Deflation utmålas som något negativt, men man skall förstås fråga sig för vem. Fallande priser är i sig inget problem, om bara lönerna faller i samma takt.
Nej, de som förlorar på deflation är framför allt politikerna, bankerna och alla de som dragit på sig skulder.
Politikerna förlorar eftersom de inte längre kan köpa sig fortsatt makt genom att lånefinansiera dagens monumentbygganden, t ex Förbifart Stockholm, och lova att kommande yngre generationer skall betala för monumenten. Även sk finansierade monument behöver lån för att finansieras, men bokförs över tiden.
Banker förlorar eftersom utlåningen och med det bankernas vinster och de anställdas bonusar skulle frysa ihop vid långvarig deflation. Risken för konkurser hos banker blir överhängande.
Och alla de företag och privatpersoner som sitter med feta skulder och drömmer om att inflationen skall betala av dem blir förstås riktigt stora förlorare. Värst blir det förstås för de som belånat sig upp över öronen i bostadsbubblor eller andra tillgångsbubblor. Hit räknas ju också i princip alla stater, eftersom de flesta har statsskulder.
Men det finns en grupp som endast skulle tjäna på deflation.
Ungdomar.
Vi har redan konstaterat att politikerna inte längre kan lova bort dagens ungdomars framtida inkomster för att betala dagens vuxnas krav på valfläsk om vi upplever deflation.
Med deflation blir också lönesänkningar nödvändiga. Äldre är generellt med i bromsklossen facket och sitter dessutom fast i utgifter och skulder för villa, Volvo, vovve, medan yngre inte har denna börda. Yngre kan därmed prisa sig in på arbetsmarknaden och knö bort köttbergen ovanför, som inte har råd med lönesänkningar. Man kan tänka sig att även om en längre deflation leder till högre arbetslöshet, så kan den i själva verket minska ungdomsarbetslösheten.
Ungdomar har generellt sett inga skulder, även om SMS-låneföretag etc gör sitt bästa för att se till att dagens ungdomar börjar sitt vuxna liv med både skulder, betalningsanmärkningar och krav från kronofogden.
Istället har många unga en liten slant pengar som deras föräldrar sparat ihop åt dem. Dessa blir successivt mer och mer värda vid deflation, istället för mindre och mindre vid inflation. Visserligen får föräldrarna hela tiden minska månadssparandet i takt med att föräldarnas löner sänks, men befintligt sparande ökar i köpkraft.
Till detta skulle priserna på bostäder ständigt falla (som sig bör pga slitage och uppbyggt underhållsbehov) istället för att öka, och det skulle alltså bli billigare och enklare för ungdomarna att komma in på bostadsmarknaden, istället för svårare och svårare.
En annan grupp som skulle gynnas är de pensionärer som varit strävsamma och betalat av sina skulder under sitt liv. Deras pensioner skulle rent av öka i värde om de ser till att ha dem i statspapper. Floskler som att aktier alltid var lönsammast 1980-2000 skulle dock synas rejält i sömmarna.
Nedsidan för ungdomarna blir dock att det blir svårare att betala av tidigare generationers slöseri och statsskulder. Men ingen har frågat dagens ungdom om de alls är intresserade av att betala för Öresundsbron, motorvägar och 70- och 80-talets lånefinansierade välfärdsöverdåd. Vem vet, när de väl tar över kanske de bara prompt ställer in betalningarna på statsskulden med argumentet att de aldrig blivit tillfrågade om de ville betala för ett nytt monument över någon fet gammal politiker.
Men makten, bankerna och överbelånade medelålders missgynnas av deflation och skriker förstås i högan sky över deflationshotet. Antagligen går ungdomarna också på det. Skriker man om något tillräckligt mycket så tas det som en sanning.
Ovanstående är förstås hypotetiskt, makthavarna kommer alltid se till att undvika långvarig deflation, om inte annat genom att trycka mer och mer nya digitala pengar. Även om det inte alltid fungerar.
Tillägg: Det är kanske kontraintuitivt, men inflation är stöld från de som inget har, eftersom vi som har mycket enkelt kan kompensera oss för inflationen genom olika sätt att investera. Deflation blir istället att ge till de som inget har, och ta från de som har, eftersom det är betydligt svårare att investera för deflation. De som endast har en lön och lever hand till mun kan tvärt om vid deflation bygga upp kapital, allt som krävs är att de sparar lite pengar från senaste lönen, och dessa pengar blir successivt allt mer värda.
4 kommentarer
Hatten av Cornu. Det hedrar dig verkligen att du skriver om detta och även gör det återkommande.
Frågan är absolut den viktigaste. Den absoluta makten. FRB,fiatpengar och inflation. Du gör ett ett förbannat bra jobb! Synd bara att folk inte bryr sig eller är för svagsinta/indoktrinerade för att förstå.
Fast vovven behöver man väl ändå inte låna till …
Förresten så har vi mycket kraftig deflation nu, då en krona idag köper ungefär fyra gånger så mycket som den gjorde för tio år sedan, förutsatt att det är en krona präglad före år 1968. Problemet är att folk har glömt att silver är pengar!
Härligt skrivet Cornucopia, och alldeles riktigt!
Deflation premierar dom sparsamma, inflation dom slösaktiga, och framförallt den finansiella lekstugan!
Mera sån propaganda tack!(fast i det här fallet är det nog rättvisare att kalla det för upplysning)
/GeCe