Som jag skrev igår, så är fortfarande sysselsättningen i Sverige högre än under högkonjunkturen 2006. Och som bloggaren Toxiska Epistlar uppmärksammar så är skillnaden ännu större när man tittar på var dessa är anställda – offentlig eller privat sektor.
Man skall aldrig glömma att det är de anställda i den privata sektorn som skall dra runt Sveriges ekonomi och stå för alla nettobetalningar av skatter. Offentliganställda kostar mer skattepengar än de betalar in i skatt och kan därmed aldrig finansiera vård, skola, omsorg. Vad som tydligt framgår från grafen hos Toxiska Epistlar är att det är just inom den privata sektorn som sysselsättningen ökat sedan alliansregimen kastade ut Göran Perssons regim.
Så inte bara har sysselsättningen ökat med alliansens jobbpolitik, det är riktiga jobb som drar in skattepengar som har stått för ökningen, och inte bidrag eller skattefinansierade jobb.
Att den procentuella arbetslösheten stiger beror snarare på att puckeln ifrån babyboomen 1988-1994 håller på att komma ut i arbetslivet och arbetslöshet just nu. Som alltid så är tur det mest avgörande för hur ens liv utvecklas. Föddes man i babyboomen så hade man otur, eftersom man just precis under rådande globala ekonomiska kris skall komma ut i arbetslivet.
En konsekvens av babyboomens topp 1990, är att vi både kommer få successivt färre unga vuxna som kommer ut på arbetsmarknaden de kommande åren, samtidigt som stigande antal 40-talister kommer gå i pension. Detta kommer minska arbetslösheten framöver, i absoluta tal, men också i relativa tal. Oavsett vad för regim som styr Sverige.
Men först kommer den att öka, då toppen från 1990 än så länge bara är 19 år gamla och i stor utsträckning nu år vidare i högskole- och universitetsutbildning.
En annan konsekvens av både babyboomen och den höga sysselsättningen är att bostadsbubblan kanske inte brister riktigt än. Babyboomens barn gör att vi får ett underliggande tryck på bostadsmarknaden. Visserligen kommer de sällan ha råd att köpa ett boende, men konkurrensen om hyresrätter kommer öka, och i en del fall kommer deras föräldrar att finansiera boende.
Men viktigast här, vilket också förklarar varför bostadsmarknaden ännu inte kollapsat, är att vi har fler människor i arbete idag än 2006. Kombinera det med de låga räntorna, och betalningsförmågan hos svenska bostadsägare är faktiskt bibehållen. Annars är det arbetslösheten som är den enskilt viktigaste faktorn för bostadsmarknaden. Men när vi fortfarande ser så många med jobb, så kommer de som tvingas sälja pga arbetslöshet kompenseras av de som har kvar jobben.
Tvärt om borde bostadsmarknaden vara hetare nu än 2006 – lägre räntor, fler med jobb. Vad som trycker ner är kanske snarare bankernas rejält skärpta krav om kontantinsatser, amortering av topplån och förmågan att klara av upp till 8% i ränta, beroende på bank.
Bostadsbubblan kommer förstås fortfarande att spricka, men det kanske inte blir förrän vi fått ut babyboomens barn på bostadsmarknaden?
Så jag har blivit bostadspessimist, dvs tror på högre bostadspriser. Vilket är negativt, det finns inget positivt med stigande priser på bostäder, enda effekten är en latent skatteskuld. Tvärt om så slits bostäder, och borde liksom bilar falla i pris med åren, inte stiga.
Samtidigt har vi antagligen inte fått se de fulla effekterna av den ekonomiska krisen på sysselsättningen, och det kan mycket väl försämras. Men vi har fortfarande långt kvar till den låga sysselsättning som rådde under Göran Persson, både totalt och inom den privata sektorn. Sedan får vänsterfolk fortsätta tro att man genom skattefinansierade jobb kan finansiera staten, och fortsätta tro att vi har lägre sysselsättning nu än när de rödgröna axelmakterna hade makten. Men som alltid så har vänstern fel.
Jag har fått kommentarer om varför jag använder ordet regim för att beskriva våra regeringar. Regim kan tydligen tolkas negativt, vilket på sätt och vis är min avsikt. Citerar Wikipedia:
“Ordet används i media ofta i negativ bemärkelse, om en regering eller liknande som inte är vald genom ett demokratiskt val, såsom till exempel “våldsregim” eller liknande[1]. I sin egentliga bemärkelse behöver termen dock inte ha någon värdeladdning[2].”
Men min poäng är att det alltid finns någon som tycker att nuvarande regim är negativ, och i grunden så är ju all form av maktinflytande över andra människor något negativt. Vi tycker i svenska media om att kalla olika länders regeringar för regimer, för att på så sätt nedvärdera dem eller antyda att de är illegitima.
Tänk då på att det finns de som anser att Sveriges regering är en regim. Israel kanske likställer oss med med en regim idag, och vad tycker talibanerna? Det finns icke folkvalda regimer som likväl har folkets stöd, och alliansregimen har enligt opinionsundersökningar inte folkets stöd, lika lite som de rödgröna axelmakternas framtida regimer kommer ha mitt. All makt utgår från folket, även i en diktatur, vilket kräver en längre förklaring än jag har tid med nu.
