I förra inlägget om skogsmaskiner pratade jag om olika generella typer av maskiner.
Mer intressant för läsarna är kanske vad för maskiner man själv som mindre skogsägare kan hålla sig med.
Traktor
Generalisten på gården är förstås en traktor. Om man har en skogsutrustad traktor avsedd för terrängkörning, med bl a hasplåtar, störtbågar, fyrhjulsdrift etc, samt förstås en skogsvagn i någon form, så kan man motivera ett köp om traktorn används i jordbruket. Annars får man nog ha rätt mycket skog för att kunna motivera en egen “skotare” i form av en skogstraktor som bara kör under vinterhalvåret.
Alternativet är en gammal “grålle” eller en annan billig traktor, även om dessas användbarhet i terrängen faller. Lösningen stavas bra skogstraktorvägar och vinsch. Man håller sig på körvägarna och vinschar in stockarna till de kan lyftas upp på traktorn.
Vinsch är generellt ett måste oavsett maskin, för ingen generell maskin kommer fram överallt. Och skaffar ni vinsch, skaffa radiostyrning. Exempel utan radio: Gå ut med vinschvajern till stocken, 50m bort. Sätt fast timmersaxen. Gå tillbaka till maskinen. Vinscha in. Timmersaxen släpper direkt. Gå ut igen och gör om. Nu har du gått 200m för en stock. Den här gången satt timmersaxen kvar. Efter 25m fastnar stocken mot en stubbe. Gå 25+25 meter, fortsätt vinscha. Därefter fastnar den mot en stubbe på 10 meters avstånd. Gå 10+10. Nu har du gått 270 meter. Med radiostyrning hade du gått 100 meter och följt med stocken hela tiden och kunnat direkt på plats korrigera vid stopp eller tapp.
Iaf en Grålle får man kanske för 10 – 30 kkr. Till detta en enkel linkrankärra, som man kan hitta för 5-20kkr på Blocket. Alldeles utmärkt om du har bra körvägar. Och utbildning i terrängkörning. Terrängkörning är livsfarligt.
Men det kräver sin mekaniker. Det gör alla maskiner du kör i skogen. Det är tuffa förhållanden, och de går sönder. Antagligen just som du kör genom 50cm vatten, och måste fältmässigt reparera hjälpligt sittandes med vatten upp till hakan för att få upp maskinen ur vattnet. Har du gjort lumpen som stridsfordonsförare så vet du hur det fungerar, fast du är utan driftstödsgrupp, skytt och vagnchef (och laddare om du körde stridsvagn) och ensam där ute i skogen när någon vital del skall bytas i -10 grader, eller i ösregn.
Kort sagt, köp inget du inte själv kan meka. Kan du inte meka, köp inget alls. Överväg alls om du skall investera i egen skog, om du inte kan göra något själv, kanske bättre att bara investera utomlands via mellanhand? Dessutom blir det väldigt olönsamt om du skall låta någon annan utföra rutinmässig service som oljebyten etc. Så den bör du klara av själv också. Sökord: Maskinhall.
Kan göra en tröttsam lista på vad som har hänt mig i skogen. Punktering. Bandkrängning. Vajerbrott. Elkontakter som ärgar igen och måste filas rena mitt ute i skogen. Styrdon som går av på sämsta möjliga plats (sväng i en backe med fullt lass). Vinschdelar som slits ner och äter upp vajern vilket leder till tidigare vajerbrott. Maskiner som välter mitt ute i skogen. Vagnar som välter, även om man inte kör skrå (vilket man aldrig skall göra). Bränsleslang som slits av mitt i skogen (silvertejp är bra att ha) när man inte har mer bränsle med sig utan snällt får knalla hem och hämta mer, plus sanera efter tanken tömts ut i skogen. Förutom motorsåg under ett ton träd och andra bagateller när det gäller småutrustning.
Miniskotare
En mer terränggående maskin än även en skogstraktor är en miniskotare. Dessa är dock ganska dyra, 200 – 300 000 kronor i nyskick. Minst. Ex moms.
För samma pris kan man få en riktig skogstraktor, som också alltså går att använda som traktor. Priset gör att man bör köra rätt mycket virke för att det skall löna sig att äga en själv. Ofta är det entreprenörer som äger även de här mindre maskinerna, då det krävs att man kör rätt mycket för att köra in priset.
Bakom en traktor kan man dessutom sätta en processor, vilket väsentligt snabbar upp gallringar av t ex granskog. En processor gör allt som en skördare gör, utom själva fällningen av trädet. Man fäller med motorsåg, och vinschar sedan in trädet till traktorn och processorn, där man halvautomagiskt avkvistar och apterar stockarna. Groten hamnar i en hög, stockarna i en annan. Det kan man inte göra med en miniskotare. Generellt.
