Jag bistod i dagarna en familjemedlem med att ta ner två svåra björkar på en villatomt i ett villaområde. Den ena fällningen var väl ganska rutinmässig, även om det kunde blivit illa om björken gått fel. Den andra var nog överkurs. Ståendes tätt intill både friggebod och grannens garage, med diverse staket och prydnadsbuskar som gjorde att trädet bara kunde fällas i exakt en riktning. Och det var inte riktningen som trädet lutade mot heller, dvs grannens garage.
Det har hela hösten varit en extremt hög efterfrågan på torkad ved kan jag som vedförsäljare intyga. Efterfrågan har i princip varit större än den var under paniken i vintras.
Telefonen går varm när husägare så här sent kommer på att de behöver ved för stödvärme till vintern. Jag får flera förfrågningar om dagen, trots att veden är slut eller bokad. Och desperationen verkar bli större ju kallare det blir ute. Men det går inte att trolla fram ved som inte finns. Ved behöver som bekant torka, och torka gör den på våren.
Kort sagt så väntar sig folk återigen en kall vinter och minns förra årets elpriser nu när kylan tränger sig på.
Här har det redan snöat. Även om det inte var mycket så fick jag avbryta de sista vedleveranserna och byta däck istället.
Tror man nu på höjt elpris framöver och att kärnkraftverksbolagen inte verkar bry sig om att Maudan tog dem i öronen, så kan man åtminstone köpa snorkiga Handelsbankens Bull El H. (Säger Hej! till mina många besökare från Handelsbanken. Helt klart fler som läser bloggen därifrån än t ex från Swedbank eller Nordea. Knappt någon från SEB.) Bolagen lovat sig vara klara till november. Men när håller egentligen tidsplaner?
Citat från Ny Teknik:
“I går förbättrades läget något när Oskarsham 1 åter togs i drift, men fortfarande är fyra reaktorer avställda.
På måndag ska Forsmark 3 fasas in på nätet igen enligt plan, den 3 november ska Forsmark 2 leverera el igen, den 12 november är det dags för Oskarshamn 3 att gå igång och den 22 november ska Ringhals 1 in på nätet igen.”
Anyone for störande upprepning? Igen?
Lämpligen bevakar man utvecklingen och köper inte Bull El H riktigt än. När beskeden kommer att elproducenterna inte höll vad de lovade Maudan, då köper man. Speciellt om nuvarande kyla håller i sig. Bevaka datumen ovan. Håller inte tidsplanerna kan vi få se rörelser uppåt även om Bull El H handlas mot kvartalsterminen och därmed är lite trögrörlig.
En del vill av olika anledningar skaffa sig skog för att ordna husbehovet av ved, trots dagens rejält höga priser på skog, uppåt 700 – 800:- SEK per sk skogskubikmeter (skbm eller sm3) här i Södra(s) Sverige.
Hur mycket skog behöver man egentligen till ett hushåll? Vi förutsätter först att det handlar om ett hållbart uttag av ved, dvs att man tar ut högst lika mycket som tillväxten.
En fastkubik (m3f) trä (en kub 1x1x1m) innehåller allt från 2 000 – 3 500 kWh energi när veden är torr (<25% fukthalt innerst i ett vedträ). För detaljer se t ex inlänkad rapport. Jag kommer nu för enkelhetens skull säga 2100 kWh per m3f, vilket ungefär är var gran och asp ligger.
Vid eldning i en modern panna eller modern kamin har man åtminstone 80% i verkningsgrad. Ur 1 m3f får man alltså ut 1680 kWh värme. Ett normalt hus och hushåll behöver 15 000 kWh till uppvärmning och 5000 kWh till varmvatten, dvs 20 000 kWh. Det innebär att det går åt ca 12 m3f ved på ett år, eller mer än det dubbla om det handlar om stjälpt mått huggen ved, som till drygt 50% är luften som utgör mellanrummet mellan vedträna.
Naturligtvis varierar behovet med storlek på hus och hushåll, isolering och t ex om man kompletterar med solvärme. Ett värmepumpuppvärmt hus behöver fortfarande 15 000 kWh värme, även om det för detta kanske bara går åt 8 000 kWh el, resten tas från uteluftens, jordens eller bergets värme.
Man kan ungefär översätta m3f till sm3, dvs hushållet behöver 12 skogskubik i tillväxt om året för hållbar uppvärmning med ved.
