Denna artikel innehåller reklamlänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat (reklamlänk) och för företaget (reklamlänk).Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Börsveckan inleds positivt i de asitatiska tidszonerna, medan en serie så kallade toppekonomer ondgör sig över att svenska folket har för kul trots höga räntor och inflation, så kallad kulflation.
Stockholmsbörsens storbolagsindex gick -0.92% förra veckan, men breda OMXSPI steg med +0.33% så det kan förmodas vara drivet av rapportperioden som slagit hårdare mot finbolagen i OMXS30 än övriga börsen. Guldpriset hittas på 655:- SEK per gram och kronan stärks något under morgonen till 11:57 SEK för euron och 10:40 för USD. Dock har kronan alltså försvagats senaste veckan och exempelvis dollarn vänt upp från stödet vid 10:20 SEK.
Bloomberg menar dock att euron är för stark och ett problem, samt att BNP Paribas menar att dollarn är övervärderad. Samtidigt menar Handelsbanken att kronan kommer stärkas långsamt under hösten.
Men vi får se.
I USA gick börserna +0.69% för S&P-500 på veckan och Nasdaq 100 gick -0.90%. Inget upphetsande där heller.
De amerikanska räntorna är i stort oförändrade i fredags.
I de asiatiska tidszonerna är det också splittrat på de börser bloggen följer och ASX 200 är oföärndrad på -0.02%, HAng Seng backar -1.61% i Hong Kong, KOSPI går +0.71% i Sydkorea och Nikkei 225 +1.16% i Tokyo, medan Straits Times faller med -0.65% i Singapore.
Dagens Nyheter har en artikel där profesor Micael Dahlén, SEB:s Robert Bergqvist oroar sig över kulflationen och att svenskarna inte är goda lutheraner utan har kul trots höga räntor och hög inflation. Detta har den oönskade effekten att svensk ekonomi inte är så svag som man hade hoppats på, ni vet sådant där som att företag inte går i konkurs och folk inte blir arbetslösa.
Istället uppmanas man att ha lite mindre roligt och Robert Bergqvist säger att “det hade varit öskvärt att få se lite mer inbromsning och lite mindre av efterfrågan […] Det finns risk att vi skapar en negativ spiral här, att vi upprätthåller efterfrågan och därmed också göder trycket inom tjänstesektorn”.
Så skärp er där ute. Ha inte så jävla roligt. Folk blir inte av med jobben och det är ditt fel.Skämmes ta mig fan!
Om man ska sluta ironisera så visar detta tydligt på hur ekonomer ser på dig som människa. Du är bara ett medel för att uppnå mål som hög arbetslöshet, för tydligen är normaliserade räntor ett problem, och man vill genom att tvinga dig att sluta ha roligt få slut på räntehöjningarna. Syftet med räntehöjningarna är att skapa den önskade arbetslösheten och att få dig att ha tråkigt, dvs avsiktligt förstöra svensk ekonomi och inget annat.
Å andra sidan så finns det ekonomer som levt hela sin karriär i de permanenta krisräntornas tid och de vet väl inte riktigt hur världen fungerade normalt.
Samtidigt pratar politiker om att skapa jobb för svenskarna, men ekonomerna vill alltså se motsatsen. Men visst, sitter man med lån på 30-miljonersvillan i Bromma eller Nacka så vill man kanske få ner räntorna. Nu bor dock de flesta svenskar inte så.
Det är väl snarare ett styrketecken att svensk ekonomi klarar högre räntor och högre inflation, samt att så många hushåll (men inte alla) fortfarande kan ha lite kul. Annars kan man ju alltid läsa ekonomisidorna i media om man vill ha tråkigt.
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat (reklamlänk) via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring (reklamlänk), och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
94 kommentarer
Jag förstår inte. Trots höga räntor och inflation står ekonomin emot.
Löneförhöjningarna laggar mot kostnadsökningarna.
Lånen ökar inte så mycket.
Priserna på bostäder sjunker så sakteliga mot hanterbara nivåer.
Ändå är nationalekonomerna inte nöjda.
De är fanimej inte kloka någonstans.
Det sägs att sparkapitalet minskar, är väl det som förbrukad och upprätthåller en del konsumtion.
Annars har väl spabad o pool försäljning dalat.
Den lokala försäljaren hade bara en pool utanför lokalen, brukar vara en handfull.
