Orkaner som slår mot oljeinfrastruktur och -produktion i Mexikanska Golfen (GoM) beskylls för att höja oljepriset, men detta är inte korrekt. Oljepriset går visserligen upp på förväntningarna att en orkan skall slå till, men faller tillbaka innan orkanen ens når fram till oljeregionen i GoM.
Gammelmedia brukar tycka om att använda orkaner som dagens ursäkt för högre oljepris, och det stämmer kanske till viss del, men det säger ingenting om vad som sker dagen därpå. Härnäst har vi orkanen Ike och nyligen hade vi orkanen Gustav.
Nedan tar vi en titt på de orkaner som drabbat oljeproduktionen i GoM sedan oljeproduktionen planade ut globalt pga peak oil i maj 2005, med en kronisk bristsituation som följd.
Dessa orkaner är Dennis, Katrina, Rita (2005) och Gustav (2008). Här följer grafer för oljeprisets utveckling kring dessa.
Dennis skadade bland annat världens största oljeplattform, Thunder Horse, och försenade driftstarten av det oljefältet fram till i somras.
Katrina kräver kanske inte någon närmare presentation. Här toppade oljepriset några dagar efter orkanen nådde land, men föll sedan tillbaka till lägre nivåer än innan orkanoron började.
Rita följde några veckor efter Katrina och slog mot resterande delar av oljeproduktion och infrastruktur i GoM.
Gustav har knappt passerat innan orkanen Ike nu förväntas slå mot ungefär samma område.
Slutligen kan vi titta på det normaliserade värdet på oljeprisutvecklingen för respektive orkan, där priset sätts till 100 sex dagar innan orkanen når kusten.
Slår vi så samman dessa normaliserade värden får vi följande intressanta graf.
Oljepriset toppar alltså innan orkanen når land och drabbar oljeproduktion och infrastruktur. Efter tolv dagar från det att man påbörjade orkanhysterin är oljepriset tillbaka där det började.
Slutsatser
En orkan ser ut att ge högre oljepriser under en period av tolv handelsdagar, varefter oljepriset återvänder till det som rådde innan. Oljepriset toppar dagarna innan orkanen når land och faller sedan tillbaka.
Det ser återigen ut som att orkaner mest är en fråga om “buy the rumour, sell the news”.
Ett möjligt agerande för investeraren är alltså att köpa olja när orkanhetsen börjar, men se till att sälja innan orkanen når land.
Den långsiktige kan helt bortse från orkaner, då deras effekt på oljepriset är kortvarig.
Orsaker
Varför blir det nu så här? Det finns rimligtvis många förklaringar.
En är att oljehandlare och traders trissar upp oljepriset för högt inför orkanen, och sedan säljer av och gör att priset faller redan innan orkanen slår till.
Oljeproduktionen i GoM är faktiskt lägre än processkapaciteten hos raffen i området, så när raffen stängs ner så minskar efterfrågan på olja. All olja köps trots allt i slutändan av ett raffinaderi. Därmed minskar efterfrågan på råolja både i USA och globalt när så pass många raff är stängda eller kör med reducerad kapacitet.
USA:s största importhamn för råolja finns också i området, och importerar ca 1.2 miljoner fat olja om dagen. När den stängs ner frigörs alltså 1.2 miljoner fat per dag på den globala marknaden, vilket borde ge lägre priser.
Blir sektorn hårt drabbad, som efter Katrina, så öppnar USA sin strategiska petroleumreserv, och IEA öppnar sina medlemsländers reserver, inklusive Sveriges andel och skeppar raffinerade produkter till USA. Det sänker också oljepriset.
Oavsett orsak så behöver inte den långsiktige fästa någon uppmärksamhet vid orkanerna, den kortsiktige bör gå ur sina oljepositioner någon dag innan orkanen når land.
Det handlar inte heller om några stora uppgångar i oljepriset, kanske 5-6%. Det går förstås att via hävstång och derivat få bättre avkastning på detta i utbyte mot större risk.
Metodik
Jag har tittat på orkaner som gått in över områdena med oljeinfrastruktur och -produktion söder om Texas, Louisiana och Alabama sedan 2005. Sedan 2005 har vi upplevt en platåfas inför peak oil, och med det en kronisk brist på olja vi inte haft tidigare. De förhållanden som rådde innan 2005 påverkade priset på ett annat sätt, och är därför inte att anse som relevant för framtida prisutveckling i samband med orkaner.
I datat har jag satt den sjätte dagen till den dag då orkanen når land, och alltså drabbar oljeinfrastrukturen, som är belägen nära kusten. Om orkanen nådde land på en icke handelsdag, så har jag det låtit ske mellan sjätte och sjunde dagen.
Datat består av handelsdagar, inte kalenderdagar. Ibland är det också helgdag i USA, t ex den 4:e juli. Antalet dagar före orkanen baserar sig på hur lång tid innan man börjar stänga ner oljeproduktion (“shut in”) för att hinna evakuera alla arbetare i tid för orkanens ankomst, och antalet dagar som är med efter orkanen är för att ge tid till återstart och återgång till normalläget, eventuellt med skador.
För orkanen Gustav fanns inte data för 2008-08-08 och framåt tillgängligt vid skrivandet av denna artikel. Orkanen Ike har dock redan börjat påverka oljepriset tätt inpå Gustav, vilket skulle påverka resten av Gustavs data om vi hade det.
Naturligtvis finns brister i denna metodik, t ex är stickprovet för litet för att kunna dra några statistiska slutsatser. Var och en får bilda sig sin egen uppfattning.
Källor
Oljepris
http://tonto.eia.doe.gov/dnav/pet/hist/rwtcd.htm
http://tonto.eia.doe.gov/dnav/pet/pet_pri_spt_s1_d.htm (för Gustav).
http://www.bloomberg.com/energy/ (för Gustav)
Datum för när orkanerna nådde fastlandet är hämtat från Wikipedia.
3 kommentarer
Hej!
Jag är ingen ekonom, men läser med glädje din blogg ändå. Jag tycker du tar upp de aspekter av ekonomin som är intressanta för vem som helst som funderar över samhället, och skriver på ett sätt som går att förstå.
Men kan du förklara frasen “Buy the rumour, sell the news” för mig, jag lyckas inte helt förstå den.
Tack för bloggen!
Tack.
“Buy the rumour, sell the news” innebär att man skall sälja på en förväntad nyhet. Om det t ex har tisslats och tasslats om ett bud på ett bolag, så aktiekursen stigit och det sedan kommer ett faktiskt bud, så är det då man skall sälja.
Gällande orkaner så kan man då köpa “olja” när rädslan för orkanen börjar (“the rumour”), men se till att sälja innan orkanen når land och man ser skadorna och förödelsen, vilket i det här fallet skulle vara “the news”.
Förväntade nyheter kan ofta ha motsatt effekt för t ex en aktiekurs, dvs väntade positiva nyheter sänker kursen.
Tackar för förklaringen!
Det som var oklart för mig var skillnaden på “news” och “rumours”… mycket av det som kommer wom nyheter är ju just rykten…