Granskog i södra Sverige växer oftast med 5 – 10 sm3 per år, åt oss säga 7 som någon form av snitt. Därmed räcker det alltså med två hektar skog för att försörja ett hushåll med värme. Sedan finns det lövträd som växer snabbare och även innehåller mer energi, så det är möjligt att pressa behovet.
Men det centrala är att det inte behövs mer än de allra minsta skogsfastigheterna för att tillhandahålla hushållets behov av uppvärmning. Vill man investera i skog och inte bara egen ved gör man det lämpligen utomlands, istället för till dagens uppblåsta priser i södra Sverige.
Det går även att pressa ytan än mer. På den bästa marken, där granen växer med 10 sm3 per år, eller på åkrar som växer igen, kan man med fördel plantera hybridasp. Man kan rent av avverka granen och sedan plantera hybridasp. Hägna in mot vilt först. Hybridaspen växer på rätt mark med hela 20 sm3 per år, och då räcker det alltså med 0.6 hektar för att försörja ett hushåll med ved. Redan efter första sommaren är hybridaspen ca 2.5 meter hög, och efter sju år kan man börja göra uttag, och sedan slutavverka redan vid 20 års ålder, istället för vid 50-100 års ålder som är mer normalt för gran. (Inflikning: Just byggt villa och vill ha träd? Försök ordna plantor av hybridasp, 15-20:- styck fast kan bara köpas i bulk om typ hundra, så har du fullstora träd innan barnen ens börjat gymnasiet.)
Hybridasp skjuter rotskott, så när man tar ner ett träd kommer det hundratals nya. Ett litet bestånd av hybridasp för husbehov kan man med fördel bläda, dvs hugga rent en liten yta varje år, där det sedan kommer skjuta upp nya träd. De flesta av dessa får man då förstås röja bort så det inte bara blir sly, men på det viset kommer man alltid (efter de första sju åren) ha hybridasp att ta ut som ved. Asp är dessutom, till skillnad mot björk, ett träd som blir i princip spikrakt, och därmed mycket lättare att hantera i vedprocessorer etc. Den lätta vikten gör också att asp, liksom gran, lämpar sig för småskaligt skogsbruk med klena maskiner. Eller rent av enbart handkraft om avstånden till gårdscentrum är korta.
Tyvärr är små skogsfastigheter om möjligt ännu dyrare per hektar än de stora, men det är alltså möjligt att ordna egen ved även på en liten avstyckad gård (som också går för hutlösa priser pga “hästgårdspriser”). Glöm inte att bebyggda fastigheter med mindre än 4 hektar mark inte längre klassas som jorbruksfastigheter, vilket innebär en lång rad begränsningar i nyttjandet.
Har man ett välisolerat hus, och kombinerar med t ex solvärme, så kan man rent av klara sig på mindre än 5000 kvadratmeter mark för värmebehovet. Och <5000 m2 får man avverka utan tillstånd från skogsstyrelsen, om nu vill hugga bort granen och plantera hybridasp istället.
en liten utläggning är att för 800:- per sm3 så blir priset kwh ute i skogen 38 öre kwh. justerat 80% verkningsgrad kwh-kostnaden 47 öre. men då skall veden ut ur också. kan alltså vara bättre lägga pengarna på en värmepump. bergvärmeinstallation kostar som 1-2 hektar skog, slits förstås går sönder köpa nytt inom 10-15 år. dock slipper borra ett bergvärmehål. bra alternativ kräva mindre investering än bergväreme pellets, speciellt har gammalt hus behöver värmepanna må värma murstock källare. pellets idag ungefär 55 med 90% pelletssystem värme 61 mot vedens du det hemkört inte slita sin höjd bära ner småsäckarna källaren bulklager.
Slutsatsen rent ekonomiskt är kanske skog för ved till husbehov, men annars är står jag fast vid att man inte kan motivera dagens skogspriser och knappt ens för värmebehovet idag. För andra värden, som t ex om man tror på kraftigt stigande energipriser och problem med reservdelar i spåren av peak oil, eller om man är survivalist, så kan man motivera ett skogsköp på de grunderna. Strikt ekonomiskt så förordrar jag nog värmepumpen och utländsk investering i skog istället.
Kan man hitta rätt sorts fastighet kan det rent av räcka med en väldigt stor tomt om man satsar på hybridasp.
Borde kanske sälja den egna skogen innan bubblan spricker? Hm.5000>