Med dagens statistik från SCB så finns nu BNP för helåret 2009, iaf preliminärt, och jag lägger därför ut grafer nedan.
Som man ser så fortsatte ekonomin att expandera även under de dåliga åren efter IT-kraschen, och det senaste årets ras i BNP är betydligt värre än den tre år långa nedgången 1990-93. Nedgången är tydligen den värsta sedan andra världskriget för Sveriges del, men det är ingenting mot Finland, som ser den värsta nedgången sedan 1918, dvs sedan landet frigjorde sig från det kollapsande Ryssland i spåren av revolutionen 1918. Värst någonsin alltså.
Tittar man på delarna av BNP, dvs konsumtion + investeringar + export – import så ser det ut som följer nedan. Jag har slagit ihop import och export till nettoexport.
För att göra det lite tydligare hur de olika komponenterna har utvecklat sig så lämpar sig den tredje och näst sista grafen bäst.
Det största raset ser man i bruttoinvesteringarna, dvs det som Sveriges framtida konkurrenskraft skall bygga på. Nettoexporten, handelsbalansen, har fortsatt försvagas sedan 2006 och sedan 2007 faller också den privata konsumtionen något. Däremot har den statliga (och kommunala) konsumtionen fortsatt att öka, vilket kan jämföras med krisen i början av 90-talet då staten faktiskt drog ner sin konsumtion.
Värt att notera är att krisen i början av 90-talet föregicks av negativ handelsbalans, vilket förstås ändrade sig när Sverige släppte sin valutapeg mot ecu-korgen och släppte valutan fri att anpassa sig efter svensk ekonomi. Något som euroförespråkarna vill sätta stopp för.
För att avsluta så kan vi titta på den kvartalsvisa procentuella fördelningen av delarna i BNP.
Här framgår det att bruttoinvesteringarna glädjande nog ökat sin andel av BNP under sista kvartalet 2009 efter att ha minskat sedan mitten av 2008. Annars står ökar den offentliga konsumtionens andel, medan export fortsätter att minska. Trots julhandeln under Q4 föll också den privata konsumtionens andel, vilket iofs verkar vara normalt för Q4.
Men på helåret så är det framför allt fallande nettoexport och ett ras för investeringar som minskat BNP.
3 kommentarer
Så trots historiskt låga styrräntor så minskar näringslivets investeringar med 16,4%.
Är det näringslivet själva som väljer detta eller är det bankerna som vägrar låna ut till annat än bostäder?
Eller är det en kombination..
" historiskt låga styrräntor så minskar näringslivets investeringar med 16,4%."
Det vore en sak om räntan var låg för att det fanns mycket sparande, då vet företagen att konsumenterna troligen kommer spendera. Men nu vet nog folk att skulderna hos staterna finns kvar. Ingen avskuldning har skett, snarare förvärrats etc.
Dessutom som det är nu, med artificiella låga räntor där spararna tvingas spekulera och folk lånar mest för bostäder så är det inte så konstigt att företagen inte väljer att investera. Det är knappast en stabil tillvaro.
Thaman
Mycket bra och klargörande post. Tänk om SCB pallade sammanställa så här tydligt.
/Starvid