Veckan som gått har ni fått svara på vad ni tycker om den statliga insättningsgarantin om 500 000:- SEK. Resultatet ser ni ni nedan.
Man kan sammanfatta med att 61% är positiva till insättningsgarantins existens eller vill ha en större insättningsgaranti.
Min egen synpunkt får sammanfattas som en kompromiss, nämligen att insättningsgarantin är för stor.
Handen på hjärtat är det inte speciellt många som kommer i närheten av 500 000:- SEK att skyddas av garantin, så det skyddar på inget sätt den lille mannen eller för den delen de företag som ofta har betydligt större belopp än 500 kSEK sittande på bank inför t ex löning.
Det enda bankgarantin gör är att säkerställa att kontohavare accepterar löjligt låga räntor, vilket ökar bankernas vinster och bidrar till kreditbubblor. Räntemarknaden sätts ur spel, och räntan prissätts alltså fel i förhållande till ekonomin. De enda som gynnas är bankerna.
För den lille mannen kan det förstås bli problematiskt om en bank kraschar och man blir av med sin månadslön, men det kommer ändå ta flera månader innan man får ut pengar på insättningsgarantin. Skall man oavsett skydda månadlönen, så är det få som har kvar mer än 10 000:- när räkningarna är betalda. Garantin kunde alltså sättas till 25 000:- för att med god maringal skydda den lille mannen, om det nu var den lille mannen på gatan man ville skydda.
Men det är det inte. Man vill skydda bankerna från att t ex se till att de inte blir insolventa. Utan insättningsgaranti hade bankerna varit tvugna att vara försiktiga med sin utlåning, annars hade de inte fått sparare, vilket hade varit bättre för alla inblandade. Dessutom leder insättningsgarantin också till att t ex kreditbolag skyddas när de lånar ut utan säkerhet, vilket bloggrannen Stockman brukar påtala.
Nej, för rätt ränta satt av marknaden, som korrekt prissätter risk så behöver vi bli av med insättningsgarantin i nuvarande form. Möjligen kan man behålla ett minimalt skydd för den lille mannen, men i grund och botten så skall oansvariga banker inte skyddas mot uttagsanstormningar (“bank runs”). Uttagsanstormning är dessutom ett obefintligt problem i dagens digitala värld. Elektroniska uttag leder inte till ngn bankrun, eftersom banken omedelbart kan låna in digitala pengar från centralbanken istället. Det är bara uttaget av kontanter som skulle vara ett problem, och med allt färre bankomater och allt mindre kassapersonal, så skulle inte många promille av kunderna lyckas ta ut några kontanter ändå. Och en elektronisk uttagsanstorming är som sagt inte ett problem.
Nej, återigen så gör inte två fel ett rätt. Att bankerna inte sköter sig löser man inte genom att garantera insättningar.
6 kommentarer
Vid "bank runs" – hur ser bankens balansräkning ut och vad får det för konsekvenser?
/Kontot
Upp till 500ksek kanske är lite overkill – om man då antar att ingen har tex pensionen eller en rejäl buffert inför detta på sparkonton (det finns specialkontotn med hyfsad ränta).
Men upp till 100000 är givet. Annars skulle många troligen hellre spara i madrassen än på banken – och då försvinenr ju bankernas business: Ingen som ger dom pengar att låna ut…Iaf bör ju grundprincipen vara detta – även om det satts lite ur spel av "hävarmar" och annat.
/K
Att minska ner den till 25K vore rent katastrofalt. Det finns faktiskt människor som sitter på flertalet miljoner – varför vill du straffa dem? Om nu den stora majoriteten av befolkningen inte anser det intressant/alternativt kan spara ihop pengar så gynnar det absolut ingen att man straffar dem som har förmågan.
Man borde snarare ta sig en funderare på varför vi har så många fattiga i vårt land och varför lönerna inte räcker till ett sparande?
Om folk tog huvudet ur arslet så skulle man se t.ex. att vi har en bobubbla som har nått sjukliga höjder. Det rimmar förbannat illa med pratet om att skydda den "lille" mannen med 25K på banken samtidigt som denne lånar 4 miljoner till sitt drömhus, utan säkerhet!
Har du fyra miljoner kanske du inte skall sätta pengarna hos en bank på väg att gå i konkurs. Finns faktiskt annat.
Utan insättningsgaranti skulle räntorna på bankkonto vara betydligt högre, liksom räntorna på bostadslånen. Därmed skull sparande gynnas mer än idag, och lån missgynnas. Därmed hade vi sluppit bostadsbubbla och dessutom haft mer sparande.
Jag kom just på en annan nackdel med insättningsgarantin, den minskar faktiskt rörligheten bland kunderna. Jag tror att jag är ett ganska stort undantag som har pengar i 3olika banker/fondbolag som jag kan frigöra med någon veckas varsel. Skulle däremot t.ex. swedbank gå på pumpen tror jag VÄLDIGT många svennar skulle stå utan medel att betala mat och hyra med.
Utan insättningsgarantin skulle nog dom flesta se till att åtminstonde sprida ut sina tillgångar mellan 2st banker och efter att varit med om en bankkonkurs skulle dom flesta se till att ha åtminstonde 1månadslön liggandes på "en annan bank".
Att faktiskt ha slut på pengar och inte kunna utnyttja några krediter eller låna av någon är något av det vidrigaste man kan vara med om. Man är totalt hjälplös.
Det är ju ett problem som du säger Logi, då man inte får tillgång till pengarna i insättningsgarantin omedelbart. Man behöver åtminstone en månadslön i en annan bank tills nästa lön kommer, om man lönearbetar.
Jag har mina två Wibblekonton (pluskontot som ackumulerar under året, och minuskontot som jag hämtar ut lönen från), så går den ena omkull kan jag tillfälligt använda den andra till insättningsgarantin faller ut.