En sista uppdatering av grafen över den suveräna skuldkrisen (sovereign debt crisis). Jag har nu lagt till Schweiz, Japan, Island, Turkiet, Australien och Kina. Siffror för alla länder som Wikipedia/CIA har data för har korrigerats till att gälla helårsskillnaden mellan 2008 och 2009. Siffran för USA kommer också från Wikipedia, men några få EU-länder kör fortfarande siffrorna från Eurostat 2008Q3 – 2009Q3. Det finns inget data för Ryssland för 2009, så Ryssland är inte med.
Klicka på bilden nedan för att se detaljerna.
Sverige, Estland och Norge trillade nu ur konvergenszonen, i vilken man nu bara hittar Kina, Schweiz och Bulgarien. Ungern ser ut att skärpa till sin budget och minskar alltså sin statsskuld och kommer om det håller i sig alltså att hamna i konvergenszonen igen om några år. Så är inte heller Ungern medlem i EMU, men vill antagligen in.
Islands explosion av statsskulden stiger ut lite på uppsidan, liksom det stagnerade Japans evigt stigande statsskuld.
Japan visar här varthän många andra länder är på väg. Nollräntepolitik och massiva statliga stimulanser leder bara till allt större statsskuld.
Men varför talar ingen om Nederländerna, Tyskland, Belgien och Frankrike? PIIGS-länderna Spanien och Portugal ser inte ut att vara alls lika illa som dessa “starka” EMU-ekonomier. Det luktar rent av mobbning. Om man kan mobba de svaga i klassen så slipper mobbarna visa sina egna svagheter under den tuffa ytan.
Speciellt Belgiens ekonomi sticker ut och framstår rent utav som mer vanskött än självaste USA.
Man kan lägga till en hel hög med utvecklingsländer om man vill, men många av de starka ekonomierna i t ex Sydamerika eller Asien visar sig då hamna i eller väldigt nära konvergenszonen för EMU, och det blir väldigt plottrigt.
20 kommentarer
Tack igen för intressant sammanställning.
En viktig faktor i det hela är dock om länderna ifråga har eller har haft handelsunderskott.
USA, Spanien och Storbritannien har ju haft gigantiska handelsunderskott.
Sverige, Italien, Tyskland och Norge har inte haft det, utan istället överskott. Därför innehas t.ex. Italiens stora statsskuld till största delen av italienarna själva. Mycket bättre än att som Grekland ha utlänningar som kreditorer.
Du glömde det svarta fåret Ryssland :p
Skuld/BNP 2008 6,8%
Underskott 2009 7%
Dvs mellan Luxemburg och Estland. Det betyder att de rent ekonomiskt är bland de starkaste i klassen.
Brasilien:
Skuld/BNP 2008 40,7%
Överskott: 2009 2,06%
Både för Ryssland och Brasilien gäller att det är de sämsta resultaten på 10 år
Indien:
Skuld/bnp: 58,2%
Underskott: 8%
Storlek på resp ekonomi:
Kina: 4,758,000
Brasilien: 1,482,000
Ryssland: 1,255,000
Indien: 1,243,000
BRIC har en medelskuld i unionen på 24,7% av BNP 2008 och ett underskott på i snitt 2,88%.
Som nation hade de i diagrammet hamnat under bokstaven "u" i Australien. Lite kul att dessa underutvecklade ekonomier klarar EUs stabilitetskrav när EU eller rika väst inte gör det… En stilla reflektion bara.
Vad är då den stora skillnaden mellan BRIC och EU? Jo, de satsar på gemensam handel och gemensamma intressen men inte på att skapa en nation. Ryssen tillåts ha en medelinflation på 11% de senaste åren, Kina har en på ca 3,5 i snitt under samma period (2003-2009), Indien ca 5 och Brasilien ca 7. Inom Eurozonen är spridningen betydligt mindre.
Hade EU varit konstruerat på ett liknande sätt så hade det varit en bra idé, dvs frihandelsavtal och fri rörlighet inom en handelsunion med handelsavtal som har få undantag (men existerande). BRIC har inget eget parlament utan regeringscheferna sätter sig ner vid samma bord när något ska hända. Hu Jintao, Medvetev (+ Putin), Lula Da Silva och Manmohan Singh med resp stab diskuterar direkt med varandra.
