Fakta vs anekdoter: Medellivslängd och dödsfall

Ständigt stöter man i olika sammanhang på människor som baserar sin verklighetsuppfattning på anekdoter istället för fakta. Man blandar helt enkelt ihop begreppet generellt, som beskriver verkligheten som helhet, med begreppet individuellt, som handlar om enskilda anekdoter. En utmärkt illustration av detta är att titta på medellivslängden och dödsfallsdata, där det vanligaste utfallet är att inte bli medellivslängden gammal.

“He’s dead, Jim!” – Dr McCoy till kapten Kirk, valfritt avsnitt av TOS

Dödsfall är en tacksam illustration, då det inte handlar om någon subjektiv bedömning, några enkätsvar eller liknande. Är man död, så är man död. Visserligen ska slutomdömet i fredstid alltid lämnas av en läkare (liksom i krig, om inte huvudet har separerats från kroppen), varför de flesta dödförklaras på sjukhuset vid olyckor, även om jourläkare åker runt och dödförklarar folk på t ex äldreboenden eller annat relaterat hela tiden. Men det är inte en subjektiv bedömning. Är man död är man död och det lilla fåtal som får en felaktig dödsförklaring vaknade bevisligen upp igen och avförs från dödsdatat. Annars var omdömet korrekt.

Dödsfall per ålder och kön 2014, totalt.

Dödsdatat samlas också ihop av myndigheterna (om inte annat för den statliga kärnfunktionen beskattning – enda sättet att slippa skatt är som bekant att gå och dö – en kvarleva från tiden med arvsskatt är ju också att staten gärna vill veta när folk dör, då det kunde ge staten ett skattebonus när man tvingade maka eller make att gå från hus och hem för att betala straffskatten för att den ena föräldern i barnfamiljen gick och dog), vilket alltså utgör ett komplett register. Det handlar inte om stickprover, eller enkätsvar där folk kan missuppfatta eller ljuga. Dödsfall är, om än i princip alltid tragiskt för de anhöriga, fakta.

2014 var medellivslängden för män 80.4 år, och för kvinnor 84.1. Ja, jag använder som vanligt decimalnotationen punkt, framför allt för att irritera alla kalenderbitare bland läsarna, som annars inte har något att gnälla över. Medianlivslängden var 75.8 för män och 82.7 för kvinnor. Ja, medianen är här något annat decimaltal än 0.0 eller 0.5, då SCB förstås har exakt livslängd för alla dödsfall ner på 365:e delar av av ett år. Kanske rent av även ner på timmar och minuter?

Dödsfall per ålder och kön 2014, redovisat som jämförelse mellan könen.

Samtidigt som detta är medellivslängder och medianlivslängder har jag inte ett enda dödsfall (vad jag vet) i min bekantskapskrets där man varit 75, 80, 84 eller 82 år gammal när man dog. Min anekdot blir alltså enligt anekdotlogiken att “medellivslängd och medianlivslängd är fel, för alla mina självupplevda exempel är annorlunda”.

T ex är mina anekdoter 55, 73, 93, 25 osv. Varken medel eller median blir ens något av de generella medlen eller medianerna.

Så i diverse diskussioner om generell verklighet börjar folk vifta med händerna om att det är minsann fel, för det gäller inte mig. Även när man tidigt i diskussionen påtalat att något är mycket individuellt, eftersom man vet att dessa anekdoter alltid dyker upp som motargument.

Dödsålder är mycket individuellt. Endast 2.8% av männen dog 2014 vid 80 års ålder och 3.6% av kvinnorna dog vid 84 år. Trots att detta är medelåldern är det bara några få procent som är medel. Vilket på ett bra sätt illustrerar varför anekdoter om att något är “fel” är så vanliga.

2.4% av männen dog vid medianlivslängden och 2.9% av kvinnorna vid medianlivslängden.

Det vanligaste är alltså att inte bli varken medellivslängden gammal eller medelåldern gammal. Utan något annat.

Så kom för all del dragandes med era anekdoter om att saker inte stämmer. Men en personlig bild av verkligheten beskriver inte den generella verkligheten. Därtill finns förstås ofta en bias bland de som uttalar sig om något, som t ex hur mycket pengar de tjänat på aktiemarknaden och börsen. De som förlorat allt brukar hålla tyst på Talebs tysta vittnens kyrkogård, medan alla som uttalar sig minsann alltid är vinnare. Oavsett vad diskussionen handlar om. En anledning så god som någon att inte titta på andras prestationer på exempelvis Facebook, då de sällan eller aldrig lägger ut när de äter tråkig mat, har en usel semester eller fotograferar hinkar fyllda med spyor från vinterkräksjuka barn. Framgångsmyten är förhärskande i sociala medier, vilket kan göra många deprimerade, avundsjuka eller få dem att känna att de måste leva över sina tillgångar för alla andra äter minsann alltid oxfilé. Så gör en välgärning i sociala medier och lägg ut foton på dig när du är ful, när du äter snabbmakaroner och falukorv eller på hur stökigt ditt hem ser ut.

För övrigt – 16.3% av männen dog 2014 innan pensionsåldern 65 år, mot 9.9% av kvinnorna. Var sjätte man dör innan pension, mot var tionde kvinna. Vad gör feminismen åt denna orättvisa? Det handlar om folks liv!