Reser en hel del och kan säga att det börjar kännas rätt slitet när man kommer hem. Lever man i det så märker man inte långsamma förändringar som att underhåll är eftersatt osv så vi betalar genom att grodan kokas långsamt.
Reser som i utomlands eller reser som i att du inte är hemma i bostaden så ofta?
Det första vill jag gärna få en liten utläggning om på vilket sätt, det andra mindre så.
Förlåt men nationalekonomi är väl ingen vetenskap i egentlig mening, utan mer kvalificerade gissningar och tyckanden? 😉 /tyken
Det är väl i och för sig många forskningsområden som handlar om kvalificerade gissningar, men de är ju fortfarande värda att studeras. TIll viss del handlar Nationalekonomi om psykologi och om hur individer gör ekonomiska val, men även om hårda fakta som att analysera produktionsfaktorer (energi, råvaror osv) . Det mesta som händer nu kan förklaras med grundläggande nationalekonomi, men inget vet ju exakt hur en enskilda individer kommer agera så utfallet varierar förstås. Jag har själv läst lite nationalekonomi och utifrån mina basala kunskaper så var det ändå rätt givet att priserna skulle dra iväg när det blev brist och uppdämt konsumtionsbehiv efter 2 års avstängningar. Hur mycket är ju omöjilgt att veta men lika givet är det att inflationen kommer avta av samma skäl, dvs nu byggs det lager som inte kommer säljas med prissänkningar som följd.
Dagens ekonomi är ett pyramidspel men våra ekonomer, via buzzwords som inflation, penningpolitik, styrränta etc, försöker leda uppmärksamheten åt annat håll.
Målet är att få inflationen att bromsa in, det har den verkligen inte gjort tillräckligt i Sverige och därför är ekonomer inte nöjda. Ekonomer anser att befolkningens fortsatta spenderande i nästan lika hög grad som förr driver på att behålla inflationen på den höga nivån.
Problemet med fortsatt hög inflation är så klart inte bra, det ökar priser på alla varor och tjänster, sätter tryck på löner. Det blir en farlig uppåtgående spiral.
Riksbanken måste då höja räntan mer och mer. Här finns det en idag okänd räntegräns där hela bostadsmarknaden och fastighetssektor kraschar rejält, men även företag som har lån eller skulle behöva ta lån.
Ekonomer har helt klart rätt i att oroa sig över Svenskarnas spenderande om det resulterar i att vi får en betydligt värre ekonomisk krasch med konkurser och enorm massarbetslöshet längre fram istället.
Vad menar du med att inflationen inte har bromsat in? Den har helt klart toppat och är på väg ner lika fort som den steg.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-konsumtion/konsumentprisindex/konsumentprisindex-kpi/pong/tabell-och-diagram/konsumentprisindex-med-fast-ranta-kpif-och-kpif-xe/inflationstakten-enligt-kpi-och-kpif/
Var har jag skrivit att den inte bromsar in?
Den har inte bromsat in tillräckligt var vad jag skrev.
Inflationen har ju uppenbarligen bromsat in lika fort som den gasade på. Hur kan det inte vara tillräckligt? Ekonomer måste ju vara bekanta med begrepp som negativ derivata?
Riksbanken kommer givetvis fortsätta att höja men allt pekar på att inflationen är knäckt.
Jag är iofs tveksam om de är det, men infaltionen är väl oavsett inte i närheten av att vara negativ. En kul anekdot på ämnet ekonomer och matte, på en kurs i ekonomi för ingenjörer pratar föreläsaren om inflation och kurvors lutning mm, en teknolog räcker upp handen “det är derivatan du menar?”
Inflationen behöver inte vara negativ. Inflationstakten mätt i KPIF ska vara 2%. Det är mot det Riksbanken reglerar. Av allt att döma är vi på väg dit och det med besked. Med nuvarande räntenivå.
Höjningar kan komma men det är bara grädde på moset.
Utan rejäla löneökningar eller deflation kommer vår levnadsstandard inte att återställas till vad den var innan inflationen började skena iväg för något år eller två sen.
Det kommer att ta tiotals år att komma tillbaka.
Ett stort teoribygge ovanpå felvalda mål.
Undra på att det skaver och blir lite konstigt?
