Dags för lite fredagsmys. Lena och jag har varit på Sweden rock (nej, vi är inte kvar) och det var förstås en mycket trevlig tilldragelse även om vi bara kunde komma loss ur scheman och jourtider på torsdagen och missade ukrainska Jinjer på onsdagen. Det är dammigt, trevligt och alldeles utmärkt hipsterfestivalmat med älg- eller viltfärskebab som dominerande mat, vilket i sig är genialiskt.
Kanske var det inte enormt synd att vi inte var där på onsdagen. Enligt samstämmiga omdömen från det som var det var huvudakten Mötley Crüe så dåliga att folk gick efter tre låtar osynkad playback, men det hade varit kul att sett Def Lepard och framför allt Jinjer. Fick iaf stött det ukrainska bandet med inköp av ett bandlinne, som fungerade bra över det merinounderställ som åkte på när det blev svalt framåt midnatt.
Annars var det förstås väldigt lugnt och trevligt på MC-campingen där vi bodde, men så krävs det ju en viss inträdesbiljett för att bo där. I sig värt att skaffa MC-kort och MC för, då det förutom lugnt och trevligt även finns vattenklosetter med fräsch heltidsstädning. Kändes inte heller som någon större stöldrisk att lämna en del grejer i tältet, eftersom en del individer med MC har förmågan att reagera starkt och utåtriktat om någon försöker sno något från dem och det nog är dumt att chansa. Plus det där med entrébiljetten för att komma innanför stängslen till att börja med.
Jag måste också säga att jag älskar festivalmaten på Sweden Rock. Det är vilthamburgare, viltkarré och … viltkebab, som i själva verket bara är stekt viltfärs av valfritt djur på isbergssallad med varierande god sås på. Helt genialiskt. Går mycket bra till öl också.
Sedan fanns det förstås en hel del annan hipstermat, som t ex det fantastiskt goda vegetariska tryffelsvinet nedan.
Tydligen trettioårsjubileum i år, men eftersom vi bara kunde komma loss på torsdagen fick vi nöja oss med en set med Deep Purple, Gojira, Wolfmother och … Eurorpe fåör att nämna några.
Jag ska villigt erkänna att jag inte gillar Europe. Jag har alltid avskytt Final Countdown, och då var jag ändå tonåring när den kom det populärmusiklegendariska året 1986.
Men jävlar.
Joey Tempest och Europe ägde scenen trots den sena timmen och stod nog för den bästa scenshowen igår torsdag. Det där är spelglädje och publikglädje. Får omvärdera min åsikt. De fullständigt äger scenen. Bra jobbat.
Men jag kommer inte lyssna på dem på Spotify för det.
Sedan är förstås festivalområdet vid det här laget väl att betrakta som en svensk öken. Vita tälttak var beigebruna av dammet och bågarna på MC-kampingen blev mindre och mindre blanka för varje timme som gick. Men hellre det än regn antar jag.
Deep Purple kändes lite gubbrockigare, men försökte nog sitt bästa. Det var iaf inte playback.
Med det önskar jag alla ett trevligt fredagsmys, särskilt ni som är på Sweden Rock idag och får se Maiden, Blue Oyster Cult, Behemoth, Powerwolf Napalm Death mfl. Hade varit kul att se Maiden, men det gick inte.
Sedan kvarstår mina funderingar kring gubbrock och att det inte kommer någon återväxt av de stora arenabanden som istället blir äldre och äldre. Mötley Crüe, Def Lepard, Deep Purple, Iron Maiden, Blue Oyster Cult är inte direkt unga. Europe framstår som gossebarn i jämförelse. Fast på lördag kör Ghost som motbevis.