Fyrhjulingar
Fyrhjulingar är roliga och livsfarliga leksaker. Notera att man i skogen kommer fram i högst promenadfart, så det är inte det att man sparar tid med en fyrhjuling. Och det är inte lugn och avkopplande att köra i terrängen, utan i princip lika tungt som att gå. Däremot kör många ihjäl sig varje år, då leksakerna uppmuntrar till farlig lek. Gå en kurs i terrängkörning, snälla. Dessutom har de ofta en rätt klen dragförmåga. Givet 150-250kg för en skogsvagn, och dragkapacitet på kanske 500kg, så blir det inte många stockar på en vända, men det kan duga för klenare stockar med ved.
Dessutom är fyrhjulingar extremt stöldbegärliga, men om du har ett kassaskåp stort nog att låsa in den i så kan man förstås köpa en ändå. Jag vet flera skogsägare som fått sina stulna, trots att de förvarat dem i t ex en helsvetsad låst grov metallbur i en låst maskinhall. Inget som dock inte en vinkelslip eller svets kan ordna på några minuter.
För husbehov av ved kan dock en fyrhjuling duga, man kan om inte annat lunna ut en stock i taget. Men för att verkligen orka något måste man upp till modeller som kostar 100 – 150 000:-. Och för det priset kan du lika gärna köpa en minitraktor som är betydligt mer flexibel på gården. Finns förstås Kinatillverkade sådana, ex Jinma, och du kan få ett fullgott skogsekipage till samma pris som en fyrhjuling. Men då får du iaf störtbåge och inget som uppmuntrar dig till att leka i skogen.
Fördel (och nackdel, stöldrisken) med fyrhjuling är att de generellt går att köra upp på en vanlig släpkärra, och alltså är ett alternativ för den som äger sin skog på distans.
Det går även att koppla en del enklare utrustning bakom fyrhjulingar, som därmed delvis kan ersätta en traktor, t ex för enklare transporter, t ex av hö och vatten, harvning av grus, plöjning av mindre ytor, sådd av frön och besprutning med gift (stryk det sista).
Minilunnare
Vad som också går att köra upp på en släpkärra är någon av de två (?) modellerna av minilunnare som finns, dvs Järnhästen och Oxen. Dessa kostar ungefär lika mycket, men Oxen är en enklare och kraftigare maskin.
Detta är maskiner man leder som med handen, ungefär som en häst. Eller oxe. Därmed är de inte riktigt lika farliga, då du inte hamnar under dem när (inte om) de välter. Terrängframkomligheten är extremt god, då de har lägre marktryck än dina egna stövlar. Kan du gå så kan de köra, alltså tvärs över en mosse. Detta gäller iofs vissa av miniskotarna också.
Nackdelen är att de inte ens går att köra fort på väg, och att de bara tar lite mer last än en fyrhjuling. De är lättmekade då hela motorn (en något större gräsklipparmotor…) sitter lätt åtkomlig i arbetshöjd. Oxen har färre rörliga delar, då den drivs med hydraulmotorer, och alltså även tillåter inkoppling av hydraulutrustning, t ex riktiga skogsvagnar.
Nedan är något helfestligt. En Oxen utrustad med fjärrkontroll.
Vet inte riktigt vad fördelen är dock, eftersom man därmed tappar återkopplingen som man känner om man leder den i styrspaken. På enkel mark så är det kanske ett mindre problem. Går du framför och leder får du också känna markens bärighet och upptäcker själv eventuella hinder. Fjärrkontroll till vinschen är dock en nödvändighet, men fjärrkontroll för styrning är jag tveksam till.
Nedan ser man hur det ser ut utan fjärrkontroll.
Denna film är sevärd. Oxen utrustad med en riktig skogsvagn med hydraulkran, och det förekommer också en traktor med processor i filmen, ca 1:40 in i filmen.
Rent formellt är det inte en minilunnare när man har lastat på en vagn, utan då är det en handledd miniskotare.
Men även en seriöst dimensionerad och utrustad minilunnare landar uppåt 150 000:- till 200 000:-.
En gammal grålle med linkran är och förblir billigast.
Nu blir det skamlös och obetald redaktionell reklam. Så blir det om man är nöjd kund. Är man intresserad av att köpa en (ny) småskalig skogsmaskin så kan jag åtminstone i Södra(s) Sverige personligen rekommendera Gösta Gustafsson Skogsmaskiner i norra Blekinge.
