Fonder inom emerging markets (EM) gjorde stor succé med fantastisk överavkastning för runt 10 – 20 år sedan. Idag är ekonomier som Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika (BRICS) inte längre lika intressanta som tillväxtcase, utan det aktuella begrppet är istället frontier markets, gränsmarknaderna, som antagligen kommer fylla den funktion som EM gjorde för 20 år sedan.
Tanzania räknas ännu inte till gränsmarknaderna |
Idag är Kina snart världens största ekonomi och behöver i sin tur ha lågprisländer dit landet kan vända sig för billig import. Samtidigt sjunker vinsterna i att flytta produktion till Kina snabbt både ekonomiskt och även politiskt i takt med att diktaturen i Beijing blir allt mer handfast och tydlig i att man inte längre tänker locka kapital och vara toleranta. Börserna i EM-länderna har också gått till att vara mainstream.
Istället är det nu frontier markets som gäller. Gränsmarknaderna, generellt definierad eller hänvisad till av MSCI Frontier Markets Index (PDF).
MSCI definierar gränsmarknaderna som Bahrain, Bangladesh, Burkina Faso, Benin, Kroatien, Estland, Guinea-Bissau, Island, Elfenbenskusten, Jordanien, Kenya, Litauen, Kazakhstan, Mauristiue, Mali, Marocco, Niker, Nigeria, Oman, Rumänien, Serbien, Senegal, Slovenien, Sri Lanka, Togo, Tunisien och Vietnam.
I indexet är drygt 30% Vietnam, 11% Marocco, 9% Kazakhstan, 7% Island och 7% Bahrain, medan 36% ligger på övriga länder.
Tallinn, Estland |
Bland fonderna som kallar sig frontier markets hittas t ex HSBC GIF Frontier Markets som gick +49.99% förra året, svenska Coeli Frontier Markets som gick +44.18% oich Schroder Frontier Markets som gick +41.68%. Alla depåbolag (t ex PPM, pensionsförvaltare, storbanker, nischbanker etc) erbjuder inte samtliga dessa, där Schroder verkar vara vanligast. Sedan finns det varianter, som Mellanösternfonder som bland annat plockar länderna i Mellanöstern från listan ovan, eller Afrikafonder eller Sydamerikafonder.
Relativt få fonder inom gränsmarknader innebär också att detta fortfarande är en nischmarknad och att den stora anstormningen av kapital ännu inte skett, men när det väl sker inom säg 10 år kommer uppsidan kunna vara enorm om man varit inne i god tid. Likt för EM kommer till slut varenda storbank ha en egen gränsmarknadsfond.
Vill man fortfarande investera i förra generationen av tillväxtmarknader så är det emerging markets som gäller, eller för den delen Asienfonder eller Östeuropa. För nästa generation är det frontier markets. Likt för EM tidigare så är det som investerare i princip bara aktuellt med fonder för dessa investeringar, och med tanke på risken behövs också fondernas riskspridning. Förvaltningsavgifterna är förstås därefter, dvs över 2% generellt.
Detta betyder inte att det är ett bra läge att investera, då marknaderna antagligen just nu är precis lika uppblåsta som alla andra av centralbankspolitiken i väst. Men på sikt bör dessa marknader ha större tillväxt än mognare ekonomier. Sedan om 10-20 år kommer man behöva hitta på ett nytt begrepp för nästa steg i välståndsökningen hos världens ekonomier.
Jag har personligen flyttat över från emerging markets till frontier markets där depåbolagen erbjudit detta, vilket inte är helt stringent när det exempelvis gäller olika pensionsavtal via samma bank.
Island räknas till gränsmarknaderna. Här Myvátn på nordöstra Island. |
16 kommentarer
Island??? Känns lite som en udda fågel i sällskapet Burkina Faso och Bangladesh xD
Samma sak slog mig. Även Estland, Rumänien och Kroatien mf. känns lite malplacerade. Wikipedia anger dock tre olika undergrupper som faller in i kategorin.
