En del vill av olika anledningar skaffa sig skog för att ordna husbehovet av ved, trots dagens rejält höga priser på skog, uppåt 700 – 800:- SEK per sk skogskubikmeter (skbm eller sm3) här i Södra(s) Sverige.
Hur mycket skog behöver man egentligen till ett hushåll? Vi förutsätter först att det handlar om ett hållbart uttag av ved, dvs att man tar ut högst lika mycket som tillväxten.
En fastkubik (m3f) trä (en kub 1x1x1m) innehåller allt från 2 000 – 3 500 kWh energi när veden är torr (<25% fukthalt innerst i ett vedträ). För detaljer se t ex inlänkad rapport. Jag kommer nu för enkelhetens skull säga 2100 kWh per m3f, vilket ungefär är var gran och asp ligger.
Vid eldning i en modern panna eller modern kamin har man åtminstone 80% i verkningsgrad. Ur 1 m3f får man alltså ut 1680 kWh värme. Ett normalt hus och hushåll behöver 15 000 kWh till uppvärmning och 5000 kWh till varmvatten, dvs 20 000 kWh. Det innebär att det går åt ca 12 m3f ved på ett år, eller mer än det dubbla om det handlar om stjälpt mått huggen ved, som till drygt 50% är luften som utgör mellanrummet mellan vedträna.
Naturligtvis varierar behovet med storlek på hus och hushåll, isolering och t ex om man kompletterar med solvärme. Ett värmepumpuppvärmt hus behöver fortfarande 15 000 kWh värme, även om det för detta kanske bara går åt 8 000 kWh el, resten tas från uteluftens, jordens eller bergets värme.
Man kan ungefär översätta m3f till sm3, dvs hushållet behöver 12 skogskubik i tillväxt om året för hållbar uppvärmning med ved.
Granskog i södra Sverige växer oftast med 5 – 10 sm3 per år, åt oss säga 7 som någon form av snitt. Därmed räcker det alltså med två hektar skog för att försörja ett hushåll med värme. Sedan finns det lövträd som växer snabbare och även innehåller mer energi, så det är möjligt att pressa behovet.
Men det centrala är att det inte behövs mer än de allra minsta skogsfastigheterna för att tillhandahålla hushållets behov av uppvärmning. Vill man investera i skog och inte bara egen ved gör man det lämpligen utomlands, istället för till dagens uppblåsta priser i södra Sverige.
Det går även att pressa ytan än mer. På den bästa marken, där granen växer med 10 sm3 per år, eller på åkrar som växer igen, kan man med fördel plantera hybridasp. Man kan rent av avverka granen och sedan plantera hybridasp. Hägna in mot vilt först. Hybridaspen växer på rätt mark med hela 20 sm3 per år, och då räcker det alltså med 0.6 hektar för att försörja ett hushåll med ved. Redan efter första sommaren är hybridaspen ca 2.5 meter hög, och efter sju år kan man börja göra uttag, och sedan slutavverka redan vid 20 års ålder, istället för vid 50-100 års ålder som är mer normalt för gran. (Inflikning: Just byggt villa och vill ha träd? Försök ordna plantor av hybridasp, 15-20:- styck fast kan bara köpas i bulk om typ hundra, så har du fullstora träd innan barnen ens börjat gymnasiet.)
Hybridasp skjuter rotskott, så när man tar ner ett träd kommer det hundratals nya. Ett litet bestånd av hybridasp för husbehov kan man med fördel bläda, dvs hugga rent en liten yta varje år, där det sedan kommer skjuta upp nya träd. De flesta av dessa får man då förstås röja bort så det inte bara blir sly, men på det viset kommer man alltid (efter de första sju åren) ha hybridasp att ta ut som ved. Asp är dessutom, till skillnad mot björk, ett träd som blir i princip spikrakt, och därmed mycket lättare att hantera i vedprocessorer etc. Den lätta vikten gör också att asp, liksom gran, lämpar sig för småskaligt skogsbruk med klena maskiner. Eller rent av enbart handkraft om avstånden till gårdscentrum är korta.
Tyvärr är små skogsfastigheter om möjligt ännu dyrare per hektar än de stora, men det är alltså möjligt att ordna egen ved även på en liten avstyckad gård (som också går för hutlösa priser pga “hästgårdspriser”). Glöm inte att bebyggda fastigheter med mindre än 4 hektar mark inte längre klassas som jorbruksfastigheter, vilket innebär en lång rad begränsningar i nyttjandet.
