriserna kommer att avta successivt. Icke desto mindre avslöjar beteendeekonomi vissa insikter om utvecklingen på bostadsmarknaden och att huspriserna kan innehålla en andel abnorm avkastning.”
Detta är en strålande insikt i hur ekonomer “tänker”. För det första så låtsas de att ekonomi är en naturvetenskap och att det finns fastställa ekonomilagar motsvarande naturlagar. Det finns det inte. För det andra så förenklar man hela bostadsmarknaden och Sveriges ekonomi och samspelet med omvärlden ner till sju enkla variabler.
Det roliga är att dessa kallar det hela för beteendeekonomi. Folks beteende förväntas alltså kunna isoleras till sju variabler.
Nu är det här förstås bara en uppsats som är till för att visa att studenterna kan de fyra räknesätten och kan stoppa in siffror i Excel, SAS, S+,R eller något annat lämpligt program, applicerat på sju variabler som man fantiserar ihop beskriver och förklarar hela bostadsmarknaden. Och som sådan är den ju lyckad.
Eller så rör det sig om bostadsmäklarstudenter…
Jag föreslår istället att studenterna ifråga läser Fooled by Randomness och inser begränsningarna i modeller istället för att presentera dem som en vetenskaplig sanning. Ekonomi är inte vetenskap, utan en religion utifrån av människan fastställda begränsningar och regler.
Och det är vändningarna som är intressanta. Inte att rita en svagt avtagande linje in i framtiden.
Å andra sidan är finns det en del mer läsvärda formuleringar i texten.
“Mob psychology can also be a reason for the increase in house prices as everybody wants to take part of the high returns. In the beginning this behavior can be seen as rational, but when more people align, the behavior can develop excess risk taking in the form of leverage, i.e. an irrational behavior. In the graph we note the increasing leverage by households, even in times of an increasing repo rate. This phenomenon can be explained by the decreasing number of houses per person and the expectations that the positive trend on the house market will continue. In such situations individuals might think that it is “ok” to expand their debt. We also believe that there is a subconscious incentive not to increase the pace of building new houses, since it favors the existing house owners as well as the communities’ attractiveness. We believe that this sort of thinking already is in the minds of people and that they feel stressed to enter the house market before it is too late.”
Bää…
Tillägg: Spammar man länkar till sin uppsats i kommentarer på bloggen får man leva med konsekvenserna.
94 kommentarer
Uppsatsen är något som utan problem ska skrivas ihop på en helg. Kvalitén är i linje med mina låga förväntningar. Jag noterade att fakulteten kallas "School of Sustainable Development of Society and Technology"…
Bää, bää
När vi nu snackar linjer som vänder upp eller ner. Skall man vara hyresmupp eller bolånetorsk de närmsta åren?
http://www.nytimes.com/interactive/business/buy-rent-calculator.html
Från och med 2001 till och med idag har stockholmsbörsen ackumulerat gett ca 70% inklusive utdelningar. Drar man av avkastningsskatt från detta återstår fortfarande drygt 55%. Det är inga fantastiska siffror men heller inte så uselt som många verkar ha fått för sig.
Med inslag av svensk räntefond på, säg, 25% av portföljen och rebalansering varje år hade man haft både bättre och jämnare avkastning.
Andra börser har förvisso gått sämre, men många fonder har också gått bättre. Hade man haft en portfölj av t.ex. Skagens fonder + några av de bättre presterande räntefonderna på marknaden hade man haft långt mer än 100% ackumulerad avkastning efter avkastningsskatt under dessa så kallade "förlorade" år.
MvH Siffernisse
Ska jag tolka inlägget som att blogginnehavaren sällar sig till markerna tillhörande Hayek och Mises funderingar och tro…?
6a 68
Det komiska är att det ser vederhäftigt ut;
Grekiska bokstäver som koefficienter, många och snygga (hm, ja) grafer, sex decimaler i beräkningarna och tre sidor med referenser
Som det står i slutsaterna på sid 28
"
Always remember… “the trend is your friend”.
"
Naturligtvis så saknas avsnittet där en diskussion görs om validiteten av resultatet. Men studenterna fick säkert godkänt iallafall, för det är väl inget viktigt avsnitt. Det ser snyggt ut – det är viktigt. I ekonomernas värld.
Så går det när man låter matematik och naturvetare kidnappa en samhällsvetenskap.
Så teknisk analys passar bara när den inte utförs av ekonomer?
Vill se er driva företag o samhälle lika bra utan någon teoretisk ekonomisk kunskap i botten… Sen så är ju en del ekonomer lika insnöade som björnar i ide och vill ogärna se på verkligheten. Precis som folk i allmänhet.
Off topic: För er som tänker köpa boken Midvintermörker kan jag hälsa att snålalternativet "Kulturbutiken" inte var någon hit då jag fick vänta 17 dagar på boken. De har inte boken i lager och beställer den bara från förlaget när de får en order. Något för er andra att tänka på om ni vill ha något att läsa på semestern…
Nu har jag iaf kommit igång med läsningen och inledningen lovar gott!
/Palle
Finns det några empiriska belägg för att samhällen där ekonomivetenskapen haft stort inflytande varit mer framgångsrika ekonomiskt (eller för den delen socialt/kulturellt) än de där så ej varit fallet?
Min anekdotiska erfarenhet är att såväl organisationer som länder har tenderat att lyckas sämre i takt med att ekonomers teorier fått större inflytande över besluten. Någon som vet om det finns någon sorts forskning kring detta?
/Ramus
Re Anonym 11:16
Jag skulle snarare säga att så går det om man låter ekonomer försöka använda matematik utan förstå vad de håller på med.
Jag har själv jobbat med riskbevakning i finanbranschen. Vi hade en risknivå på pappret som sa att risken för konkurs var en på flera miljoner. Tyvärr är det ett problem när ekonomer med bristande förståelse inte inser den verkliga risken utan sätter sin tillförlit till dessa "avancerade modeller". Ofta görs beräkningarna med alldeles för kort historik och en mängd antaganden som är högst tveksamma. Även här fås samma problematik som påpekas i blogginlägget vilket gör att en riskrapport i praktiken säger följande: förutsatt att marknaden rör sig på samma sätt som under de senaste åren (vid det tillfället högkonjuktur), är risken för en bakrutt i obefintlig. Hur det risken däremot ser ut vid ekonomisk kris tas inte alls upp i beräkningarna.
Nu vill jag inte bara kasta skit på ekonomer, det finns säkert lika många fall där ekonomerna har förståelse och matematiker är för teoretiska, skillnaden är dock att det ofta är ekonomen som fattar besluten.
Jag vill även hålla med om att många uppsatser idag är ett stort skämt. Ofta handlar det just om att göra en regression eller statistiskt test som visar på ett samband. Det vara så enkla samband som att "familjer i skärholmen tjänar mindre än familjer på östermalm", där djupare analys av samband och drivande faktorer bakom resultatet helt saknas.
NY times köpa/hyra-simulator är rätt bra. Plugga in svenska kronor i fälten så går det precis lika fint att räkna.
Jag ser själv att hyra i mitt område ger mer pengar över varje år, även om bostadspriserna stiger i takt med inflationen/hyrorna. Bostadspriserna måste alltså stiga mer än inflationen för att det ska vara bättre att hyra än att köpa — dvs, mer spekulation och att hushållen vill lägga större och större del av inkomsten på att bo. Detta är inte sannolikt utan tvärtom finns det en risk/chans att priserna går ner.
Detta är i grunden bra. Det är samma positiva effekt som om priset på tex mat eller kläder går ner — du får mer för pengarna.
Argumentet som finns kvar är att man inte vill hyra sitt boende, utan äga det, och att den varma känslan av "ägande" är värt X antal tusen kronor per månad. Det kan jag i och för sig förstå till viss del, även om det inte är ett rationellt tänkande. Frågan är hur många X tusen kronor som den känslan är värd?
En definition av inflation taget från uppsatsen:
"Inflation = General price increase of goods and services"
Inflation är en generell ökning av penningmängden och en av flera konsekvenser är att priserna stiger, vilket definitionsmässigt oftast förväxlas med inflation.
Så redan där faller en av de så kallade variablerna på grund av dess felaktiga definition och på grund av konsekvenserna som följer av dess applikation och implikationer.