"Small countries of relatively high development level (such as Estonia) that are too small to be considered emerging markets,
Countries with investment restrictions that have begun to loosen as of the mid 2000s (such as the countries of the Gulf Cooperation Council)
Countries at a lower development level than the existing "mainstream" emerging markets (such as Kenya or Vietnam)."
👍🏻
Många av dessa länder är tyvärr rätt korrupta. Dock inte Island i någon högre utsträckning 🙂
Det har väl aldrig hindrat kapitalet.
Remitteringar kanske, inte värdeskapande kapital relativt sett. När jag kollar graferna underpresterar alltid utvecklingsfonderna över tid när man skulle tro att det borde vara precis tvärtom när basen är lägre.
Inte bara på grund av lägre jämförelsetal utan unga befolkningar, massvis med tvungna entreprenörer och högre andel småbolag. Ändå underprestation över tid. Hög tillväxt men laggande börser, jag får egentligen inte ihop det.
Eller missar jag något? En gissning är att de bästa bolagen drar sig för att notera sig på hemmaplan när riskkapitalet och strukturerna saknas. De centrala coronastimulanserna var väl också betydligt lägre i tredje världen.
Det är inte noteringsplatsen som avgör, utan var bolaget har sin verksamhet. Spotify är fortfarande ett svenskt bolag, även om det är noterat i New York. Därför hamnar ofta typ USA och UK i sådana här fonder, pga noteringsplatsen för företagen.
Säkert? Det låter tillkrånglat att t ex Stockholmsbörsen storlek inte är det som viktar Sveriges andel av världens börser. Ett väldigt pill och inget jag hört om tidigare.
Jag famlar i blindo, saknar vettiga verktyg och tillräckligt långa serier. Enligt denna, https://www.msci.com/documents/10199/178e6643-6ae6-47b9-82be-e1fc565ededb överträffar MSCI Emerging Markets MSCI World men först på den maximala durationen sedan 31 december 1987.
Med en årlig avkastning på 10,46% för Emerging mot 8,60% men jag är ändå inte övertygad 🤨
Sedan lägg på högre förvaltningsavgift och du har typ samma avkastning till större risk.
Majoriteten av förädlingsvärdet i världsekonomin går till företag noterade i USA och andra utvecklade länder. Det är de företagen som har en monopolistisk position och som kan sätta sina egna priser. De stora amerikanska teknologibolagen är lysande exempel. Bolagen som legotillverkar hårdvaran tjänar sällan några pengar, bara att jämföra börskursen för foxconn och apple.
Vill man satsa på utvecklingsländer kan man lika gärna köpa Atlas Copco, Apple eller något annat bolag med verksamhet i hela världen som har förmåga att ta ut höga priser.
+1
Troligtvis till mycket högre avkastning.
Instämmer i stort. Man kanske inte ska leta efter nästa Apple kommer från Burkina Faso, dock om man tror på landet så kanske ex. telecom/bank/energi/försäkring etc. ("blue chip") kan vara en idé. Visst har Apple ett enormt börsvärde som en global aktör, men skulle man sätta det i förhållande till hela världens nationella/regionala blue chip-bolag så kommer det inte ens nära.
Är dock inte helt övertygad om att man kommer hitta vinnare ändå, tämligen stor politisk risk i många av FM-länderna.
Det låter rimligt att det finns utvecklingspotential på börserna i "frontier regions". Det låter också rimligt att dessa börser just nu kan vara övervärderade. Det vore förstås intressant att se typ PE-tal för indexbolagen i exempelvis Vietnam. Har någon tillgång till den typen av data?
Det går inte att få ut eftersom Vietnamesiska börsvärden sätts i VND och inte ens moderna operativsystem klarar av så höga tal.
Ni som besökt Vietnam förstår skämtet.
Ja rena rama ding DONG.
Tips, använd Kip istället 🙂
Halva antalet sedlar i bunten…