En mjuklandning är väl ändå att föredra. Att påverka konjunktur med räntor är ett väldigt trubbigt vapen och det tar lång tid innan det får genomslag. Själv sitter jag exempelvis med en boränta på 1.6% fortfarande och under 1 1/2 år till. Marknaden kommer också göra jobbet eftersom många företag har byggt stora lager som kommer bli svårsålda (ex bilar) vilket kommer leda till prispress. Den stora jokern är bristen på energi och så länge energipriset är högt lär vi få leva med högre priser än förut även om inflationen i sig stabiliserar sig.
Inflationen på vardagsvaror är borta. Jag ser det tydligt på bensin, Bregott, bröd och ost, kött och annat. Visst finns det varor som inte betyder något för ekonomin som kanske fortfarande skenar, men för vardagsvarorna har priserna stannat av för den här gången.
Inflationen är inte konstant. Kolla tex länken nedan (ladda ned excelbladet). På mitten av 60-talet var inflationen höga 6% sen sjönk den till 2% för att därefter sticka iväg till 7.5% ett år senare. På slutet av 70-talet låg den på 10-11% tre år i sträck och sjönk sen till 7% för att året därpå dra till 14%. 1990-91 låg den på 11 och 9%, varpå den sjönk till bara 2% 1992 för att sen dra till 5% igen 1993.
Så problemet är inte över bara för att du har ett enstaka kvartal eller år med låg inflation. Har inga stora reformer eller omstruktureringar av näringslivet genomförts så är antagligen problemet kvar!
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-konsumtion/konsumentprisindex/konsumentprisindex-kpi/pong/tabell-och-diagram/konsumentprisindex-kpi/inflation-i-sverige/
@DJ Så det faktum att inflationstakten rekylerar lika kraftigt neråt som den stack i väg uppåt det betyder inget? Det kan inte tas som ett bevis på att räntehöjningarna hjälpte eller att omvärldsfaktorerna som skapade inflationen var övergående (beroende på vem som skriver historien)?
Visst, vi kan säga att inflationen är över nu ifall du vill. Och sen nästa år är den tillbaka på 8% och sen är den över igen 2025 och sen är den 12% år 2026 och först därefter ligger den stadigt under 3% i ett decennium. Det blir bara en definitionsfråga på vad “vara över” betyder.
Vi kan ju se en ganska tydlig brytpunkt i din länkade graf där kring 1993 när inflationsmålet på 2% infördes. All jämförelse med data innan är meningslös eftersom premisserna var diametralt annorlunda.
Har du själv nån data som pekar på att inflation *inte*”är över” för den här gången? SCB:s graf över inflationstakten pekar på att det vi upplevt senaste året/åren är en KRAFTIG men ÖVERGÅENDE inflation.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-konsumtion/konsumentprisindex/konsumentprisindex-kpi/pong/tabell-och-diagram/konsumentprisindex-med-fast-ranta-kpif-och-kpif-xe/inflationstakten-enligt-kpi-och-kpif/
Och de flesta har så pass goda marginaler i sin ekonomi att de klarar av både elräkning och räntehöjningar….
Media letar ju upp alla ytterligheter.
Tycker att den här mjuklandningen vi ser är glädjande.
De låga räntorna har skapat rikedom, sålda sommarhus bostadsrätter, arv. Så det är rätt många som inte är räntekänsliga det minsta och har väldigt god ekonomi, om smörpaketet kostar 45kr eller 65 spelar mindre roll för dem.
Det är dock lite surare för unga familjer med större lån & kanske några barn i huset.
Nej, inte rikedom.
De låga räntorna och de tryckta pengarna har skapat fler nollor på kontot, men siffrorna är inte värda lika mycket längre. En chimär av rikedom.
Och många av de som köpt nämnda sommarhus är nöjda med att nu ha ett litet eget smultronställe.
Vi har ändå tillgångar som underliggande värde i stor del av “förmögenheterna”.
Sen finns det alltid troll som tycker att banksystemet är hittepå. Men de hade nog svårt med vaccination och dylikt med 😀
” Syftet med räntehöjningarna är att skapa den önskade arbetslösheten”, arbetslöshet är en konsekvens av inbromsning i ekonomin inte ett mål i sig.
Det är ingen skillnad. Man vet mycket väl vad “inbromsning i ekonomin” innebär och det där är bara att två sina händer.
Den här bloggen har en väldigt raljant ton; det får man acceptera.
Visst hade det varit trevligt om alla inlägg i debatter beskrev den andra sidans ståndpunkter på ett sätt som de skulle hålla med om. Men detta är inte den bloggen.