Författarna stirrar sig blind på priser och dess nominella karaktär, men missar allt vettigt som har och göra med faktiskt inflationsjusterat värde och subjektiv värdeteori.
12:03
Spot on. Allt de skulle behöva läsa finns här:
http://fofoa.blogspot.com/
Tänkbart att de missat att icke-stationära tidsserier och multipel regression generellt är en dålig kombo…
Många har fattat att situationen är ohållbar men väljer ändå att belåna sig för högt eftersom man delar sin efterföljande situation med stora delar av befolkningen. Det finns heller ingenting man kan göra för att fly undan staten, kapitalet och arbetstagarorganisationerna som i maskopi kräver att alla ska låtsas tro att allt är ok.
Det är egentligen en given utveckling av den svenska modellen som byggt på att den allmänna ekonomin integrerats med den privata.
Däremot finns det säkert ett glapp till förståelse för att den situation man därmed försätter sig i handlar om NWO, Världsregering och så vidare.
Även de begreppen kan man vara bekant med men då som något abstrakt man måste akta sig för så småningom.
Det där fångstnätet fungerar som en trål eller gäddryssja. Fisken simmar in i redskapet som smalnar av längre fram och väl där är det för sent.
Tobias Wallin
Sju variabler är dock ganska mycket.
Med fyra variabler kan jag anpassa en elefant, och med fem kan jag få den att vifta på snabeln.
– Wolfgang Pauli
Fler sådana här blogginlägg tack. Om det är något som har gått snett så är det fundamenta i hur samspelet mellan ekonomi och människor, och vilket lett till situationen vi nu har. Bostadsbubblorna är en bieffekt. Girighet, inkompentens och förnekelse är recept på förintelse av civilisationer.
Fast så finns det en annan aspekt att det finns en mening med det som sker. Allt är inte svart eller vitt.
Bra sågning, dom borde läsa inte bara Fooled by Randomness utan även the Black Swan. Den senare tycker jag var betydligt mer givande. Och jag är matematiker, så det är inte bristande kunskaper det beror på.
En liten rättelse bara: Jag tror att dom menade "Behavioral economics" med termen "beteendeekonomi", vilket ju är lite av motsatsen till att reducera folks beteende till siffror. Tyvärr är ju det alternativet lika illa eller värre, då man ju bara sitter och hittar på historier post hoc.
Keep up the good blogging! Idag ska jag för övrigt kolla på ett hyreskontrakt och sedan försöka övertyga min fru om att hennes pendling borde förlängas med en längre promenad till tåget. Kommer nog vara svårt.
Jonathan:
Lycka till!
Det pikanta är väl att massor med professionella ekonomer som utför triviala arbetsuppgifter tjänar oerhört mycket pengar.
Fondförvaltare är ett bra exempel på folk som tjänar groteska pengar på triviala tjänster och utan ansvar om spekulationerna misslyckas.
Det indikerar att det finns en ekonom-bubbla, en bubbla som grovt övervärderar vår tids prästerskap, ekonomkåren.
Grundproblemet, som Cornucopia ofta tar upp, är den sanslösa penningexpansionen som alltför låga styrräntor hos centralbankerna genererar.
Det skapas pengar som är oerhört enkla att vaska upp av de som sitter nära till flödet.
Men Cornucopia är ju snäll så han kommer nog inte att driva på för att spräcka ekonombubblan.
Har jag rätt?
/LV
Jonathan:
släng in en 3-veckors till Thailand, lite schysst shopping i Singapore eller Kulan och en spa-weekend för henne med hennes kompisar så ska du se att du nog kan få ett visst intresse från hennes sida.
OT:
http://www.hemnet.se/artiklar/nyheter/2011/07/20/rekordstort-utbud-hoga-priser
Hej,
Uppsatsen har inte postats som något spam. Tanken var att läsarna av sektionen "bostadsbubbla" säkert skulle tycka det är intressant. Det ligger 100-tals timmars arbete bakom och vi har vägt in behavioral economics just som en kritik mot rationell teknisk analys.
Visst kan man kritisera antalet variabler och begränsningen, men det är också det enda sättet för att följa statistiska lagar och regler, annars blir det inte hanterbart, något de flesta som gjort liknande analyser vet om. Vi har dessutom inte nämnt att det är 7 variabler som påverkar hela prisbilden. Vi är naturligtvis medvetna om att det är 700 000 variabler som påverkar både nationellt och internationellt, men för att göra en uppsats på två månaders tid så var denna avgränsning nödvändig.
"The trend is your friend" var också menat som ironi, och att det inte alls är så man bör tänka på bostadsmarknaden.
/Peter
http://butiken.metria.se/barometern/php/prisforandring.php?xslformatering=smahus_prisforandring.xsl&lansnamn=Hela%20riket&lansnr=0&lang=SV
Snacka om att kasta sten i glashus. Att ena dagen referera till "dödskors" ur pseudovetenskapen teknisk analys och nästa dag förkasta regressionsanalys och trender är helt klar uppseendeväckande 🙂
I övrigt följer jag med stort nöje dina smädelser mot ekonomer i allmänhet, det är förstås mycket enklare att driva en ekonomiblogg om man fyller den med likasinnade läsare och försöker undvika att folk som faktiskt har lite praktisk och teoretisk kunskap kommer och stör. Men det är bara min åsikt.
Enligt en större amerikansk undersökning för ett antal år sedan (har glömt källan), tänker, resonerar, och prioriterar civilekonomer helt annorlunda än övriga delen av befolkningen. Konklusionen skulle kunna bli att ekonomer är odemokratiska, och kanske olämpliga för ministerposter.
Sokrates
Cornu, kan vi fa din syn pa deflation vs. hyperinflation debatten. Vad ar dina argument for/emot det ena eller andra? Om hela banksystemet falierar, vad hander da? Har du dina likvider i madrassen? Tror du att det hela kommer att ske langsamt sa man hinner reagera?
Joakim Persson: Resonemanget och jämförelsen är bara relevant om en fungerande hyresmarknad finns. På många platser finns inte alternativet att hyra alls i praktiken. Frågan blir då snarare hyr mycket extra man är beredd att betala för lägesskillnaden mellan hyresrätten i Ronna och bostadsrätten i Vasastan….
Peter:
Din invändning visar precis att du borde läsa Fooled by Randomness och The Black Swan. Poängen är att ekonometri inte är meningsfullt, för det som spelar stor roll ryms helt enkelt inte i modellerna.
Den bästa parallell jag hörde tror jag det var Russ Roberts på Econtalk som drog: ekonomer ser på ekonomin som fysik, när den egentligen ligger närmare biologin. Ingen (eller i alla fall få) biologer försöker förutsäga utfall med den precision ekonomer gör.
Det är givetvis också en tom invändning att säga att man måste avgränsa sig någonstans för att kunna skriva en uppsats. Poängen är givetvis att om det resulterar i en uppsats som är meningslös så borde man inte göra det alls.
Att bostadspriserna måste backa är väl solklart. Eller? Själv kan jag över huvud taget inte se hur kommande generationer som ska genomföra sitt första bostadsköp har en chans att få ihop de summor som krävs. 80- och 90-talister har helt enkelt inte 300-400' undanstoppade till kontantinsats. Dessutom blir det ju så att ju längre folk harvar runt i små hyresrätter eller studentlägenheter ju större kommer det första köpet att bli. Man kan ju inte bo på 35 m2 i evighet.
Blancolån löser heller inte problemet eftersom de har högt ställda amorteringskrav. Pengar som i och för sig går till "en själv", men ändå pengar som ska ut varje månad. Nä, det går helt enkelt inte att fortsätta på dessa höga prisnivåer så att det kommer gå ner är oundvikligt. Priskorrigering tror jag är ett bättre ord än prisfall och jag instämmer med att korrigeringen just har påbörjats.
Tycker att det var lite väl mycket ad hominem mot Peter här. Vad uppsatsen eftersträvar och lyckas med är att undersöka vad denna typ av ekonomiska modeller skulle leda till för förutsägelser applicerat på detta dataset.
Att många bloggläsare (och Taleb) sedan ifrågasätter de grundläggande axiom och metoder som denna vetenskap och profession använder sig av må vara helt i sin ordning, och många av de invändningar som görs mot ekonomivetenskapen är intressanta, men problemet är då dessa antaganden, inte Peter.