BRIC säger nej till instabila medlemmar (de har nekat USA medlemskap). Jag hade gärna sett ett liknande samarbete mellan Sverige, Norge, Schweiz och kanske även Bulgarien/Estland skulle kunna deltaga.
Anledningen till att inflationssiffrorna togs med var för att visa att ekonomierna fungerar helt olika, för olika för att en gemensam valuta skulle vara gynnsamt. Precis så var läget i EU med hög inflation i t.ex. Spanien och Italien och låg i Tyskland och Finland vilket skapar helt olika krav på räntepolitik i resp land, någon kommer bli klämd oavsett vilken strategi som används centralt.
En valutaunion där ena benet spretar mot inflation på 11%, det andra mot 7% och det tredje och fjärde mot 3-4% skulle definitivt dra undan mattan hos den som satt på fel sida.
Det skulle vara intressant med en sådan graf som Hans Rosling gör över flera år.
Det vore också intressant att få veta hur skuldsättningen ser ut för privatpersoner (och kanske företag) i respektive land. Om Sverige har låg statsskuld så har vi ju desto mer skuldsatta merborgare medan motsatsen verkar gälla för ex Grekland.
Det känns som man borde slå samman landets statsskuld samt privatpersoners för att få en mer sann bild hur det egentligen ser ut.
Får vi en rejäl bostadskrasch i Sverige så blir det väl staten som får gå in och betala. Och hur skulle detta då påverka Sveriges finanser. Då är vi nog inte längre bäst i klassen.
Det verkar vara bruttosiffror på skuldsättningen. Netto vore intressantare.
I Japan har å andra sidan hushållen stora besparingar så nettoskulden för landet som helhet behöver inte vara stor, om det ens finns en skuld. Dessutom har Japan de lägsta skatterna i hela OECD så det finns gott om utrymme för skattehöjningar.
Att de japanska marknadsräntorna är låga tyder väl på att marknaden förväntar sig några betalningsproblem.
Off topic, men Japan är för övrigt ett kontantbaserat samhälle. I bankomaterna kan man ta ut motsvarande cirka 200,000 SEK i ett svep från sitt konto om man känner behovet att fylla på plånboken.
Anonym, visst. Men vad är netto? Statens juridiska skulder minus tillgångar, eller deras potentiella skattebas vid expropriation av skattebetalarnas medel? Ex så kunde man ju sätta upp värdet av alla fastigheter i hela Sverige på statens netto, eftersom fastigheterna inte kan fly en expropriation. Och skall man räkna netto så skall ofinansierade åtaganden tas upp, t ex pensionssystem. Då försvinner t ex USA långt åt höger, upp till 7-800% av BNP, medan Sverige har ett finansierat pensionssystem och ligger kvar. Men de flesta EU-länder försvinner långt åt höger med sina ofinansierade pensionsskulder.
Vad är priset på statens tillgångar om IMF tvingar staten att rea ut dem på marknaden? Dagens marknadsvärde, eller hälften?
Det är ju därför Norge dyker upp här. De har en bruttoskuld, och man får fråga sig hur mycket oljefonden skulle vara värd om den dumpades över en natt och kraschade världens börser?
Intressant sammanställning. En fråga jag ställer mig är till dessa enorma skulder är vilka som är fordringsägare. Mao hos vilka kommer det att svida mest om exempelvis Grekland, eller någon annan, inte fullgör sina betalningar.
Att Tyskland/Frankrike säger sig kunna gå in med åtskilliga belopp för att hjälpa Grekland, är det möjligen så att det är deras fordringar som skall betalas tillbaka? Det är mao bättre att låna ut dem igen än att stå med en förfallen fordran i handen, det kanske inte gör någon skillnad, men det ser "bättre ut".
Anledningen till att det inte talas så mycket om Belgiens stora skuld är att de hållit budget bättre än de flesta andra sedan Euron infördes.
Belgarna drog på sig enorma skulder under en period av politiska problem, men det var ett tag sedan. De har jobbat på att minska den ganska länge.
Sedan har de haft en hel del tillväxt i norra delen (Flandern) under några år, vilket minskat skuld per BNP ganska mycket.