Har man ett välisolerat hus, och kombinerar med t ex solvärme, så kan man rent av klara sig på mindre än 5000 kvadratmeter mark för värmebehovet. Och <5000 m2 får man avverka utan tillstånd från skogsstyrelsen, om nu vill hugga bort granen och plantera hybridasp istället. en liten utläggning är att för 800:- per sm3 så blir priset kwh ute i skogen 38 öre kwh. justerat 80% verkningsgrad kwh-kostnaden 47 öre. men då skall veden ut ur också. kan alltså vara bättre lägga pengarna på en värmepump. bergvärmeinstallation kostar som 1-2 hektar skog, slits förstås går sönder köpa nytt inom 10-15 år. dock slipper borra ett bergvärmehål. bra alternativ kräva mindre investering än bergväreme pellets, speciellt har gammalt hus behöver värmepanna må värma murstock källare. pellets idag ungefär 55 med 90% pelletssystem värme 61 mot vedens du det hemkört inte slita sin höjd bära ner småsäckarna källaren bulklager. Slutsatsen rent ekonomiskt är kanske skog för ved till husbehov, men annars är står jag fast vid att man inte kan motivera dagens skogspriser och knappt ens för värmebehovet idag. För andra värden, som t ex om man tror på kraftigt stigande energipriser och problem med reservdelar i spåren av peak oil, eller om man är survivalist, så kan man motivera ett skogsköp på de grunderna. Strikt ekonomiskt så förordrar jag nog värmepumpen och utländsk investering i skog istället.
Kan man hitta rätt sorts fastighet kan det rent av räcka med en väldigt stor tomt om man satsar på hybridasp.
Borde kanske sälja den egna skogen innan bubblan spricker? Hm.5000>
27 kommentarer
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Jaha dags att odla hybridasp på balkongen o värma med en brasa i diskhon 😉
Har själv några stora aspar, vanliga antar jag, precis vid tomtgränsen och kan konstatera att låter man gräset blir för högt så är snart hela gräsmattan full av små aspplantor så vad du skriver verkar sannorlikt. Jag känner dock inte till vad en hybridasp är. Kanske du kan förklara skillnaden mot vanlig asp?
Herta
Cornucopia: Hur ser du på att skogspriser i Norrland vs utlandet?
CFZ.V Cathay Forrest products… odlar just snabbväxande skog i kina och ryssland…
Herta:
"
Hybridasp är en korsning mellan europeisk asp (Populus tremula L.) och amerikansk asp (Populus tremuloides Michx). Mätningar i svenska försök som anlagts på 1980-talet visar att hybridasp redan vid 17 års ålder kan ge 16-18 skogskubikmeter per hektar och år…. "
http://www.bioenergiportalen.se/?p=1494&m=979
Jag googlade på "hybridasp" och fick upp bra eller mycket bra länkar på första sidan. Prova du med.
Cornucopia,
Börsen hittills i år upp 13 %. Skogen har under samma tid växt med 0.75 – 1 %.
Skogen växer med en takt understigande inflationen. En skoginvestering förutsätter alltså att priset på skogen ökar för skogen växer alltid långsammare än inflationen.
Samtidigt har idag alla som valt att stå utanför börsen 13 % lägre köpkraft än vi som satsade på börsen.
Den som stod utan fastighet vid årsskiftet kan idag bara köpa 0.9 av vad han kunde i början av året.
Att står utanför marknaden kostar mer än det smakar.
tillägg till tidigare post:
"Cathay Forest is a forest products company that manages approximately 1,000,000 hectares of standing timber properties and fast-growth, high-yield poplar plantations in China and Russia. Cathay Forest is building a world-class forest products company through a customer base that includes the domestic Chinese pulp and paper industry and other wood products customers in the Japanese market."
Lite fladdrig analys, försök använd snabbväxande contortatall eller hybridasp till högkvalitativa träprodukter och du blir besviken.
Således kommer långsam växande träd generellt ge bättre virke och därmed kosta mer.
17:05. Tröttsamt. Det ena utesluter inte det andra. Du har fel på flera punkter.
1. Du väljer ett godtyckligt tidsintervall. Då kan jag välja, sälj alla aktier mars 2000 och köp skog. Börsen är lägre nu än mars 2000, skogen har växt med sina 1.5% om året. Plus att priset på massaved har stigit ca 50%
2. Över tiden bör priset på produkten som skogen producerar, dvs ved, massaved, virke, följa inflationen. Kort sagt får du dina 1.5% plus inflationen. Väljer man dessutom att göra sina avverkningar när priserna är höga så blir det ännu bättre. Man kan skjuta på en avverkning 5-10 år tills priserna är rätt.
3. Skogen växer oavsett konjunkturen, oavsett börskrascher etc, och kompletterar alltså konjunkturen och börsen. Naturligtvis har du försäkring mot brand, storm etc. Till detta kommer periodvis bubbelvärdering av själva marken.