Tvärt om, i den händelse att vi ser en kollapsande bostadsbubbla, så är det ännu en oregelbundenhet som den nuvarande ekonomivetenskapen inte kan förklara, och därför ytterligare ett steg mot att ersätta den med någonting som bättre svarar mot dessa problem (jfr Thomas Kuhn). Om Peters uppsats, granskad av ekonomiforskare skulle ha så fel, är det ytterligare en spik i kistan.
Varje vetenskap har ständigt fel i massor av frågor, och representerar inte sanningen, utan _ett_ perspektiv på verkligheten just nu, som råkar vara accepterat av vissa forskare.
/Civilekonom, men inte övertygad
Hmm, varför kritisera en *kandidatuppsats* (som övrigt var helt OK för att vara just en kandidatuppsats, även om man jämför med t.ex. teknisk fysik) när det finns nästan löjligt gott om ekonomisk forskning att kritisera? Ett steg lägre vore att kritisera specialarbeten från gymnasiet!
För den som gillar att kritisera ekonometri (där regressionen ofta kan vara linjär men regressors kan vara ickelinjära funktioner av variablerna) finns nog betydligt intressantare saker att bita i. T.ex. i den här tidskriften:
* http://www.econometricsociety.org/tocs.asp
F.ö. för den som gillar biologiska metaforer för ekonomi kan följande kanske vara av intresse:
* An evolutionary theory of economic change, från 1982:
http://www.google.com/books?hl=sv&lr=&id=6Kx7s_HXxrkC&oi=fnd&pg=PA3&dq=an+evolutionary+theory+of+economic+change&ots=7u_QKHz3HD&sig=dCAJv2Z06O2OhtOqSW0AzZBkBew#v=onepage&q&f=false
* Och här är en hel journal bara om evolutionary economics:
http://www.springer.com/economics/journal/191
Det är ingen brådska att sälja om man nu ska bo på samma ort för en överskådlig framtid. Speciellt om de sociala förhållande inte förändras (barn, separation, etc.)
Gjorde en enkel sammanfattning av köpa kontra hyra med följande utgångsläge för ett jämföra genomsnittboende för storsthlm:
Pris: 2M
Bankränta: 3,75%
BRF avgift: 2000
Rimliga antaganden:
För att slippa topplån så krävs att endast lånat 85% av 2M = 1,7M är bottenlån. Dvs 300K blir kontantinsats eller som många gör nu, lånar av föräldrar 8har själv gjort det).
Bankräntan:
Listpriset är 4,1%, men bara man ringer t.ex. SEB drar de av 0,2% och blir man kund och flyttar lönekonto dit drar de av ytterligare 0,2% (redan testat detta själv).
Potentiell hyra för HR (om man kan få tag i en i samma läge som en BR):
7000/mån
Utveckling bankränta:
0,2% ökning per kvartal från 3,75% @ 2011Q3 till 6,35% @ 2014Q4 (I linje med Riksbankens nuvarande prognos).
Resultat:
Räknat från 2011Q3, pris 1,7M, ränta 3,75% (som ökar 0,2% till 2014Q4), BRF avgift 2000kr gentemot en fast hyra på 7000kr ger en 'vinst' för BR med 3844kr för 2011Q3.
Den vinsten ackumuleras till 2013Q1 till totalt 14 411kr. Sedan minskar en ackumulerade vinsten tills man står på +/- 0 vid 2014Q4.
Tänkvärt:
Visst, man tar en risk av att ha köpt, men gentemot att hyra så är inte priserna orimliga i storsthlm. Speciellt eftersom hyresmarknaden är som den är med ombildningar och galet lång kö till allmänna bostäder där 2010 endast c:a 2200 personer (!) fick lägenhet efter 4-6 år i kö. Kan jämföras med nettobefolkningsökningen på 4000 i sthlm stad.
50% prisfall är inte självuppfyllande profetia som många verkar hoppas på genom att proklamera med att säga "nu rasar priserna" och dylikt. Tror snarare att det kommer vara stagnation med +/- 0 utveckling vilket är det absolut bästa för svergie som helhet med en stabil utveckling.
Om mig:
Stämmer bra, jag äger min lägenhet.
Kanske inte läge att kritisera uppsatsen som sådan, mer relevant att ge sig på upplägget inom utbildningssystemet. Att skriva en uppsats inom ekonomi utan att göra statistiska tester eller regressionsanalyser blir snabbt ”ovetenskapligt” och genererar nästan automatiskt ett lågt betyg. Resultatet är att uppsatser är väldigt likriktade och det är svårt att ta sig utanför ramen. Få som ens tillåter samarbete med företag och grunderna är ungefär desamma – att enbart studera ett fall är inte generaliserbart. Bra idéer kvävs i sin linda.
Sedan tycker jag såklart diskussionen om linjära modeller är på sin plats, i synnerhet när det kommer till att prognostisera. Men det verkar finnas en bristande kunskap hos en del, det är inte som om modellen prognostiserar en rät linje, problemet är väl snarare vad man ska stoppa in för siffror när prognosen ska göras? Skit in – skit ut! Ekonometriska modeller eller siare – jag vet inte vad som är värst.
/M
Jag har läst uppsatsen som hastigast och kan direkt säga att många ekonomer skulle förkasta metodiken av flera teoretiska och statistiska skäl. Att ta en kandidatuppsats från Mälardalens högskola, som rankas bland de sämre i landet, och använda den som ett typexempel på hur ekonomer tänker är lite väl tarvligt?
Dock är det inget fel i sig att utgå ifrån sju variabler. Det är statistiskt inget bra med massor av variabler – det du vill ha är de variabler som förklarar mest av variationen. Det är inget ekonomiskt påhitt, samma statistiska grundprinciper används inom andra vetenskaper. Ekonometri är en komplex och missbrukad disciplin. Den stora utmaningen består i att definiera modellen.
Se upp för övermodet, man kan lätt tappa trovärdighet.
Uppsatsens handledare har flertalet lustiga working papers. Ett axplock av namn på dessa är:
"A note on the effectiveness of some de-fuzzification measures in a fuzzy pure factors portfolio"
"Option Strategies with linear programming"
"Optimal portfolios using linear programming models"
"The relative efficiency of UEFA Champions League scorers"
"The optimal layout of football players: A case study for AC Milan"
Ska på intet sätt kritisera innehållet i sig, eftersom jag inte har läst dem, men titlarna signalerar i alla fall vad som anses vara vanlig forskning vid Ekonomihögskolan: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, på avdelningen för industriell ekonomi och organisation, vid Mälardalens Högskola.
@15:09
Men jag tror inte att du har forstatt invandningen. Poangen hos Taleb ar att det som spelar roll i verkligheten inte fangas av modellerna. Black Swans do not have predecessors.
Det finns inget konstigt i att det gar utmarkt att anvanda de statistiska verktygen inom fysik och kemi men inte inom ekonomi. Det ar helt enkelt olika domaner.
@Malte:
Det blir lite av en orättvis jämförelse eftersom du inte räknar med det du "får" (låna/hyra) när du bor i hyresrätt. Vitvaror, renovering, osv. (standard och tillfälle beroende på värd, såklart). Sen förutsätter ju även detta att din Brf. inte sitter på jobbiga lån som ska omförhandlas till en högre ränta. För många omvärldsfaktorer spelar in för att du med säkerhet ska kunna leva amorteringsfritt. Vad händer om bostadens värde sjunker i relation till dina lån? Eftersom du troligen kommer att byta upp dig till en större lägenhet senare i livet så kommer det, vid en nedgång om minst 15% bli problem, eftersom du inte då har pengarna att stoppa in i nästa kontantinsats. Förutsätter då att båda lägenheterna går ner lika mycket.
Sen håller jag absolut med om att hyresmarknaden i Stockholm lämnar mycket övrigt att önska. Svartmarknaden är stor och absurd. Vet fler som bott svart i 2:a, 3:e eller 4:e hand än som inte gjort det. Uppenbarligen finns ju dessa lägenheter att tillgå, men eftersom "priserna ständigt stiger" har de som suttit på dessa lägenheter inte haft incitament att sälja. Vad gör de då? Hyr ut i andra hand såklart.
