Kondratiev-cykler

Man kan ta det här med olika cykler med en nypa salt. Frågan är om sådant handlar om människans inbyggda behov av att se mönster och ordning där sådana inte finns, inklusive i ekonomin och de finansiella marknaderna. En intressant bok kring detta är t ex Fooled by Randomness av Nassim Nicholas Taleb.

Men om vi för ett ögonblick bortser från detta möjliga självbedrägeri, så finns det något som kallas Kondratiev-cykler, uppkallat efter en rysk ekonom. Det var tjecken Joseph Schumpeter som populariserade begreppet och döpte det till minnet av Kondratiev, som sägs ha upptäckt fenomenet först.

En Kondratiev-cykel, eller Kondtratiev-våg, har en längd på ca 45-60 år. Den delas in i en expanderande boom-fas, som kallas Kondtratiev-A, och följs sedan av en kontrakterande B-fas, Kondratiev-B.

Man kan likna skeendet vid de fyra årstiderna.

Vi börjar med våren i början av A-fasen. Tillräckligt mycket ny teknologi och vetenskapliga framsteg har gjorts för att till slut samverka till en boom i ekonomin, och de gamla felaktigheterna har rensats bort ur systemet. Denna boom går över i sommaren där den kulminerar. Därefter går vi över i B-fasen, med en höst som kännetecknas av recession och avslutar till slut med vintern i form av depression. Och sedan upprepar sig cykeln, då man under hösten och vintern byggt upp grunden för en ny vår. Under höst och vinter kan man alltså få se många nya teknologiska framsteg, men dessa slår inte igenom i ekonomin förrän ekonomin renats genom depression.

Varje av dessa årstider har alltså en längd på 10-15 år.

Det finns också ett samband mellan fasövergången A-B och B-A och stora krig, som ser ut att inträffa med ungefär 25 – 35 års mellanrum. T ex Första världskriget (1914), Andra världskriget (1939), Vietnamkriget (1966) och nu Kriget mot terrorismen (2001), som bland annat förts fram av Immanuel Wallerstein som jag nämnt tidigare.

En viss debatt föreligger kring när de olika cyklerna infaller, men de flesta är överens om något liknande följande graf lånad från Wikimedia Commons, där det också framkommer vilken eller vilka teknologier som till slut orsakat A-fasens start.

Den cykel vi befinner oss i nu började i slutet av 70-talet eller tidigt 80-tal och har drivits av de förändringar, effektiviseringar och förbättringar som IT-tekniken och modern telekom gett oss, dvs kiselbaserade datorer. A-fasen, vars start sammanfaller med introduktionen av persondatorn kulminerade 1999-2000. Sommaren var på 90-talet med Internets publika genombrott, och gick därefter över i B-fasens höst. En höst vi sett fram tills nu, även om den delvis dolts av manipulation av officiell statistik och omdefinering av begrepp som t ex inflation. För mer om den manipulationen se t ex John Williams Shadow Government Statistics. Skulle man mätt 2000-talets ekonomi på samma sätt som 70- eller 80-talets, så hade den inte sett speciellt munter ut.

Ur ett Kontratiev-perspektiv så är det därmed inte underligt att den konstgjorda andning vi haft sedan sekelskiftets IT-krasch lett till nuvarande finanskris och börskrasch, som också signalerar starten på Kondratiev-vintern.

Tror man alltså på sådana här cykler, så har vi nu 10-15 år av akut ekonomisk kontraktion och depression framför oss. Kapital kan utraderas både genom deflation och inflation, där deflationen minskar mängden kapital nominellt eller inflationen minskar mängden kapital genom urvattning av dess nominella värde.

Framåt 2025-30 kommer nya teknologiska landvinningar och effektiviseringar av det ekonomiska systemet leda oss in i en ny A-fas och en vår för den globala ekonomin. Någonstans runt 2025 kan man också hävda att ett nytt storkrig skall inträffa om man tror på den skolan.

Detta betyder också att alla de fantastiska landvinningar vi just nu gör inom både nano-, gen- och miljöteknik inte ger något positivt genomslag i den globala ekonomin förrän 2025 eller senare.

Vad bankerna lärt oss, att aktier alltid är lönsammast i längden, gäller inte under B-fasen. Under B-fasen går det inte att tjäna pengar på papper, och försöken att fortsätta 80- och 90-talets pappersbaserade spekulationsekonomi har också mycket riktigt lett till just en finansiell krasch. Tror man på detta så är det ingen idé att försöka tjäna pengar på pengar.

Vill man tjäna pengar så är det genom arbete, sparande och investeringar. Genom att bygga företag baserade på riktigt arbete i den riktiga ekonomin, inte i pappersekonomin. Eller för den delen genom klassiskt ägande av hyreshus eller skog.

Ur detta perspektivet är det inte lönt att förvänta sig någon reell återhämtning på börsen eller finansmarknaderna i det korta perspektivet på 10-15 år. Överlag passar detta också in på den tidsaspekt man hade för återhämtningen efter 1929, som tog 25-26 år, och krävde de teknologiska landvinningarna som Andra världskriget gav för att dra igång ekonomin.

Och botten ligger några år framåt i tiden fortfarande.

Ur detta teoretiska resonemang så kanske man kan dra slutatsen att den akuta fasen av peak oil inträffar 2010-2025, varefter vi lyckats göra de tekniska landvinningar och genombrott inom hållbar energiförsörjning och hållbar energikonsumtion som gör att ekonomin återigen kan börja blomstra.

Teknik kan finnas redan idag, men det kan dröja 15 år innan den når kritisk massa för att påverka ekonomin. T ex tar det 17-20 år att byta ut fordonsparken, oavsett vad för fantastisk teknologi det finns på bilsalongerna eller på ritbordet. Något som teknikoptimister ofta missar, oavsett om det är miljöteknik eller nanoteknik. Internet fanns sedan slutet på 70-talet, men det var först på 90-talet man nådde kritisk massa.

Internet är inte längre något som kan driva ekonomin eller orsaka tillväxt, utan är numer en förutsättning för ekonomin. På samma sätt är IT och telekom inte något som driver ekonomin utan en grundbult. Vilket företag klarar sig utan datorer idag? Dessa tidigare A-fasinbringare är idag lika självklara som bilismen, järnvägar, elektrifiering, petrokemi, stål och liknande.

Hittar man vad som är nästa A-fasinbringare redan idag, så kommer man bli mycket rik om 15-30 år när vi går in i en ny A-fas. Att det rör sig om miljöteknik och nanoteknik är kanske en lätt gissning just nu. Men det gäller då också att ha rätt tidshorisont, inte ett år, inte två år, inte fem år, utan 15-30 år. Och vad som händer tills dess vet man inte. Köpte man stöveltillverkaren och bildäckstillverkaren Nokia på 80-talet blev man rätt rik om man hade tålamod.

Å andra sidan kanske vi som sagt bara söker mönster där inga finns, och de senaste 25 årens fantastiska börsutveckling upprepar sig för evigt.

Vi lever i intressanta tider. Det kanske är dags att sluta investera i och för drömmar, och istället investera för nödvändigheter och överlevnad eller övervintring?