4. Förstår man inte skog skall man inte bry sig.
18:38, jag pratade bara om skog till ved för husbehov. Jag pratade inte om virke. Bara hybridasp för (bränn)vedproduktion.
Hur långsiktig är hybridaspen? Utarmas markerna med tiden? Brukar alltid finnas en hake med "smarta" lösningar som ger kortsiktig vinst. 🙂
Näringen i löven faller ner på marken och går tillbaka till kretsloppet. Klenare grot lämnar man lämpligen. I övrigt återför man den egna askan om man nu bara gör uttag för egen ved. Därmed blir det ett komplett kretslopp. Det är ju rent av så att lövträd sakta bygger matjord när de fäller löv som multnar, och alltså i själva verket förbättrar markerna och ger någon tiondels millimeter mer jordlager för varje år… Barrträd fäller förstås barr, men gör marken sur.
Intressant.
"utländsk investering i skog istället." Någon som vet mer om detta? Tacksam för tips av cornucopia-kvalitet.
/CK
Hur många m3 är en rejäl björk? Totalt okunnig men nyfiken. Tacksam i förväg för svar!
Mvh
Magnus
Någon tiondels millimeter per år? Tar det verkligen så lång tid för matjord att bildas?
20:27, något sådant ja. Eller var det en millimeter om året? Att naturligt återställa toppjord kan ta hundratalet jord, värt att ha i åtanke när inte försumbara delar av fd prärien i amerikanska mellanvästern förvandlas till öken varje år…
20:20. Kanske 0.5 m3f, om den är rejäl. Är den "jättestor" kandet bli upp mot 1 m3f, men då talar vi "hey, wow, jag har aldrig sett en så stor björk förut".
20:10 Finns många alternativ. Har inte koll på börsalternativ. Forwood är ett onoterat bolag, Realfonder (som gör reklam just nu) har en Realfond Skog som obelånat köper skog i Östeuropa och driver enligt svenska principer, dvs hållbart.
Snarare en millimeter matjord om året.
http://www.fao.org/docrep/009/t0733e/T0733E06.htm
The rate of topsoil formation can vary from < 0.25 mm/year in dry and cold environments to > 1.5 mm/year in humid and warm environments
När man hugger sin egen ved så värmer den mist 2 gånger!
Du blir varm när du sågar och hugger och så blir du varm när du eldar.
– Räkna om och kom igen 🙂
/Z
Skogskubikmeter förkortas m3sk, inte sm3.
Snittpriset för sålda skogsfastigheter i södra Sverige är f.n. ca 505 kr/m3sk virkesförråd.
Det utesluter förstås inte att enstaka fastigheter kostat 700-800 som du skriver.
Också skogsägare
Också skogsägare, jag är mer van vid skbm. sm3 var mitt eget påfund för att vara konsekvent, har inte sett m3sk förut.
Eftersom jag pratar om små arealer för husbehov är 700-800 per skbm/m3sk/sm3 högst relevant, eftersom småfastigheterna betingar ett högre pris per hektar.
Klen tröst om man kan få betala 505/m3sk om man köper 50 hektar, fast man bara behöver 2.
Det här gillar jag, detta är den bra cornucopia som fick mig att börja följa bloggen. Hoppas på mer nu när valtramset äntligen lider mot sin ände.
Ja pellets är billigt men det beror på att vi råvaruproducenter får så sanslöst lite betalt för grot och brännved. Att vara råvaruproducent har alltid varit den stora förloraren.
Tyvärr följer inte fastighetspriserna vedpriser och sund företagsekonomi och nog har de stigit mer än inflationen. De ökade fastighetspriserna är mest besvär. T.ex vid generationsskifte eller vad klåfingriga politiker skulle kunna tänkas hitta på.
Cornucopia, har du aldrig tittat i en skogsbruksplan? Där används ju uteslutande m3sk.
Också skogsägare
Har inte med detta inlägg att göra men:
– Det är personer som talar väldigt dålig svenska. Jag har rett ut missförståndet för en sådan familj och fått dem att rösta på S istället, säger Sabit Pacolli. (Socialdemokratisk valarbetare)
http://www.sydsvenskan.se/val2010/article1241721/Manga-tror-att-Sd-ar-ett-muslimskt-parti.html
Allt kan nog hända i detta val, när man tänker på vad sossarna kan få för sig.
Asp har mycket sämre energivärde pga låg vikt/volym. Det är bättre att elda med tyngre träsorter.
En liten fråga, du skriver om blädning. Här i norrland är det inte populärt enligt skogsvårdslagen.
Används det i södra Sverige?
http://www.vk.se/Article.jsp?article=375929