Nato – Nordatlantpakten – är en ömsesidig defensiv försvarsallians, där medlemsländerna förbinder sig att hjälpa varandra militärt om något land blir angripet på sitt eget territorium norr om kräftans vändkrets. Hur går en svensk Natoanslutning till och vad innebär det för Sverige?
För det första innebär inte Nato någon gemensam utrikespolitik eller andra politiska förpliktelser mellan stater. Det är fritt fram att kritisera andra Natoländer, eller länder utanför Nato. Man kan rent av starta krig som individuellt Natoland mot ett annat land utanför Nato – det har inte Nato med att göra.
Typexemplet är t ex omfattande kritik och rent av sanktioner mot Natoländerna Polen och Ungern, för att dessa länder brutit mot olika punkter i EU-fördragen och Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Ett annat Natoland som fått kritik, sanktioner och annat från andra Natoländer är Turkiet.
USA har t ex anfallit ett antal länder genom åren utan att det är en Natofråga. Storbritannien blev anfallen av Argentina på Falklandsöarna – inte heller en Natofråga på grund av söder om kräftans vändkrets. Ett amerikanskt ingripande mot Kina gällande Taiwan är inte heller en Natofråga.
Nato handlar om ömsesidigt försvar om ett medlemsland angrips på sitt eget territorium norr om kräftans vändkrets. Det innebär inte heller att man skickar allt man har i stöd, utan det blir som en gemensam Natoaktion, delvis baserad på planering som utförts i förväg. Nato har nämligen viss gemensam försvarsplanering.
Ett Natomedlemskap innebär inte någon skyldighet att ha utländsk trupp stationerad i sitt land och inte heller någon skyldighet att ha kärnvapen på sin mark. Danmark har t ex ingen utländsk trupp stationerad i Danmark, men har kort innan kriget i Ukraina tog fart igen dock efterfrågat att få öppna en amerikansk militärbas.
Skyldigheten är att inom Natos ram ställa upp och hjälpa att försvara angripna Natoländer. Inget annat. Olika länder kommer bidra med olika förmågor och i olika omfattning.
Hur går då en Natoanslutning till?
Sannolikt gör man först en hemlig överenskommelse om att formellt medlemskap ska sökas. Inför den formella och officiella ansökan arrangerar man lämpligen en försvarsövning, där kärnvapenländerna USA, Frankrike och Storbritannien deltar med konventionell trupp.
När dessa är på plats i Sverige gör man ansökan.
Under ansökningsprocessen, där varje enskilt Natoland har veto, så står minst USA, Frankrike och Storbritannien med trupp i Sverige för att skydda Sverige under ansökan. Lämpliga platser kan vara t ex Gotland, Stockholm, Skåne, Nordkalotten, Göteborg. Ytterligare Natoländer kan tillföra trupp under processen.
När ansökan är godkänd drar man tillbaka de skyddande styrkorna. Sverige är nu avtalsmässigt skyddad och Natotrupp behöver inte längre finnas på vår mark som garant.
Därefter följer integrationsprocessen med Nato. Vi tas in i processen att tas in i försvarsplaneringen, inklusive hur Sverige ska undsättas av våra nya allierade. Sverige skickar permanent trupp till Nato Enhanched Forward Presence i något av de fyra länderna Estland, Lettland, Litauen eller Polen – en solidarisk snubbeltråd för att Ryssland inte ska kunna anfalla dessa länder utan att dra in hela Nato.
Sett till vad andra länder skickat blir det sannolikt ett kompani trupp fast anställda soldater, samt enskilda mindre enheter eller enskilda befattningar. Denna styrka kommer roteras, men ett exempel kan t ex vara ett kompani pansarskytte från P 4 Skaraborgs regemente och Skaraborgsbrigaden.
Svenska piloter och Gripenplan kommer också ingå i roteringen av Baltic Air Policing och även vara med i roteringen av stridsflyg på Island.
Vi kommer även ha personal i Natos högkvarter i Bryssel, liksom i Natos ledningscentraler, inklusive i Reitanberget i Norge. Det har vi dock redan i bägge fallen, men rollerna och befogenheterna kommer utökas, liksom sannolikt antalet officerare och civila tjänstemän.
Eftersom höjd beredskap råder just nu kommer Sverige antagligen frambasera ytterligare resurser, t ex Gripenplan och markpersonal till någon av länderna ovan, eller exempelvis Rumänien.
Sverige kommer på detta vis visa att vi deltar i det ömsesidiga försvaret och beredskapen inom Nato – en solidarisk handling som i utbyte innebär att Nato kommer komma till vår hjälp om vi själva blir anfallna.
Sverige kommer behöva ha en plan för att nå Natokravet om 2% av BNP i försvarsbudget, men att vi vill detta kommunicerades redan av regeringen i veckan. En andel av försvarsbudgeten ska gå till inköp av moderna vapensystem – Natoländer ska inte enbart satsa på en gammaldags köttmur av lågkvalificerade förband.
Ska man summera så innebär ett Natomedlemskap alltså följande:
Ingen påverkan på svensk utrikes- eller inrikespolitik – den för vi som USA, Storbritannien eller andra Natoländer precis som vi vill. Svensk trupp i Baltikum och rotering av svenskt flyg i Baltikum och på Island. Ingen utländsk trupp eller utländska baser i Sverige om vi inte vill det. Inga kärnvapen på svensk mark om vi inte vill det. Gemensam försvarsplanering. Tids nog 2% av BNP i försvarsbudget.
Men framför allt innebär ett Natomedlemskap att svenskt försvar över en natt multipliceras hundrafallt om vi skulle bli anfallna. Ingen Natomedlem har någonsin blivit anfallet av Ryssland och Nato är den bästa försäkringen mot att det inte heller någonsin ska ske. Enda gången Nato artikel 5 åberopats var efter attackerna mot USA den 11:e september 2001, men inte ens anfallet mot Afghanistan var en Natoinsats även om flera Natoländer frivilligt deltog.
Vilket för övrigt även Sverige gjorde, fast vi inte ens var medlemmar.
Det pågår mycket aktiv desinformation om ett Natomedlemskap, inklusive medvetna eller nyttiga idioter som sprider lögner om militärbaser eller kärnvapen på svensk mark, eller förpliktelse att anfalla andra länder, eller att vi måste anpassa vår utrikespolitik. Ingetdera är sant, men visar tydligt vems ärenden man går och att det inte ät Sveriges. Fundera på varför denna desinformation sprids och vem som vinner på att Sverige inte ingår i en försvarsallians.