Han har i princip hela spektrumet. Minilunnare, skogstraktorer, fyrhjulingar och miniskotare. Och allt mitt ute i skogen där du kan provköra i riktig terräng med riktiga stockar. Dessutom kan jag intyga att man får bra meksupport på telefon och snabba leveranser av reservdelar. Och hemleverans av maskinen om man nu köper någon.
Skall du köpa en egen maskin, köp inte för klent. Köp gärna ett steg kraftigare än du tror du behöver.
Andrahandsvärdet på vissa maskiner kan vara förvånansvärt högt, och att köpa via Blocket kan vara svårt, och kräver att man är snabb. SMS-bevakning föreslås. Vissa maskiner, t ex minilunnarna, köps ofta obesett av någon snabb återförsäljare av sådana maskiner från andra ändan av landet då de är eftertraktade på andrahandsmarknaden.
Eller så hyr du in grannen för att hämta veden en gång om året och skippar maskin helt och hållet. Eller ger upp tanken på att sköta din egen skog och köper billigare skog utomlands istället. Utomlands kan man få ihop kanske 10-15 hektar skog till istället för att köpa en maskin till den egna skogen i Sverige.
Eller skaffar häst. Vilket ställer enorma krav på tid och kompetens, även om man inte behöver meka på samma sätt.
Tillägg: Skamlig metareklam. Detta är en kommersiell blogg. Är du tillverkare eller återförsäljare och känner att du vill få uppmärksamhet så går det att ordna om det är bra grejer. 9% av läsarna påstår sig äga en jord- eller skogsbruksfastighet. Kontakt via e-post till [email protected]. Gäller för övrigt även andra intresserade av redaktionella omnämnanden mot ersättning.
19 kommentarer
Alstor skulle passa i min terräng. Men nöjeskontot är för närvarande inte tillräckligt stort.
Om du kan få barnen att göra grovjobbet med hästen verkar det vara det överlägset bästa alternativet.
Har du gjort en cost/profit analys på häst?
Jätteintressant. Svärfar vill att jag tar över skogen. Är visserligen ingenjör men vet inte om jag kommer fixa allt själv. Har ju ett jobb i Stockholm också.
Går det leja bort arbetet och ändå göra vinst?
/ Lowrisk
Lowrisk, visst kan det de. Grovt generaliserat så tar entreprenören 90-120% av dina intäkter vid förstagallring, 50-80% vid andragallring och 20% vid slutavverkning.
Så det är på den klena förstagallringen du kan dra in pengar om du arbetar själv. Förutsatt att du inte har ett jobb förstås, då blir det ju bara massa merarbete och investeringar men ingen inkomsthöjning.
Enklaste är att du köper en riktig röjsåg (ex Stihl 450 eller motsvarande) och tar röjning själv och gör förröjning själv (dvs röjer bort det klena innan gallring och slutavverkning). Kapitalinsats <10kkr, och relativt "enkelt" (men slitsamt). Annars kan en förröjning kosta 2-3000 per hektar, och vanlig röjning 5000. Därmed höjer du snabbt ditt netto om du gör det själv. När du är van klarar du en hektar på en arbetsdag.
Vill man dock ha hem ved för husbehov behöver man något sätt att få ut den. Förslag: grålle.
Jag antar att 08:or som flyttar ut på landet i någon slags gröna vågen-romantik kan bli ett lätt komiskt inslag på landsbygden. Man får väl gå som lärling ett par år först.
Jag tror Alliansen vinner valet, Vad tror du? Får vi samma siffror som 06 så får dom majoritet:D
Skulle vara intressant om du gjorde en strikt ekonomiskt kalkyl mellan ett skogsbruksavtal/utlejt arbete och göra allting själv.
Jag har sett några skogsbruksavtal och jag är förvånad över hur "billiga" dom egentligen är om man tecknar ett fullsortimentsavtal men som sagt van hand och fina maskiner gör arbete snabbt till skillnad från små maskiner och ovan hand.
Sedan är det precis som du säger att skall man göra någonting själv, så skall man röja (och plantera) det är i alla fall vad jag har fått berättat (och praktiserat). Förhållandevis låga kapitalkostnader men synnerligen arbetsintensivt och därmed ett bra "obetalt" extraknäck. Sedan är det detta "problemet" att även mindre röjning idag nästan blir ekonomiskt intressant som flis/energi.
Men Cornu det är ju väldigt få små skogägare som köper helt egna maskiner i storleken järnhäst och uppåt. De flesta delar sådana kostnader med granskapet/jaktlaget och man delar ju nästan på motorsågar också… Då kan man slå ut investeringskostnader på många hundra Ha. Istället för några få
PS. du borde ju tagit upp hur roligt det är att köra järnhäst! Nästan som att gå på Liseberg en dag…
Vad tycker du förresten om debatten om RÖJ-avdrag?