Nu är det slut med den tillväxten, så vi får väl se hur det går. Men rent generellt har de haft högre ambitioner vad gäller budgeten än andra länder pga deras historia. Det är en av mycket få saker de lyckats komma överens om i Belgien. Nuvarande skulduppgången har att göra med bankkrasherna (Fortis och Dexia). Troligen blir det bättre redan nästa år.
Ungerns kris syns inte här!
Det är lånens andel av BNP som är avgörande.
Men staternas skatteandel av BNP skiljer sig åt.
Även räntekostnaden är avgörande för vad ett underskott kostar.
Gapminder är ett kul verktyg som säkert har lagt in en del ekonomi.
Det var dåligt med det på Gapminder, nej. För lite och i bästa fall för gammalt (2006). Inte relevant data för idag alltså, och underlag för ovanstående fanns inte.
Som normativt verktyg, så är Gapminder mest inriktat på att visa hur himla bra individerna i enskilda länder fått, att t ex redovisa hur mycket deras länder har skuldsatt sig för att uppnå välståndet ligger inte i den norm som Rosling vill visa.
För att kunna jämföra länder så här behövs en bättre definiton av stat och skuld samt en kritik av statistiken. Se tex på grekland där man fifflade med BNP-beräkningarna. Eller Kina där man räknar bort de lokala myndigheterna (http://blogs.reuters.com/columns/2010/03/03/chinas-state-budget-deficit-is-tip-of-iceberg/, http://www.2point6billion.com/news/2010/03/04/china-debt-96-percent-of-gdp-by-2011-4261.html).
Niclas J påpekar en viktig faktor , varför mäter man inte på det sättet?
Japans skuld är till största delen inhemsk samt att ca hälften innehavs av staten själv. Det gör situationen mer hållbar än exempelvis grekland.
Dock så är de verkligen inte utan problem. Jag läste en intressant kommentar:
I think it should be very clear by now that
companies have done the math. While they can borrow at
1.8% in Japan and expand their operations, unfortunately
demand and prices are shrinking, and to top it off any
profits they make are then taxed at 40% (even higher for
individuals). In contrast, they can go over to HK,
Singapore, etc., and borrow at 5% but then be taxed at a
maximum rate of 17%! Further, these governments have tax
incentive programs to attract capital. For example, the
first 10 years are tax free, etc.
What is wrong with Japan's politicians and citizens that
they have to wonder why tax revenues continue to fall while
they continue to raise tax rates…!? Hello?
Oak: Uppgifterna om Japans skattesystem är mest troligt felaktiga. Enligt,
http://www.worldwide-tax.com/japan/japan_tax.asp
är bolagsskatten 30% och högsta marginalskatten på inkomster 40%. Det gäller dock bara om man tjänar mer än 18 miljoner yen per år, dvs mer än 1.4 miljoner kronor. Marginalskatten på en normal årsinkomst kring en halv miljon är 23%. Totalt blir skatten ca 15% på lönen.
Den japanska bolagsskatten är aningen hög, men något problem med att företag lämnar landet finns inte vad jag vet.
Anonym: Om du hade läst lite noggrannare i länken du skickade så står det så här:
In addition to corporate tax (a national tax) there are two classes of local tax paid by the corporation:
1) Inhabitant Tax.
2) Enterprise Tax.
These two classes of local tax significantly increase the rate of Japan corporate tax, so that it may, in actual fact, reach 41%. 42% in Tokyo.
—–
De har inte så stora problem med att företag lämnar landet pga de höga strafftullarna på allt som produceras inhemskt.
Problemet som de har och som kommentaren tar upp är att ingen är sugen på att starta nya företag eller att expandera i Japan.
—–
Ang. inkomstskatt måste du sedan lägga till obligatoriska saker som avgift för pension samt sjukvårdsförsäkring. Varför avgiften för det statliga pensionssystemet, som är tvingande om du jobbar, inte är en skatt kan man ju också fråga sig…
Anonym: rättelse ang. inkomst skatt. Du glömmer den lokala skatten vilket blir ca 10% extra ovanpå ditt exempel. Det står också att läsa i samma länk.
"
Notes:
1. The rates above are before 6% Japan municipal tax. And 4% prefectural tax, 10% in total.
2. Japan's individual income tax rates including local taxes are among the highest tax rates in the world. The effective top marginal tax rate is around 50%."
Oak: Tack för förtydligandet!