Bloggarna Finanskvinnan och speciellt Life of a Stockman ondgör sig med rätta över alla former av tredjepartsprodukter för investeringar.
Stockman destillerar ner grundinvesteringar till tre punkter; Realkapital, obligationer och aktier. Allt annat än direkt ägande av dessa innebär motpartsrisk och ökade kostnader eller sämre avkastning, vilket på inget sätt gynnar investeraren. Stockman kan dock se genom fingrarna med terminer och optioner, och speciellt terminer har ju en viktig funktion i verkligheten.
En termin är en överenskommelse om att göra en affär till ett förutbestämt pris. Alla köp där man tecknar ett kontrakt, men inte betalar och får varan i handen direkt motsvarar ett terminsköp, och världen vore väldigt opraktisk utan denna möjlighet. Ett bostadsköp är ett exempel på detta. Man tecknar ett kontrakt om köp eller försäljning till ett visst pris och ett visst datum, oavsett hur utvecklingen blir på bostadsmarknaden fram till köpedatumet.
Stockman angriper också guld- och oljegänget, eller de som han menar tror att världen skall “ta slut”, och att dessa sitter på guld- och oljederivat, med motpartsrisker och kostnader. Jag håller faktiskt med. Guld skall man äga fysiskt, dvs som realkapital, och olja är det bättre att sitta exponerad i via direkt aktieägande.
Men vad är en kapitalförsäkring? Räknas innehav av obligationer eller aktier via en kapitalförsäkring om en grundinvestering? Antagligen inte, eftersom man får en motpartsrisk kontra försäkringsbolaget. Själv äger man ju inte innehaven, utan man äger en fordran på försäkringsutgivaren. Så länge denna följer de svenska lagarna innebär detta dock ingen risk, eftersom försäkringstagarnas tillgångar skall vara placerade i ett separat och obelånat bolag. Men det finns ju alltid en risk att man begår olagligheter…
En bättre lösning som diskuteras ibland, vore införande av ett investeringskonto. Ett sådant skulle motsvara en kapitalförsäkring vad gäller beskattning och deklaration, dvs schablonmässigt och väldigt enkelt, men skulle innebära att investeraren själv direkt äger innehaven, och därmed bla kan gå på bolagsstämmor.
Sedan kanske man kan få ägna sig åt en del excesser ibland, åtminstone om man sitter skuldfri och med större delen av kapitalet i realkapital i form av skog, mark, bostad och guld…
1 kommentar
Tänk om politiker hade lite ingenjörstänkande. Då hade nog inte ett investeringskonto dröjt länge. Så bekvämt, så enkelt. Som objektorienterad programmering nästan (kontot är alltså ett objekt med ett väldigt enkelt interface mot skattemyndigheten.)