Prisstagnation är önsketänkande och, enligt mig, en omöjlighet. När priserna börjar vika kommer många som sitter på objekt de tänkt sälja försöka bli av med dessa snabbt. Då sjunker priserna. Det skapar en oerhört stark signal till köpare att vänta, alternativt lägga lägre bud, eftersom priserna kommer att sjunka mer.
/EDK
@Jonathan
Jag förstår invändningen. Och jag håller med till viss del. Svarta svanar fångas inte av modellerna. Men det betyder inte att modellerna saknar värde. Det innebär att modellerna ska tolkas för vad de är. Statistiska modeller. Vilka kommer med diverse begränsningar som förvisso är större inom samhällsvetenskap (inkl psykologi, sociologi, osv) än naturvetenskap.
Det jag vänder mig emot är att man tar en kandidatuppsats från en mindre renomerad högskola för att generalisera över ekonomer i största allmänhet. Det är billigt och sänker trovärdigheten.
Jonathan,
Förstår mycket väl invändningarna, och har dessutom läst både boken och en del av hans akademiska publikationer. Finns många goda tankar i hans arbete.
Om man bortser från modellerna och fokuserar på hans budskap så borde du i sådant fall leva utan ägor och kanske dessutom i celibat. På så sätt kan du minska din exponering mot svansrisker. Investera borde det inte vara tal om – en aktieinvestering skulle resultera i en portfölj med optionspositioner för att effektivt hantera den negativa svansrisken på ett kostnadseffektivt sätt. Alternativt köpa något annat icke-korrelerat för att kompensera för kraftiga fall, såsom negativa VIX positioner. Men faktum är att även då är du exponerad mot de otäcka svarta svanarna eftersom motpartsrisken kvarstår.
Faktum är att jag inte alls använder ekonometriska modeller, föredrar enklare verktyg i de allra flesta fall – i synnerhet när det kommer till beslut angående bostad och investeringar. Däremot förkastar jag inte alla ekonometriska modeller i en handvändning heller. Ni tycks snöat in på just prognostisera bostäder, finns ju fler användningsområden. Oftast försöker man inte i seriösa sammanhang ens att skapa prognoser, utan istället blicka tillbaka historiskt. Jag önskar dock nästan att en svart svan snart dyker upp så att min generation, 80-talisterna, kan ta sig in på bostadsmarknaden.
Just nu finns det egentligen bara en förestående svart svan att tala om – EU:s lösning på låneproblemen.
/M
15:33: Vet du vad linear programming eller fuzzy logic är? Jag får känslan av att det inte är vad du tror att det… (linjär programmering har inget att göra med vad cornu kallar "linjär ekonomi")
Re /M
du önskar en svart svan på bostadsmarknaden så att din generation kan ta sig in på bostadsmarknaden.
Du tycks tro att allt annat är lika som nu, att din generation behåller arbeten och att arbetslösheten är förhållandevis låg, att kredit finns tillgänglig hos bankerna, att avdragsrätten är lika, att amorteringskraven är låga eller obefintliga, osv, osv.
Inte så troligt.
Om det dyker upp en svart svan så kommer det att få följdverkningar – och det scenario du tycks vilja ska inträffa har inte förutsättningar för att inträffa.
Dream on, dream on
För övrigt förstår jag inte riktigt hur Cornu relaterar det han kallar linjärekonomi med linjär regression? Båda har "linjär" i namnet, men det är skilda koncept?
Det sagt så är det tveksamt om linjär regression är speciellt lämpligt för att prognostisera bostadsmarknaden. Hela uppsatsen i detta fallet kokar ner till att folks skulder är starkt korrelerade till huspriserna (det var som fan) och att riksbanken räknar med att skulderna kommer öka, därmed bör bostadspriserna öka. Resten är statistisk teater.
Bää bää bräk bräk BLT poppar upp överallt och gemensamt är att de desperat försvarar sig och sina husköp med näbbar och klor (klövar och trynen).
Allt ska alltid gå upp. Fonder går alltid upp. Bostadsmarknaden går alltid upp bääää bääää – ända tills den inte gör det längre. Hoppsan! Ingen hade visst råd med 5-miljonerskåken till 5-6%ig ränta och med höga energikostnader…men…men…bostäder går ju alltid upp. Folk känner inte igen en bubbla förrän den spruckit…
"All truth passes through three stages. First, it is ridiculed. Second, it is violently opposed. Third, it is accepted as being self-evident."
Herengracht index visar klart och tydligt att huspriser rör sig upp och ner i kurvor som kan vara upp till 80 år! Att försöka förstå en marknad som uppvisar så långa kurvor på 10 års statistik är fullständigt poänglöst. Bortkastad tid. Hokus Pokus forskning. Mumbo Jumbo.
Ekonomer bör bekanta sig med Nyqvist-Shannons teorem.
Att sedan folk försvarar detta bortkastade arbete med att tidsperioden är allmänt accepterad bland forskare visar ju bara hur pass ointresserade de är av ekonomi som vetenskap, och vilken låg nivå denna "vetenskap" befinner sig på. Jag har inga illusioner om vad framtidens människor kommer säga om dagens "ekonomer". Häxdoktorer eller barbariska kleptomaner är väl det snällaste jag kan tänka mig. Dagens ekonomer befinner sig ungefär på samma nivå som medeltidens läkare, som inte ens tvättade händerna mellan obduktioner och barnafödslar.
Okej! Känner mig manad att delge lite bakgrund till vad ekonomi är eftersom en del dribblar bort sig själva och ger även bloggaren en del att tänka på…
Modern ekonomi är ca 60 år gammal och studerar systematiskt individers ekonomiska beteenden och fenomen genom VETENSKAPLIGA metoder. Detta görs genom observation -> teori -> observation. Ekonomiska teorier bygger på utvalda antaganden och slutsatser genom förklaringar/eller förutsägelser vilket förklaras med modeller.
Som all vetenskap, oavsett om det är biologi, samhällsvetenskap, fysik eller religion så bygger det hela på att varje teori är som en pusselbit som måste passa ihop med andra observationer. Om en teori inte passar så kommer den teorin att förpassas. Således "testas" teorier övergripande över tiden. Som ekonomisk teori testas den över tiden med att förklara observerade fenomen genom fastställda antagande och regler baserat på bla specifikationen av den ekonomiska ramen, antaganden kring beteenden, fastställandet av balansen eller jämvikten (equilibrium)samt utvärderingen av resultatet från den specifika vinkel man nyttjat.
Ekonnomisk teori kan ha tre följande effekter; ett, den kan nyttjas för att förklara ekonomiska fenomen så som det sker i verkligheten; två, den kan genomföra vetenskapliga förutsägelser eller slutledningar om möjliga konsekvenser när de ekonomiska ramarna och individers beteenden är lämpligt antagna; tre, den kan användas för att förkasta felaktiga mål eller projekt innan man påbörjat. Hursom, om resultatet inte är möjligt i teorin så kommer det heller inte vara möjligt i verkligheten.
Det är av all väsentlighet att förstå att ekonomisk teori har sina begränsningar. Det är lätt att få en övertro på en ekonomisk modell likväl som att det är lätt att undervärdera en. En ekonomisk modell beskriver sällan verkligheten till fullo, men så är det med ALLA vetenskapliga teorier…förenklingar av en komplex värld. Endast matematiken kan vara absolut på så vis. En teori förfinas över tiden den testas då man lägger till och drar ifrån och är en levande PROCESS och inte SLUTGILTIG! Liksom antaganden i ekonomisk teori tex eftersträvas det perfekta jämvikten av ett antagande men i realiteten existerar den inte liksom den heller inte finns i tex fysiken (fritt fall, ideala gaser och flyktigheter osv)Så, då kan vi egentligen bara kritisera en teori om antagandena är felaktiga eller orealistiska eller att observationen inte är reproducerbar.
Matematiken i ekonomisk teori är till för att hjälpa till att förklara, som ett verktyg, argumenten, de logiska resonemangen förklaras mer explicit och ger dessutom naturliga avgränsningar och ett språk som alla kan förstå. Men märk, modern ekonomi är INTE matematik i sig självt. Som avslutning kan jag upplysa läsarna om att ekonomi är en vetenskap om ekonomiska beteenden, ekonomiska fenomen och är således en sk "social science". Vidare kommer jag heller inte att belysa eller förklara den "Österrikiska" ekonomiska skolan och dess synsätt eftersom den inte bygger på vetenskapliga teser eller empirism och ej heller ge den mer utrymme än vad den redan har på internet och förtjänar.
mvh
6a 68
17:35
Herengrachtindex är framräknat av en ekonom.
