Vårkänslor

Det verkar finnas lite hopp om att det blir vår. Även i år. Någon läsare efterlyste vad jag sysslar med på gården så här års, och det kan väl mest sammanfattas med tre ord. Ved, ved och ved.

Det är fortfarande för blött i våra marker för att göra något annat, och tjälen sitter kvar en bit ner. Det blir även av och till frost nattetid. När jag väl har en tiodygnsprognos utan en enda minusgrad och tjälen har släppt ordentligt i mina stora drivbänkar så kan man så ruccola, rädisor mm i dem och kanske ha skörd så tidigt som i maj. Men än så länge är det för kallt och trots att temperaturen i drivbänkarna överstiger 20 grader när solen står på så finns det fortfarande tjäle kvar i dem som gör att de inte går att gräva om riktigt än.

Det samma borde gälla ett växthus, om man inte värmer upp ett sådant. Vi har än så länge inget växthus, men det är planerat. Ett sådant kan med fördel värmas upp med en enkel vedkamin, t ex Skogmas plåtkamin för någon tusenlapp, som täckt med stenar kan hålla värmen i ett växthus över frostfritt så här års på en enkel eldning kvällstid.

Istället har jag så länge dammat av lite gamla minidrivbänkar jag hittade i ladan. En från IKEA, och två klassiska gröna plastgrejer.

I IKEA-konstruktionen har jag sått sparris för utsättning senare i år och skörd tidigast om två år. I plastvarianterna är det sått ruccola och persilja. Bra och enkel aktivitet man kan göra tillsammans med barn, även om man så bor i lägenhet. Minidrivbänkarna hamnar i den isolerade delen av ladan med söderfönster. Ruccola bör finnas att äta mot slutet av april och persilja mot slutet av maj. Man kan för övrigt notera att en enda sådan låda med persilja antagligen kan svara upp för ett hushållsbehov vid normal användning, och kan odlas inomhus minst 10-11 månader om året om man har söderfönster. Med tanke på vad färsk persilja kostar att köpa så är det En Bra Idé. För att inte tala om priset på ruccola… Ruccola kan man också odla inomhus 10-11 månader om året. Alla hushåll producerar för övrigt eget sk närsaltsgödsel om nu någon undrar hur man skall lösa gödsling när man har så små lådor.

Detta är förstås mest på skoj. Majoriteten av de finare grönsaker vi odlar är i bänk eller lite större pallkragbaserade bänkar, medan saker som ärt, zucchini, pumpa, potatis mm odlas på friland eventuellt med täckodling.

Annat man kan roa sig med så här års är t ex att sätta upp fågelholkar. Ja, det skall göras på hösten så de hinner lukta in sig, men bättre på våren än inte alls. Nedanstående kassa iPhone-bild är från toppen av en stege mot en rönn där en starholk åkte upp, och visar hur vår lilla bäck kommer ut under någon form av stenbro.

Där uppe i rönnen hittade jag för övrigt en ringisolator för elstängsel, fastskruvad i den stackars rönnen. Det har ju bott hästfolk här tidigare. Och de tyckte det var lämpligt att skruva fast ringisolatorer fyra meter upp i ett träd för att leda tråden över en körväg.

Pga snålhet, lathet eller rent slarv har de begåvat hundratals träd med fastskruvade ringisolatorer. Banala lövträd som rönn kanske inte blir någon ekonomisk skada, men att sätta två ringisolatorer i den nedre och grövsta (och alltså värdefullaste) delen av tall är rent vansinne.

Vad gör inte en del hästfolk för att slippa slå ner en stolpe… Iaf så går det relativt lätt att skruva loss isolatorerna ur tall som börjat nå sin fulla storlek för boniteten. Ringisolatorerna går sedan åtminstone att återanvända, om det är någon tröst. Tidigare ägare klagade på att betet var dåligt. I en hage har jag tagit ner 80 st tallar och granar. Lite enklare att få bra bete om solen når marken och träden inte dricker upp allt vatten. I en annan hage har jag tagit ner 160 st tallar…

Värre är det när man sätter ringisolatorer i yngre träd, speciellt lövträd, som har en tendens att valla över isolatorn efter några år. Här är två ringisolatorer i en yngre ek, som kommer bli ett fint gårdsträd om 40-50 år.

Dessa gick åtminstone att skruva loss. Värre är det med den lägre ringisolatorn (inget rovdjussäkert stängsel där inte, bara två trådar), ej med på bild, som redan är halvt övervuxen och omöjlig att få bort. Vem vet vad sågverket tycker om det om 150 år?

Tar man över en “hästgård” skall man räkna med skador på allt annat än hästarna, om det så är övervallade ringisolatorer, söndertrampad och eroderad mark eller ringbarkade tallar där uttråkade hästar gnagt bort barken från träden och effektivt dömt dem till döden. Befintliga hästgårdar borde alltså ha ett lägre pris än gårdar olämpliga för hästhållning. Fast i mäklarnas beskrivningar går precis allt att ha till hästgård…