Ordet regim kanske kan få några av er att tänka på vår bild av omvärlden, och omvärldens bild av oss?
15 kommentarer
Tack C. för uppmärksamheten! I rättvisans namn är det Leif Lundberg som ska honoreras för det diagram jag la ut i bloggen. Gå gärna in på hans hemsida och kolla! Det är värt besväret.
http://www.jobbpartiet.se
En sak till. Frågan är hur många privata jobb som är följden av att offentliga jobb har privatiserats. Jag vet inte om det riktigt framgår av statistiken. Men det finns ju vissa tecken på en privatiseringstrend av offentlig verksamhet. Privata offentliga jobb förutsätter att kapitalisten skär emellan och tar sin del av kakan. Det är därför inte säkert att fler privata jobb med automatik är "bra". Statistiken bör därför analyseras djupare, vilket jag inte har tid med just nu.
http://www.kawther.info/wpr/2009/08/23/the-body-snatchers-of-israel
http://skyddsrummet2.blogspot.com/2009/08/organhandelsskandalen-en-lanksamling.html
Intressant!
Tack för underlagen.
Nu kommer vi verkligen kunna se fram mot en valrörelse 2010 där pajkastningen kommer ske med än mer kvalificerad sifferexercis än tidigare.
De flesta brukar vanligtvis inte orka titta bakom siffrorna så som Cornu gör här. Förenklat ska det va.
/Morfar
Ordet regim betyder väl helt enkelt bara styrelse eller ledning. Det vill säga det är vare sig positivt eller negativt laddat. Möjligen kan det låta negativt att tala om en regim om man inte ens förstår vad ordet betyder…
I övrigt kan man hålla med om att Bostadsbubblan naturligtvis kommer att spricka en dag. Det kan ske nu under hösten eller om tre år, men att det sker ter sig i det närmaste givet.
De som nu lånar sig upp över öronen i förvissning om att vi nu har passerat det värsta och snart ska gå mot ljusare tider torde nog få sig en överraskning framöver…
Kraxpelax: Vad försöker du säga med dessa länkar?
Har det överhuvudtaget något att göra med inlägget?
Nej, det har det inte. Du är enbart en av alla de dårara på jorden som vill utmåla staten Israel och judar som "satan". Er dumhet får mig att vilja. Det finns hudratals länder ni lika gärna skulle kunna haka upp er på, men det finns en enda ni alltid väljer. Hm, jag undrar varför…
Rent historiskt har bostadspriser alltid stigit på sikt i Sverige – mer eller lika mkt som inflationen.
Kollar man på villapriserna sedan 40-talet så har dom aldrig gått ned mer än tillfälligt mellan ett par år.
En bubbla blir det om man pumpar priserna – och det kan det finnas viss risk för.
Att priserna stiger tycker jag dock inte är konstigt – iaf bör dom ju följa inflationen, de flesta bostäder renoveras ju dessutom fortlöpande, och en husstomme kan hålla många hundra år…
/K
Klas, en korrigering: En husstomme har historiskt hållit i upp till 100-tals år.
Men det är inte samma stommar som vi bygger i dag, så hur det blir med det återstår att se.
I den mån hus inte utsätts för periodiskt underhåll skall värdet på dem minska. Samtidigt så bortser villaägare alltid från underhållskostnaderna när de räknar ut hur mycket de kan betala per månad, dvs låna, och därmed vad de kan betala för ett hus.
Underhållskostnaden för en villa ligger i intervallet 1000-5000 SEK per månad, och det är en kostnad som stiger med inflationen.
Det är riktigt att huspriserna inte behöver falla länge eller mycket, det räcker däremot att de står stilla ett antal år för att inflationen skall komma ikapp. Huspriser har historiskt följt KPI, men vad vi sett de senaste 10-15 åren är att huspriserna dragit ifrån KPI. En korrigering kommer, men den behöver inte komma i närtid, och kan även ske via stillastående priser.
@Cornucopia: Jag tror du har en poäng i ditt resonemang om att stora barnkullar håller upp priserna.
Som du säger: Tillsammans med låga räntor och reell arbetslöshet som inte är så hög i praktiken (de officiella siffrorna är ju också räknade på ett nytt sätt numer) så är förutsättningarn just nu inte så goda för lägre priser.
Men visst kan det bli en bubbla, jag tror/hoppas dock att det blir en mjukar landning.
Det jag är rädd för är om folk stirra på den låga räntan och budar på sig för stora lån.
4-6% bör man räkna med (mellanskillnaden mot dagens läge kan man lägga på hög), och 6-8% måste man klara iaf tycker jag !
Jag tror dock att dagens stommar kommer kunna stå ännu längre än förr. Men precis som det alltid har varit så är det kvalitetshusen som får stå längst, de andra rivs/rasar.
Sen kommer det kanske bli billigare att bygga om och då är det möjligt att man river för att få nytt – men samam sak gäller nog här: Vissa objekt får stå kvar andra rivs.