Forskare pekar ut sveriges bomarknad som "USA 2006".
"I USA köper folk bostäder för 3 – 4 gånger sina disponibla inkomster även i storstäderna. I Sverige sker det inte ens i Storuman utan det ligger betydligt högre, på småorter kanske 4 gånger och i östra Mälardalen med Stockholm i topp på 6 – 9 gånger av den disponibla inkomsten."
Låter som forskaren har upptäckt det gamla "så länge jag klarar räntan" axiomet som svenne banan tillämpar vid bostadsköpet.
/Erik
RE 6a 68
Det där känner alla till redan. Kan du inte tillföra något aktuellt och intressant istället?
Läs denna helt underbara artikel:
http://www.e24.se/pengar/bostad/forskare-spar-boprisras_2934756.e24
Höjdpunkter:
"Bostadsbristen i Stockholm ökar med förstagenerationsinvandring och ekonomiska flyktingar som ges uppehållstillstånd, det säger sig självt att de inte kommer att köpa en sexmiljonerslägenhet på Söder det första de gör."
"Att Sverige sedan har en internationellt unikt lågutbildad riksdag gör ju inte saken bättre, folk blir inte smartare av utbildning men det underlättar att se samband."
@ 2011-07-20 16:55
Ditt inlägg bevisar bara ytterligare min tes om att det finns alldeles för många hyresmuppar i den här avkroken av internet. Såvitt jag kan se så är det de som kräks högst, mest och med en desperation sällan skådad. Hyresmuppar som levt över sina tillgångar och nu hoppas på att priserna faller så att de slipper bli sittande i sina hyreslägenheter. Helst ska bfr/villor vara gratis så att även de kan hoppa på tåget de tidigare missat. Klart att priserna kan svänga lite upp och ner men att vara så högmodig som ditt inlägg visar mest att du är nog inte mogen att äga fast egendom än. I den meningen har de höga priserna lyckats med något iaf.
@ 2011-07-20 17:41
En bostadsbubbla briserar när den genomsnittliga medborgaren inte har råd med det genomsnittliga huset var det någon klok person som sa. Det är en sund tanke som jag försöker förhålla mig till. Snittpriset på en villa idag är 2 300 000kr. Om man kan tänka sig att en typisk förstagångs-köparfamilj har två inkomster om, säg, 22 000kr efter skatt var. Räkna upp det med fyra år så kommer du se att "forskaren" du hänvisar till är ute och cyklar, lite drygt 4 års disponibel inkomst handlas den svenska genomsnittvillan till. Sen är det också rätt stor skillnad på vad som blir kvar efter att levnadsomkostnader är betalda i SE och USA. Disponibel inkomst är kanske inte helt rättvisande som multipel om man därutöver måste lägga 1000USD på sjukförsäkring var månad…
Jag har svårt att förstå din ständiga sågning av börsen som placeringsalternativ när det faktiskt är en väldigt bra investeringsform för den som är ovillig att lägga alltför mycket tid på att förvalta sitt kapital. Det finns massor med bra bolag på Stockholmsbörsen som delar ut en fin procentsats varje år och som kommer fortsätta göra det. Om man inte experimenterar alltför mycket lär man inte gå bust. Tror du inte på det kanske det vore läge att sluta länka till 4020 och Stockman, med flera. Att ständigt mäta börsutvecklingen från tidernas största börsbubbla, år 2000, och fram till nu håller faktiskt inte. Köptee man då var man ingen investerare, bara en pyramidspelskund, det har ju skrivit själv, om än i andra ord.
Re 17:50
…och varför skulle inte ekonomi vara en vetenskap?
…och med detta raljerar jag häftigt
Uppenbarligen finns det medborgare som har låg tilltro till akademia och dessutom har låg insikt i akademiska fundament som tex okritisk hänvisande till Taleb och tvivelaktiga citat från "österrikare". Källkritik är inte att referera till Wikipedia och bästsäljande böcker.
Hushållsekonomi torde ju behöva införas på skolschemat då hushållsundervisningen som fanns förr försvunnit mer och mer… Den yngre generationen är bra på att vilja argumentera men kunskap och intelligens saknas emellanåt…
Oförstånd är samhällets synd.
6a 68
6a 68
Visst är ekonomi en vetenskap.
Synd bara att dagens ekonomer är mer att likna vid häxdoktorer och medicinmän än vetenskapsmän.
Högmod går före fall.
Anonym 16:18
Du har delvis rätt, det erkänner jag, men det var inte först och främst att jag kopplade ihop det med Cornucopias rubrik, utan det var mer en lånsökt koppling till tidigare optionsteoriers utfall efter applikation på marknaden, användningen av statistiska modeller, samt att jag ställde mig frågande kring relevansen av en del av nationalekonomins forskningsområde.
Hur hänger egentligen ekonometri ihop med fuzzy logic? Har fuzzy logic uppkommit ur behovet av att inom ekonomisk vetenskap kunna räkna och mäta i relation till icke-konstanta relationer? För därom tvistar de lärde; om det går att "mäta" saker i en vetenskap utan konstanta relationer.
Re 19:08
…bloggaren anser motsatsen…och svaga akademiker finns inom alla domäner likväl som det finns svaga aktörer inom andra yrken…en del är bra på att utföra ett bra jobb en del är mindre bra…och ibland blir det bara knas…
6a 68
6a 68
Är du snäll och skriver en kort lista med de 5-10 ekonomer som du tycker beskriver vad ekonomi verkligen är? Vilka ska vi studera om vi vill förstå "modern" ekonomi?
Jag har tagit fram penna och papper och inväntar dina tips!
Hej,
Tråkigt att det skulle ske så mycket pajkastning mot uppsatsen, och inte bara den, utan också högskolan och t.o.m handledaren. Det hela var tänkt inte som spam och inte för att konkurrera mot den här bloggen, utan för att bidraga med något till de som tycker det är kul att läsa om bostadsmarknaden. Det ligger mycket arbete bakom, om inte bara för att läsa alla artiklar, göra all dataanalys, och sedan skriva allt. Den som tror den kan göra detta över en helg lider av högmod. Att hitta all data var bara det ett enormt arbete och sedan plotta den.
Handledaren i sig är väldigt slipad och undervisar i ekonomi och finans. Han har skrivit en hel bok om linjärprogrammering och hans egna publikationer håller hög kvalitet.
Skolan är det inget fel på. Den har brister precis som alla skolor, men likväl också många styrkor. Jag har läst ett tjugotal andra uppsatser från olika högskolor om det här ämnet, däribland handelshögskolan i Stockholm och Göteborg. Ni kan söka på Diva och jämföra kvalitet.
Sen är det väldigt enkelt för vissa att säga att man inte ska förenkla, att bostadsmarknadscykler sträcker sig i 80 år, att ekonometri är värdelöst osv. Som föregående kommentar så är vi ju tvugna att använda oss av statistiska verktyg för att få ett någotsånär vettigt betyg vid sådana här empiriska arbeten. Tidsgränsen mellan 1993-2014 var nödvändig då det är svårt att hitta vettig data tidigare än det. Jag personligen är väldigt kritisk till statistik, vilket är anledningen till att vi lade in delar från behavioral economics (i regel psykologi). Det är ett helt annat sätt att analysera data, och hade jag fått välja hade jag skrivit hela uppsatsen precis så, men då blir det företagsadministration och inte nationalekonomi. Vissa verkar tro att vi som författare går och blint tror på vårt egna resultat… självfallet inte. Vi är lika kritiska som många här, och det på grund av många olika saker, t.ex. antaganden och meningsfullhet med aggregerad SCB-data med okänd distribution. Men, i ekonomi så måste man ju göra s.k. antaganden, annars kommer man ingenstans. Likväl så kan man inte i ett akademiskt arbete tycka till frikostigt som man gör i denna blogg. Man måste följa ett visst mönster. Hade vi skrivit hela arbetet i ett bloggformat hade det hela formulerats annorlunda. Slutledningsvis så vill jag poängtera att det inte finns någon övertro på vare sig ekonometri eller uppsatsens resultat från författarnas sida. Däremot så kan förfarandet och analysen vara intressant och leda till diverse idéer.
