Det har visat sig att SCB räknat lite fel på inflationen och överrepresenterat den med 0.1% i maj och juni och 0.3% i juli. Trots detta hamnar den officiella inflationen som mätt via KPI på 4.3% i augusti, vilket är en rejäl ökning mot den numer korrekta inflationen i juli.
Den svenska realräntan blir alltså 0.45% och inte 0.35%. Detta förändrar ingenting. Inflationen stiger fortfarande trots att de beryktade importerade prisökningarna bör ha fallit tillsammans med oljepriset. Realräntan är fortfarande rekordlåg.
Men gammelmedia och finansmedia brer ändå på stort och kallar det för skandal och kräver sänkt ränta, ivrigt påhejade av profithungriga banker och överbelånade privatpersoner. Snacka om att famla efter halmstrån. KPI-inflationen steg med 0.2 procenenheter från juli till augusti. Räntehöjningen var helt korrekt.
Ligger KPI-ökningarna kvar på denna nivån bör reporäntan höjas minst 1-2% till, inte sänkas för att SCB inte kan räkna på skor. Dessutom är hela inflationsberäkningsprocessen i sig rätt supekt oavsett SCB:s missar, och kan fås att visa egentligen vad som helst. Det är ett ämne som kräver sitt eget bloginlägg någon gång.
Uppdaterade grafer för realränta, prisökningar (eller inflation som det ibland felaktigt kallas) och reporänta nedan.
Vem som helst borde här kunna se hur låg realräntan är och hur hög inflationen är. Fast Pekka Kentää behöver kanske skaffa glasögon först. Eller amortera på villan eller vad det nu är som är problemet.
Man skall inte glömma att de flesta ekonomijournalister såväl som bankanställda antagligen har mer eller mindre stora lån på sina bostäder, och därför är jäviga när det gäller att uttala sig om räntan. Och bankerna är ju måna om den egna profiten som är högre vid lägre ränta, dvs de lyckas klämma ur mer vinster på pengar från vanligt folk när räntan är lägre.
Skillnaden på den högavlönade som bor i dyra huset i fina området och kör fina bilen och de lågavlönade som kör gamla bilen och bor i lilla huset i fula området är storleken på skulderna och hur mycket de har råd att betala i ränta för att upprätthålla skenet av välstånd.
Själva är vi helt skuldfria fast vi äger vår bostad och är därmed inte jäviga vad gäller räntan. Jag säger som det är: Inflation är stöld från alla och räntan skall höjas för att dämpa inflationen och denna stöld.
Efter kommentarer från Sloped Mind lägger jag också in en graf över den svenska realräntan utifrån KPIF istället för KPI. Källan för KPIF är SCB, men eftersom KPIF är relativt nytt är jag osäker på hur man beräknat det historiska datat.
Även här fragår det att realräntan-KPIF inte är speciellt hög, även om vi sett lägre realränta-KPIF 2003-2005. Jag tycker fortfarande att fakta kvarstår, vi har fått en realräntesänkning relativt 2006 och 2007. Kanske talar inte realräntan-KPIF längre för att reporäntan skall höjas mycket mer, men det är fortfarande billigt att låna tack vare inflationen.
6 kommentarer
Nu beräknar du dock realräntan på ett orimligt sätt.
I KPI-inflationen ingår räntekostnader med en sådan vikt att en räntehöjning höjer KPI ungefär lika mycket som räntehöjningens storlek. Det senaste årets räntehöjningar har bidragit med 1,3 procentenheter till KPI-inflationen (det är dock inte bara reporäntan som stigit).
Om riksbanken skulle höja räntan med 1% till så skulle alltså realräntan, enligt ditt sätt att räkna, inte stiga alls. Detsamma gäller omvänt ifall de skulle sänka räntan. Detta eftersom du sätter in räntan på båda sidor av ekvationen.
Menar du på allvar att ett plötsligt räntefall till nivåerna som gällde för ett år sedan (vilket skulle innebära 1% lägre reporänta), skulle innebära att realräntan har stigit? Enligt ditt sätt att räkna så skulle faktiskt realräntan då ha stigit, eftersom KPI-inflationen skulle falla mer än räntan.
Realräntan måste räknas mot ett konstantränte-prisindex, exempelvis KPIF, som under de senaste 12 månaderna stigit med 3,4%.
Nej.
Det är bankernas bolåneränta som räknas in som boendekostnader i KPI. Inte Riksbankens reporänta.
Och de ökande boendekostnaderna är bara en liten del av KPI-uppräkningen. Tittar du t ex på livsmedel så har de stigit med ca 10%, bränsle, el etc.
1% högre reporänta resulterar inte i 1% högre inflation. Möjligen i 0.2% högre inflation, förutsatt bankerna höjer lika mycket. Som bekant har bankerna tjänat hundratals miljarder kronor de senaste åren, och fortsätter att tjäna miljarder på räntegapet mellan reporäntan och bankernas utlåningsränta. Bankerna måste inte höja bara för att Riksbanken gör det, om det inte vore för att bankerna alla kräver fortsatta övervinster.
Nu påstod jag inte att reporäntan är det som ingår i KPI-beräkningen, men den genomsnittliga bolåneräntan påverkas i hög grad av reporäntan, oavsett om du tycker att den borde göra det eller ej.
Under det senaste året har reporäntan höjts med 1 procentenhet (inte med 1%). Bolåneräntorna (både rörliga och bundna) har stigit som ett direkt resultat av detta. Ökade räntekostnader bidrog enligt SCB till KPI-inflationen med 1,3 procentenheter.
Givetvis är det dock inte så enkelt som att man då kan dra bort dessa 1,3 procentenheter för att få ett fastränte-prisindex, men för detta finns numera KPIF, som ligger på en förändringstakt på ca 0,94 procentenheter lägre än KPI.
Även räntespreadar har dock stigit och tillsammans har dessa två effekter givit skillnaden mellan KPIF och KPI.
Det är dock inte så att riksbankens agerande står för endast 0,2 procentenheter av skillnaden och spreadarna för resten. Hur beräknar du den siffran?
Jag får väl återkomma med motsvarande graf fast utifrån KPIF, så får vi se hur realräntan utvecklats utifrån en ränteneutral beräkning av KPIF.
Tack för synpunkterna.
Och du har förstås rätt i att det heter procentenheter och inte %, slarvigt av mig.
Tyvärr finns inte KPIF för speciellt långt tillbaka i tiden. Det skulle också kunna vara intressant att studera realräntan baserat på interbankräntor istället för reporäntan. Det är ju som du själv också påpekar inte reporäntan som är den som deltagarna i ekonomin faktiskt betalar.
Tack för en intressant blogg!
Har nu lagt ut en ny graf, sloped mind. Det blir inte lika entydigt låg realränta för realränta-KPIF, men svenska folket har likväl fått en realräntesänkning trots Riksbankens höjningar det senaste året.