Den lettiske universitetslektorn Dmitrijs Smirnovs (etnisk ryss?) spenderade två dagar i isoleringscell för att i september varnat för närstående konkurser i banksystemet. Han skriver nu i Expressen om sitt öde och situationen i Lettland.
Övriga ekonomer närde drömmarna att med linjärekonomi, dvs utvecklingen fortsätter som den gjorde 2005 att Lettland skulle nå samma levnadsstandard och välstånd som Västeuropa till ca år 2011-2012.
Men för att göra det krävs att eventuella lån används till investeingar, inte till konsumtion. Smirnov skriver att de lånade pengarna har använts till just konsumtion. Inte till att bygga upp ett samhälle med industrier eller ett starkt jordbruk, som kan användas för att genom exportintäkter dra upp ekonomin på riktigt.
Så nu har man bränt sitt låneutrymme utan att fått något varaktigt och beständigt för det. Skillnaden mot USA är hårfin och är möjligen att USA redan hade välstånd och hög levnadsstandard, men ändå använde 2000-talets låneutrymme till att konsumera sådant som inte bygger en framtid.
Det kan vara OK att låna till investeringar och framtidsbygge, men att låna till konsumtion leder bara till bubblor.
Devalverar väl Lettland sin valuta lat, så blir det svenska banker, och i förlängningen svenska bankkunder eller skattebetalare som får betala Lettlands konsumtionsorgie. Tacka Swedbank och SEB för det.
1 kommentar
Hur stor blir skillnaden egentligen i kreditförluster för de svenska banker vid en devalvering kontra ett utgraget stålbad?