Mvh
/Peter
re: 19:51
Jag anar en viss sarkasm men men
Några exempel är…
– Leonid Kantorovich
– Ragnar Frisch
– Milton Friedman
Börja med att läsa micro- och macroekonomi och följ utvecklingen sedan Keynes…
(med modern ekonomi menar jag efter tiden man började sträva efter empiriska observationer)
Annars kan du läsa Hoff och Stiglitz "Modern Economic Theory and Developmet" samt Kuznets "Modern Economic Growth: Rate, Structure and Spread"
6a 68
@ Peter
Ett nyanserat och bra inlägg av kvalitet och arbetet förtjänar bättre feedback än vad som delgetts av vissa på denna blogg…
mvh
6a 68
@Peter
Ni får till slut en modell med i princip en förklaringsvariabel – skuld. Den andra variabeln bidrar ju endast marginellt till modellens förklaringsvärde. Skulden i sig förklarar, vad var det, 96% av variationen i huspriserna? Ganska självklart då merparten av hushållens skulder består av bolån.
Men en sådan modell har knappast något förklaringsvärde och framförallt ingen prediktiv kraft – om jag gör en modell där jag förklarar antalet ogifta män med antalet ungkarlar så har jag 100% samvariation , men har jag förklarat något, och framförallt, kan jag prognostisera något? Tja, om riksbanken säger att antalet ogifta män kommer öka 10% då kommer också antalet ungkarlar öka 10%. Men det är riksbanken som prognostiserat något, inte min modell. Skulden är en proxyvariabel till huspriserna inte en förklaringsvariabel. Med all respekt, så tycker jag inte det är ett speciellt intressant resultat (modellen är för övrigt inte lämpligt definierad för icke-stationära tidsserier från början). Sen är det klart att antaganden och begränsad datamängd är ett problem, men det är ganska generellt.
Detta är menat som kritik, inte som pajkastning. Det är uppenbart att ni lagt ner en hel del tid på arbetet och det är kandidatuppsats och ingen doktorsavhandling. Jag tycker det är lite oförtjänt att ni hamnat i skottlinjen.
"Ty bankerna har i sällspord grad varit parasitär. Den är lik dessa underliga växter, som icke ha sina rötter i jorden utan i andra växter, vilkas must och saft utgöra deras näring. Bankerna har varit och är det arbetande folkets mistel. Den kräver en arbetande klass som näringskälla, och det vore orättvist att förneka, att den har klar blick för det bästa och livsdugligaste. Så har bankerna blivit historiens förnämsta exploatör."
/sug på den
6a 68
Varför är jag inte förvånad över att du drar upp en hög med Keynesianer att läsa?
Visst finns det undantag bland dagens ekonomer som håller lite högre klass. Tyvärr vill jag nog påstå att Keynes lärjungar, som för närvarande befinner sig i majoritet och maktpositionen, är de mest cyniska och inkompetenta av alla.
"österrikare" har definitivt inte någon status bland akademiker idag, och förlöjligas gärna av "keynesianer".
Mycket av den "forskning" som bedrivs går ut på att rättfärdiga keynes universallösning, (trycka pengar), och stöds till 100% av de som tjänar på den. Dvs, de som redan är rika. Keynes teorier är en travesti på (marknads)ekonomi.
Hayek, som inte åtnjuter särskilt hög status idag, kritiserade Keynes teorier för vad de var. Förtäckt socialism (för de redan rika). Keynes teorier gynnar de (ekonomer?) som befinner sig närmast tråget med nytryckta pengar från riksbanken. Uppmuntrar politikerna till att ta till kollektiva lösningar för individuella problem, vilket resulterar i den centrala planeringen av ekonomin som nu sker genom riksbankernas försorg. Central planering som ger upphov till just den bubbelekonomi där enorma summor pengar dras till samma områden världen över och som nu håller på och sänker hela världsekonomin.
Inte undra på att folk med lite vett har så låg tilltro till dagens ekonomer.
6a 68
Ja viss sarkasm var det nog. Jag ska skärpa till mig framöver.
Det var snällt av dig att du ändå skrev ned några namn. Tack för tipsen. Det var ett par namn där som jag inte kände till sedan tidigare.
Peter
Ämnet är mycket kontroversiellt just nu och debattklimatet är hårt på grund av alla människors åsikter och strävan efter förståelse, samt den påföljande uppdelningen när människor identifierar sig i två eller flera läger.
Att döma av kommentarerna i bloggen så är det inga rena personangrepp mot varken er som skrivit den eller er handledare. Att många har varit inne och läst i er uppsats och återgett kritik (befogad som obefogad), måste ju ändå vara värt något för er? Det är en jobbig känsla att få kritik, men den riktar sig mot appliceringen av teori och metod och inte er som individer.
Jag skulle vilja ha en definition på en BLT. När går man över från ok till dålig? Sker det långsamt eller fort?
21:04
Vilka som till slut blir BLT är svårt att förutse. Lika lite som man på förhand kan säga vilka som klarar av att behålla lugnet och handlingskraften i en nödsituation.
Men ska man lära av historien så är det ändå relativt långsamma förlopp. "slope of hope" är en engelsk term som passar bra. Folk som vet med sig att de är ute på hal is, men som kommer klänga fast vid sin bostad tills det har gått för långt, i hopp om att det vänder.
Det börjar med acceptpris. Det slutar först när en stor del av säljarna mer eller mindre säljer för vilket skambud som helst.
Anonym 2011-07-20 13:49: Tabellen visar förändring i förhållande pris/taxeringsvärde. Vad tror du hände med taxeringsvärdena vid årsskiftet, precis då kurvan dyker…? Tabellen illustrerar det faktum att taxeringsvärdena steg kraftigt i år, priserna har knappt förändrats.
RE: Anonym ll:47
Jag skulle snarare säga att ju mer matematik som man tillför en samhällsvetenskap, desto mer abstraherar du mänskliga trender och fenomen och hamnar snett. Det är inte för att det är "ekonomer" som gör det, utan för att språket är matematik. (i själva verket var nördarna, dvs matematikerna, en viktig del i subprimekraschen och att de fick för stort utrymme är fakta idag)
Det är inte för att de nationalekonomiska analyserna är baserade på bristande matematik som de är bristfälliga, utan just för att man försökt fånga beteenden i (i vissa fall) alltför komplexa modeller.
Tycker det verkar blivit en bra diskussion av blogginlägget.
Det är humor att Cornucopia, en bonde i skogen (utan utbildning?) som själv använder sig LÖPANDE av linjär-ekonomi genom teknisk analys kritiserar uppsatsen. Du baserar dina investeringsbeslut,råd, information på historiska data dagligen och tycker att ifall man gör det på bostäder så är man korkad. Att göra det på börskurser som påverkas lika mkt eller mindre på historiska priser som bostäder känns ju, om något, ännu mer korkat.
Uppsatsen är för att vara på C-nivå klart välgjord och i nivå med vad som förväntas och mer därtill rentav. Denna uppsats skulle absolut stå sig väl jämfört med många andra skolor. Det vågar jag garanterat påstå med bakgrund av 2 C-uppsatser och 1 D-uppsats som jag själv gjort och som inte alls hållit den här nivån. Det är en kandidatuppsats för tusan. 2mån på vårterminen som mestadels går åt till att diskutera teori/metodik. Det är INTE synonymt med att bedriva forskning att skriva en sketen C-uppsats (inte D-uppsats heller för den delen). Uppsatserna är ett "nödvändigt ont" för att få sin jävla examen. Utbildningen gällande uppsatser handlar ju mest om att applicera en stackars ekonomisk-teori på något från verkligheten och sen försvara sin ståndpunkt genom en bunt opponeringar från andra studenter och lärare.
Jag har följt din blogg lite till och från Cornu och roat mig åt ditt hårdnackade och oförtrutna försvar av dina egna teorier. Oavsett vad det handlar om.
