Det kan i all oändlighet diskuteras om vi blir lurade av slumpen, fools of randomness, när vi tittar på det fåtal som har blivit väldigt rika, t ex genom investeringar, företagande och aktiehandel. Här lutar jag mig förstås tillbaka mot Talebs böcker The Black Swan eller den tidigare och i mitt tycke bättre Fooled by Randomness.
För varje lyckad investerare så finns det hundratals, rent av tusentals misslyckade investerare på tysntadens kyrkogård.
Och de som haft tur under sitt liv och lyckats göra bra affär efter bra affär, kan blåsa mycket genom att göra fel en gång. Slutar man inte och tar sina vinster så tar turen förr eller senare slut. IT-bubblan var ett utmärkt exempel på en lång rad personer som hade turen att råka starta företag i rätt bransch vid rätt tidpunkt. De flesta tog aldrig sina vinster, och sedan tog turen slut. I värsta fall blev de istället sittande med skatteskulder och utan tillgångar.
Andra ikoner är t ex Hagströmer & Qviberg. Nu har väl radarparet förhoppningsvis kvar mer pengar än 99.5% av alla andra svenskar, men enligt SvD rör sig den personliga förlusten på 657 000 000 SEK. 657 miljoner kronor.
Var det tur som förde dem dit de var, eller var det skicklighet? Till tur räknas också att tillämpa en investeringsstrategi som fungerar tillfälligt, under år eller decennier, men sedan inte kunna släppa den i tid. Ingen Tabula Rasa här inte, utan bita sig fast för länge i en förlegad strategi.
Nu har man visat skicklighet nog att till slut dra i nödbromsen medan det fanns något kvar alls. Men vad är tur och vad är skicklighet? Hade man varit skickliga hade man avslutat tradingen innan förlusterna började stiga. Ingen är bättre än sin senaste affär, tyvärr.
Det samma gäller t ex hedgefonder. Dessa kan visa upp historiska fantastiska och stabila resultat, men bygga sin strategi på något som inte fungerar i framtiden. Samtidigt har de äldre hedgefonderna nu överlevt bl a 1998, LTCM, IT-bubblan och även finanskrisen, så man bör kunna skilja agnarna från vetet vid det här laget.
Tills nästa paradigmskifte inträffar.
Skicklighet ligger i att veta när det är dags att lägga ner. Frågan är var gränsen går? Hade HQ lagt ner sin trading i tid och utan förluster så hade de väl fått skäll för att ha lagt ner ett lönsamt affärsområde. Det är lätt med facit i hand.
Ingen tackar den som är proaktiv.
Tillägg: Relaterat så står det i DI att läsa att diverse oljeshejker minskat sina förmögenheter med upp till 60% pga den ekonomiska krisen. Detta trots att de har ett ganska fett kassaflöde från oljeförsäljningen. Tur eller skicklighet? Inte är det skickligt att tappa 60% av förmögenheten när t ex amerikanska börsindex bara fallit med drygt 30%. Om man har otur/är oskicklig vid negång, var det då inte bara tur/oskicklighet också vid uppgång? Att vara född till att bli Sultanen av Brunei är i allra högsta grad tur, och att sedan tappa 60% av förmögenheten under en börsnedgång på 30% är inte direkt skickligt.