/K
Så har det alltid varit, Klas. Det är de bra objekten bland de månghundraåriga husen som står kvar. Annars kan det vara både fjärde och femte gången som samma husgrund återanvänts där det idag står ett hundraårigt hus.
Gamla hus i solitt trä, som överlevt hittils bör väl klara sig, speciellt som de numer oftast är fullt uppvärmda vintertid. Risken finns förstås att ngn sätter dit ngt tätskikt av plast (inklusive plastfärg eller plasttapet) på fel plats och därmed snabbt förstör något som stått i hundra år.
Eller tar bort eldningspannan ur källaren och installerar en värmepump som får fuktbalansen att kollapsa och med det huset på lite sikt.
Inget varar för evigt. Gamla hus med solida väggar av 15-20cm tjocka stockar är iaf stabila, och lagrar värme bra i konstruktionen. Däremot kan jag intyga att det är lite småkyligt på hösten innan man värmt upp stommen när man väl börjat elda. Blir varmare på vintern än tidigt på hösten.
Exempel
Betongbyggnader tror inte jag kommer att hålla i hundratals år. Ta en sväng förbi någon äldre betongbyggnad och kolla fall ni inte ser några synliga rostiga armeringsjärn där betongen trillat bort.
Ni som är från Stockholm kan ju alltid ta en sväng förbi det omtalade Slussen så ser ni hur beständigt ett relativt modernt byggmaterial som betong är. Slussen är byggd i mitten på 1930-talet och får väl anses som rivningsfärdigt.
Förenklat:
Koldioxid och klorider är var för sig inte bra för betongens armeringsjärn. När armering korroderar tar dess korrosionsprodukter upp en betydligt större volym än det ursprungliga järnet (ca 10 ggr).
Som följd av detta spricker betongen sönder.
Surt saltstänk (klorider) från biltrafik är mycket ogynnsamt för järnet som snabbt korroderar, jämför gamla bilar.
Koldioxid som sakta vandrar in i betongen utifrån sänker betongens ph-värde och miljön för armeringen blir därmed mer sur och gynnar korrosionen, betongen spricker sönder.
/Annonym Korrosion
Jobbigt för alla som har byggt sitt hus på betongplatta. Själva har vi bara delar av ladan på betongplatta, redan nu ca 80 år gammal. Men den har inte spruckit vad jag sett, å andra sidan är det inte i en bilavgasförorenad tätort, och kvalitetskraven är kanske inte riktigt lika höga i en lada, även om slitaget torde vara extremt.
Förenklat.
Givetvis krävs också en viss luftfuktighet/fukt för att järn skall börja korrodera (rosta). 60% luftfuktighet är tillräckligt för att järn skall korrodera.
Betongkvaliten är en stor avgörande faktor för hur snabbt karbonatiserngen i betongen går. Från någon tiondels mm upp till någon mm/år. Av betydelse är då också givetvis hur djupt ner i betongen armeringsjärnen ligger eftersom karbonatiseringsfronten först måste nå fram till armeringen och sänka ph-värdet.
Det går givetvis att ta bort betong som karbonatiserat och ersätta med frisk betong (om arbetsinsatsen är rimlig i förhållande till ett utbyte av konstruktionen.)Alternativt bromsa förloppet genom att påföra ngn typ av beläggning på betongytan.
Givetvis finns ytterligare faktorer som påverkar förloppet men de nämnda och i viss mån betongens porositet (ingår i kvalitet) bör vara av störst betydelse.
/Anonym Korrosion
@Anonym korrosion: Men då har slussen som är en otroligt utsatt kosntruktion med vibrationer från T-bana, bussar och en massa trafik mitt i stan, och dessutom överbryggandes vatten ändå stått i 70 år !!
I ett välbyggt hus lär nog stommen klara sig bra mkt längre tror jag – även om fasad, tak och naturligtvis invändig byggnation kommer bytas…
/K
Vet inte hur stora problemen är med betonggrund på hus. Trots allt lägger man väl den mesta armeringen i underkant. (Cement bra tryckhållfasthet, dålig draghållf, alltså armerar man cementen där den skall utsättas för dragkrafter, dvs nedtill)
Därmed nås den ju inte av luft, men väl av fukt? Men framför allt så går det ju inte att se om betongplattan under ett hus spricker undertill pga korroderad armering.
Iaf så borde det vara ganska komplicerat (=dyrt) att gjuta om en grundplatta under ett hus när den väl ger upp, även om övriga stommen är bra.
Kanske bättre att bara ha murad torpargrund, där det är enklare att successivt byta partier när betonghålstenarna eller lecablocken väl vittrar sönder.
För att inte tala om all golvvärme som är ingjuten i betongen nu för tiden, gör det knappast enklare att bila upp och gjuta om. Och vad gör man när väl rören i golvvärmen ger upp och behöver bytas? Dyrt, hela bottenvåningen får utrymmas tills den är uppbilad och omgjord…
Ett gammalt hus med en grund av enorma granitblock kanske står sig bättre? Eventuellt bruk mellan stenarna har ju ingen armering som kan korrodera.