(få se nu om jag klarar av att göra en länk)
="http://www.atl.nu/Article.jsp?article=62032&a=Politiskt%20st%F6d%20f%F6r%20R%F6j-avdrag"
Nästan. Du skall skriva <a href="http://www.atl.nu/Article.jsp?article=62032&a=Politiskt%20st%F6d%20f%F6r%20R%F6j-avdrag">http://www.atl.nu/Article.jsp?article=62032&a=Politiskt%20st%F6d%20f%F6r%20R%F6j-avdrag</a>
Nej, vi har redan RÖJ-avdrag. Eftersom skogsbruk är företagande så är ju hela kostnaden för röjning avdragsgillt som kostnad i bokföringen…
Eller menar de att man skall få dra av dubbelt så mycket som man betalt?
Tanken är att det skall riktas till just små "blandbrukare" och avdraget skulle hamna i inkomst av tjänst.
inte minst intressant då riktigt små skogsfastigheter nu inte längre skall få vara näringsverksamhet
lite mer står i Handelsbankens kundtidning för Jord/skogsbrukare där mannen som väckte förslaget skriver.
försöker återigen..
http://www.e-magin.se/v5/viewer/files/viewer_s.aspx?gIssue=3&gTitle=&gYear=2010&gKey=1vsjms0s&gAvailWidth=1014&gAvailHeight=733&gInitPage=1&gHotspot=0
Cristoffer, hur små är riktigt små skogsfastigheter? Är det omsättning eller ha som räknas?
Jag antar att det är fonderingsmöjligheterna man är ute efter för annars skulle man ju kunna köra AB och få utdelningsmöjligheterna.
/ Lowrisk
Mindre kapital, mera arbete. Klart underhållande 🙂
http://www.alternativ.nu/
Lysande Cornucopia att fallit så "lågt"
Spana in framtiden. "http://www.ebeaver.eu/"
För oss som fortfararande giller skogar som man kan vandra i.
Störst är inte alltid bäst.
//Skogsmulle
Som utbo funderade jag först på en fyrhjuling, men de känns lite som dyra leksaker. Har skiften som är rimpor på 6km och tar inte ved. Hade tänkt röja och sätta plant och lite sådant. Gallring och uppåt lejs bort. Har nu allvarligt börjat överväga en "Lada Niva", "Volvo Valp" eller "Suzuki Samurai" eller motsvarande. (Diffspärr är ett måste.) Hade i så fall tänkt ha den på skogsstället (hemman med ladugård, lador mm) och inte använda den annars. Dock har jag börjat oroa mig för hur det skulle se ut med avdrag och skattemässiga delar. Vill ju inte bli förmånsbeskattad eller skriva bildagbok. Men det känns tokigt att köpa en fyrhjuling för 80-100k, när en bra Niva kostar 50k, som man dessutom enklare kan frakta saker i (motorsåg, röjsåg, plant mm) och dessutom kan sitta och fika i när det regnar, osv.
Cornu (eller någon läsare), hur tror du(ni) det skulle funka med avdrag, förmånsbeskattning mm på en sådan?
//HPD (ett par hundra ha, område IV)
Kul inlägg att läsa för mig. Särsklit för mig som inte är jätteinsatt i skogsbruk 🙂
Tror du överdriver stöldrisken hos 4-hjulingar lite dock ?
Jag menar det torde väl inte vara värre än här i tokholmsförorten ?
/K
90-120% i en förstagallring tar entreprenören?? Menar du att det kostar över 400 kr/kubik att förstagallra? Vad har du för medelstam då?
Jag skulle säga att entreprenören tar 50-70% i en förstagallring, det lägre om det är förröjt, annars 20% till.
Mvh
Björn
Vem betalar 400/kubik för en förstagallring. Telefonnr, tack.
Funderadeett tag att byta till 4-hjuling, men efter att varit på ELMIA och sett en representant "flyga" omkring med ett par klena gallingsstockar på en vagn…. nej nej nej för riskfyllt.
Blev att byta till 9-hk järnhäst med liten boggievagn, Tips för intresserade, köp med motorvinch.
Mvh/P
Massapriset är ju på 400 just nu. Att få ut virket till vägen kostar cirka 230 kr, medelstam 0,05. Förröjning borde kosta 20% till. Du borde få ut minst 130 kr per kubik i netto.
Var har jag missat?
Mvh
Björn