Ibland blir du lite för överambitiös däremot, som i ovan inlägg. Eller att du valt att skriva en bok som uppenbarligen inte blev någon blockbuster…men det beror ju inte på dig, för du är grym. Den marknadsfördes uselt eller hur? 😉
23:35
Jag kan bara hålla med om Cornucopias sista rad i blogginlägget.
Att du m.fl. nu försvarar uppsatsen med att det är en C eller D eller för all del en E uppsats känns lite tragikomiskt. Det gör inte att man på något sätt ska behandla den med silkesvantar nu när man slängt in den i debatten.
För det andra lyser ju verkligen desperationen igenom när man efter att ha försvarat ett skolarbete med att det är just ett skolarbete, ge sig på Cornucopia med allsköns ovidkommande argument.
Ad hominem är en argumentationsteknik som inte direkt är klädsam för en s.k. akademiker som du ger sken av att vara.
Snarare så ger det intrycket av att här har vi en akademiker utan några större insikter i det ämne han studerat, utan snarare är fullrapad av fakta från kursböcker, och egentligen inte vet vad han håller på med.
23:53, du ger om inte annat sken av ett visst komplex gentemot akademiker eftersom du slänger dig med begrepp som ad hominem (i stället för något så enkelt som "personangrepp"). Det är vanligt förekommande hos alla självlärda (dvs. outbildade) smartskaft att förkasta akademiska meriter som t ex Cornu gör när han sätter stämplar på personer till höger och vänster och samtidigt demonstrerar sina tillkortakommanden med bristfälliga analyser. Sen kommer hela skocken med liksinnade outbildade hyresmuppar som sitter i lägenheter med linoleumgolv, kylskåp från 1986, en toalett som är anpassad efter förra hyresgästens småväxthet och balkong med plåträcke som vätter mot en fritidsgård i tidsenligt 70-talstegel, som jublande kraxar i korus och delar ut ryggdunkar när Cornu förkastar Riksbankens rapporter och andra akademiska och av erfarenhet och forskning underbyggda analyser. Skrattretande. Sverige är uppdelat i två läger – hyresmuppar och bolånetorskar. Den förra kategorin är bitter idag och den senare KANSKE är bitter imorgon. Problemet är att ingen vet.
+1 23:53
Antar att Mr Xpos ändå fick sin examen till slut; inflationen går hårt fram …
Verkar som att 01:01 även hon/han fick sin examen; helt utan att ha bemästrat/lärt sig det svenska språket i skrift. Patetiskt!
01:01
Fascinerande utbrott.
Även om det emellanåt är skoj att trampa på folks ömma tår, så undrar man ju vad du tror att du vinner på att fortsätta på den inslagna vägen?
Om jag nu har så låg bildning, så är det ju en fight du inte kan vinna, eller?
Mr Xpos, fniss.
Jag har aldrig påstått att teknisk analys är vetenskap eller ens speciellt trovärdigt. Det är en helt ovetenskaplig metod för beslutsstöd, och ett sätt att försöka hitta de där vändningarna.
Att jag själv använder teknisk analys gör inte min kritik felaktig. Det är en vanlig uppfattning hos normalbegåvade att om kritikern själv gör fel så måste kritiken vara fel.
Vad gäller bokförsäljningen så ligger den som jag skrivit på toppnivåer för att vara självpublicerad. Bättre än att kämpa om toppositionen för självpublicerade böcker i Sverige 2011 är väl knappast realistiskt att vänta sig?
F Strand 13:51 skrev "Att ena dagen referera till "dödskors" ur pseudovetenskapen teknisk analys och nästa dag förkasta regressionsanalys och trender är helt klar uppseendeväckande 🙂 "
Teknisk analys är ingen pseudovetenskap, det kan snarare beskrivas som tillämpad grupp-psykologisg vetenskap. Denna är i allra högsta grad relevant i ekonomiska sammanhang. Det finns ingen rationell koppling mellan teknisk analys och ett visst utfall, teknisk analys fungerar av det enda skälet att många använder det. Det blir automatiskt självuppfyllande profetior, och då vore man korkad om man bortsåg från detta verktyg.
Mats L
Kom att tänka på galenskaparnas underbara kommentar i ämnet.
Klarar tyvärr inte att posta linken här, men den intresserade kan googla "trögfattarföreningen"!
Cornu: MDH är en högskola, inte ett universitet, även om översättningen till engelska blir så. Du kan själv läsa på http://www.mdh.se
@ 2011-07-20 16:55
Jag antar att du skojade när du skrev:
"Hyresmuppar som levt över sina tillgångar och nu hoppas på att priserna faller så att de slipper bli sittande i sina hyreslägenheter."
För det första – varför kalla någon för "hyresmupp"? Är det inte sunt att hyra sitt boende om man inte vill pantsätta sig och sitt liv för att få köpa en villa/BR?
För det andra: vem tror du det är som lever över sina tillgångar? Den som hyr nåt som h*n har råd med – eller någon som tvunget måste köpa sitt drömboende – för lånade pengar (och gärna utan amortering).
Oavsett: tack för ett gott skratt. För det var väl ett skämtinlägg?
@peppelorum.
Sv. – Högskola
Eng. – Collage
Att MDH lider av svåra mindervärdeskomplex är tydligt. Finns många bra högskolor utomlands som titulerar sig Collage, se bla Imperial Collage.
@Mr Xpos
Uppsatsen är varken välgjord eller läsvärd. Detta på C-nivå.
/Black-swan
(civ.ing & ek.kand, men tydligen med ett stort akademiskt komplex )
@Peter
Förmodar att det är en partsinlaga därav din ton.
1) Stockholm county extisterar inte, vilket gör uppsatsens anseende sänka redan vid en första anblick. Ordet (County = grevskap) används främst i GB, men även i andra engelskspråkiga länder som USA och Kanada. Finns ett stort antal fel av större betydelse, men att det just var på framsidan fångade mitt intresse lite extra!
2) Det är ovidkommande om ni lagt ner 100 eller 1000 timmar på uppsatsen. Det är kvalitén som avses och jag står fast vid påstående att jag slänger ihop uppsatsen på en helg. Givet att två till personer producerar i nivå med mig. 3*2*15=90h, vilket medför att man har tid för lyx som 1-lunch.
Normalt lägger jag 5-10% av den tid skolan menar att ekonomikurser ska ta. Detta med minst sagt goda betyg. Ditt misstag är att du utgår från att alla är lika bra/dåliga som du och dina vänner. Tips: så är inte fallet.
3) MDH är en skitskola och bör bedömas därefter. Ekonomiundervisningen är under all jävla kritik. Åsikten underbyggs av empiri från studenter och forskare inom ett par ämnesområden.
4) NIvån på uppsatsen är inte hög. Av det urval på uppsatser jag sett står den sig slätt. Det är inga super-arbeten jag jämför mot då C-uppsatser överlag håller mycket låg nivå.
5) Christos Papahristodoulou är säkrt kompetent. Två frågor som bör besvaras:
– Varför undervisar han inte vid ett mer välrenomerat lörosäte?
– Varför redovisas ingen mer information om honom än hans titel på MDH:s hemsida? Det är minst sagt brukligt att länka till uppsater och examina.
Men du. Allvarligt talat. Den tekniska analys som du kör på din blogg. Vad är det om inte linjärekonomi?
Patrik 17:19, du ska väl inte kasta sten i glashus?
1. Norstedts sve-eng lexikon översätter just län till "county". Vad är problemet? Och din viktigpettriga förklaring om vad ordets ursprungliga betydelse har ingen bäring 2011. Menar du att de tusentals counties som finns i USA alla är grevskap? Alla länder har sina egna sätt att geografiskt och administrativt dela upp sig. Men enligt Norstedts är alltså "county" en korrekt översättning av Län och därmed är du ute och cyklar.
2. Självgod kommentar i största allmänhet. Du skulle inte alls kasta ihop en sådan uppsats på en helg med två kopior av dig själv. Vad är "1-lunch" förresten? Och om du lägger ner 2h i veckan på en fullfartskurs och får godkänt så säger det mer om kvaliteten på din skola än om dig och din snabblärdhet.
3. Kan mycket väl stämma. Jag har ingen aning. Men att förkasta en uppsats på den grunden tycker jag är billigt.
4. Jag menar att nivån på uppsatsen håller en OK nivå. Kan du motivera varför den inte gör det, mer detaljerat? Är det metoden som sviktar eller är det något annat? Beskriv gärna närmare? Och en sak till: Varför använder du bindestreck i ordet superarbete? Tog du Svenska A med samma femprocentstaktik?
5. Christos P kanske är lika pengakåt som alla andra och tog det jobbet som gav honom bäst betalt? Eller så fick han större svängrum på en institution som inte har en massa mossa i väggarna? Eller så har han sin familj i Eskilstuna/Västerås? Det kan finnas många förklaringar. Konstig och ointelligent kommentar.
En liten bonusfråga till dig i största ödmjukhet: Vad är du så bitter över?
Hej Patrik,
Tråkigt att du ska ha en sån negativ ton.
1) Med Stockholm County menar vi Stockholms län, vilket är en korrekt översättning enligt en rad välkända lexikon.
2) Jag skulle bli mäkta imponerad om du och ytterligare två personer till skulle lyckas med att skriva ihop allt detta på 90 mantimmar. Det är ett stort arbete att göra förundersökning, metod, litteratururval (vilken skall läsas och sorteras), datainsamling, dataanalys och sedan slutsats. Allt är räknat och bearbetat i Excel, och det tar tid att få det rätt. Källförteckningen skymtar om att det tog en stund att få allt på plats. Lägg där till att handledaren är väldigt kritisk och vill få sin vilja igenom, samt att hela uppsatsen är skriven på engelska. Den kanske största svårigheten är att hitta rätt väg att gå. Visst kan man slänga in en hel rad av variabler och få en bra R2, men då blir det garanterat stora problem med autokorrelation och multikollinearitet, samt lutningar som ej kan förklaras på ett vettigt sätt. Vi fick t.ex. en bok, "Basic Econometrics" att gå igenom när vi började. Den var på drygt 900 sidor skriven av Gujarati. Du kan läsa den så förstår du hur svårt det är att göra en analys av detta slag enligt konstens alla regler.
3) Utbildningen jag gick var på engelska och internationellt inriktad tillsammans med över 80% internationella studenter. När vi får räkna 5-timmarstentor utan böcker med svårare lagrangeuttryck samt bred teori har t.ex. Lunds ekonomprogram en hel rad hemtentor och dessutom knappt någon matematisk analys att tala om. Det är väldigt lätt att kritisera en mindre skola, men jag hänvisar till japanernas välkända uttryck "Genchi Genbutsu". Vissa kurser är helt klart enkla, andra är väldigt svåra och krävande. Christos är själv känd för att ställa högst krav, varpå många studenter inte klarar sig med mer än Godkänt. (Själv har jag VG i alla hans fyra kurser vilket krävde en rejäl ansträngning)
4) Jag skulle gärna läsa din C-uppsats för att få se ett lysande exempel på hur det ser ut när ett proffs varit inblandad.
5) Ingen kommentar behövs.
Mvh
Peter
Peter
Kan du inte bemöta den sakliga kritiken istället för pajkastningen? Man får det man ber om…
Det finns befogad kritik i den här tråden och den välkomnas. T.ex. att det i slutänden endast blev två variabler kvar, vilket kan ses som lite. Däremot så fick vi signifikant resultat redan vid tre variabler och en högre R2, dock med svårförklarade lutningar. Att modellen skulle vara misspecificerad pga icke-stationär tidsseriedata håller jag både med och inte med om. De flesta av variablerna är av Icke-stationär karaktär, vilkea därmed kan bedömas med linjärregression, en av dem är däremot tveksam om den är icke-stationär eller stokastisk. Det finns givetvis andra metoder än multipel linjärregression. Det hade varit intressant att se dessa resultat. Vi valde en teknik i samförstånd med vår handledare och arbetade med den. Det finns alltid saker att förbättra.
Mvh/Peter
Jag är nöjd med att det blivit en diskussion kring uppsatsen. En av den akademiska världens uppgifter är samverkan med samhället i stort. Och det är bara via diskussion som vi lär oss förstå varandra.
Peter,
Grundproblemet är att ni kommer fram till en modell som i stort sätt endast består av en proxyvariabel till utfallsvariabeln. Att skulden är positivt korrelerad med bostadspriserna är ett trivialt resultat. Det
behövs ingen ekonometrisk modell för detta.
Det metodologiska felet är att ni eliminerar alla variabler tills ni endast har i första hand denna proxyvariabel kvar för att lösa problemet med autokorrelation och multikollinearitet som ni får på grund av icke-stationär tidsserie (det kan i vissa fall vara lämpligt att lösa multikollinearitet med att eliminera variabler men det betyder inte att många variabler är orsaken till problemet) istället för att specificera om modellen. Det finns olika sätt att göra det linjärt. Att ni dessutom kommer fram till ett helt meningslöst resultat gör detta till ett utbildningsexempel på dålig ekonometri.
Utan att tala för er specifikt så är det många som felaktigt använder ekonometri för att de inte förstår teorin bakom. R2, t-värden, osv, kan vara helt meningslösa tal med fel teori – det är teorin som validerar dessa tal, inte tvärtom.
Ibland kan man bli fundersam över personer som bloggar. Jag såg er på tv, Cornucopia, minst sagt krisk är vad ni är till bostadsmarknaden. Med all rätt. Dock skulle jag vilja belysa visa kommentarer som ni samt andra personer skriver då jag älskar att korrigera saker och ting!
jag gick in och lusläste den där uppsatsen efter alla kommentarer den fick. För det första märker man tydligt att många skissat igenom men egentligen inte läst uppsatsen och förstått dess budskap. För det första så var det någon som nämde att linjärekonomer struntar i inflation och syftade till dess valid. Man kan ju klart och tydligt se i kalkyleringarna att de har inflations justerat datan till reella termer.
Sen angående det där med beteendeekonomi, det är inte som sådan att de kvantifierar det till variabler. Tvärtom, bör ni kanske slänga ett öga på Behavioral economics teori vilket kompleterar den klassiska skolans ekonomi vilket är teoretiskt uppbyggt med diverse antaganden. Behavioral ekonomics brukar ofta kritisera detta då man anser att man inte kan kvantifiera beteenden. Jag tror att om ni hade läst hela (som jag precis har gjort) så ser man att de försöker använda det lite som sarkasm mot ekonometri och belysa den övertro till oändlig prisökning.
Cornucopia skärpning tack! Trodde detta var ditt motto!
@gurra. validitet, vilken petitess, jag känner den akademiska lukten på mils avstånd. Går du in och ser på deras källor så har de mer än väl en bra källförteckning och av allt att döma så ser beräkningarna korrekt gjorda ut. Sen huruvida resultatet är giltigt om 1 år, det är en gåta. Det vet varken du eller jag eller någon annan. men det blir spännande att se.
@ F Strand BRA!!
@jonathan angående att biologer inte använder samma precision som ekonomer. Jag har många forskarvänner inom microbiologi och klinisk biologi och statistiken har aldrig varit mer levande!
Angående det där med tarvlig skola,här tar vi en annan C-uppsats från Handelshögskolan i Stockholm istället med regressions analys som enligt er då skulle ha högre dignitet:
http://www.maklarsamfundet.se/upload/BR%20södermalm%2006.pdf
En minst sagt avskyvärd uppsats utan analys. Teoretiskt upprepande av andras arbete som följer alla akademiska regler. Hemskt att svensk utbildning ska vara på detta sättet.
Tittar man på kursmaterialet på mälardalen ser man faktiskt att de använder kurslitteratur från MIT. I stort sett rakt av. (utbildad där själv) fast hur de tillämpar den det vet jag inte. Dock vet jag att andra lärosäten som ex Lund bygger mkt på svenska artiklar och böcker. Frågan är vad vill man ha..
Jag gick desutom in och displaya dem där workingpapers som nämndes, I LIKE =)
Sen vill jag bara påpeka att snittpriset inte är 2,3 miljoner för en villa i Sthlm Län som någon kommenterade. Dessutom är ett snittpris det mest korkade någonsin. Det säger ingenting.
Nu ska jag fortsätta och läsa lite andra trådar, ha en fortsatt revlig kväll =)
01:54…Nyanserad bild. Men det är ibland lönlöst att diskutera med "ska vi säga på Cornu-vis": Normalbegåvade. bra inlägg!