Den raljanta tonen kan bero på det faktum att Sverige av någon konstig anledning hela tiden misslyckas med allt från energipolitik till ekonomisk balans med ingridienser som ränte och valutapolitik, bostadspolitik, skolväsende, tillgång till mediciner, bilbesiktning i glesbygd, mm mm. Någon skrev för många år sedan att “När något är ekonomiskt nödvändigt är det politiskt omöjligt. När det sedan blir politiskt möjligt är det ekonomiskt för sent…”
(Sedan kan internetdiskussioner lätt hamna snett eftersom man inte får med kroppsspråk, tonfall och ögonkontakt vilka är en stor del av kommunikationen människor emellan. Således ber jag om utsäkt om detta inlägg upplevs som stötande vilket inte är meningen.)
+100 på din parentes.
Men så är det överallt. Det är bara att vi filtrerar hur det är i andra länder, utom i vissa fall som i Ryssland tex.
Det är konstant stapplande på kryckor.
Nu är det nog så att den genomsnittlige bloggkommentatorn ser sarkasm som normalt…
Därav den raljanta tonen.
Blir lite så när man har ett gäng som är lite för smarta och lite för framgångsrika för sitt eget bästa 🙂
Det största problemet är att RB har höjt alldeles för sent och för långsamt. Med inflationen på ca 7% borde inlåningsräntan vara minst 7,5% och utlåningsräntan på runt 9%. Det är egentligen rätt sjukt att pengar är billigare att låna idag med en ränta på 4% – skatteavdrag ca 2,8% än när räntan låg på 1%. Idag får du ca 3% + skatteavdrag för att låna pengar. Problemet är bara att folk inte förstår hur fördelaktigt det är för än det är för sent. Det är märkligt att folk aldrig blir nöjda. Det hjälper inte ens att folk får betalt för att låna pengar ändå är det för dyrt och bankernas fel att folk tar lån.
Jag förstår verkligen inte det här argumentet, som jag sett rätt ofta. “Räntan borde vara högre än inflationen, så riksbanken är kassa”, hur tänker ni när ni säger det här?
Ser ni inte själva att inflationen går ner överallt i väst utan att räntorna har varit högre än inflationen? Varför är det bättre om riksbanken extrem-chockhöjer räntan för att sedan paniksänka några månader senare?
Jag antar att det är en typ av doomer-beteende, dvs ni vill att systemet ska krascha så att ni kan götta er i folk misär – annars ter sig det kanske uppenbart att det är bättre med mjuklandning.
+1000
Finns också en och annan som ttor att de skall göra sig en hacka. Tex köpa ut villor på exekutiv auktion och hyra ut till barnfamiljer osv…
Det beror på att man har en teoretisk modell som säger att inflationen aldrig kan sjunka varaktigt sålänge man inte har positiv realränta. Att inflationen går i vågor gör att man inte kan vara säker på det är över bara för att en våg just sköljt förbi. Sen ser man det inte som en chockhöjning sålänge man har negativ realränta. (Jag är själv inte känslomässigt investerad i det här synsättet, jag förklarar bara hur tankarna går hos dess förespråkare ifall du nu ärligt undrade.)
Hur som helst, om inflationen är så låg nu och på väg ned så är det väl inget problem med positiv realränta?
@DJ att gå från nollränta till 11% på under ett år tror jag de flesta skulle kalla en chockhöjning.
Vi kan absolut ha positiva realräntor, om det är vad som eventuellt krävs. Att direkt krascha ekonomin genom att tiodubbla räntorna tycker jag dock låter *fullkomligt* idiotiskt. Sen hade vi ju negativa realräntor i 7-8 år utan inflation, men där kan man ju alltid påstå att “varaktigt” är ännu längre tid.
@DAN Att “Det känns inte alls som att problemet skulle vara att inflationen är för låg i närtid” beror väl på att vi inte chockhöjt räntan till 11%? Hade vi gjort det skulle saker se annorlunda ut då vi gissningsvis hade fått en extrem lågkonjunktur rätt snabbt.
Jag tror personligen det räcker med en ränta som är så hög att det svider att låna. Då väljer man mer nogrannt vad man invsterar i och folks tid och pengar spenderas på ett intelligentare sätt vilket leder till att knäppa företag konkar och livskraftiga företag får tillgång till arbetskraft och kan växa. När tid och pengar investeras gynnsamt blir viktiga produkter på sikt billigare, varmed konsumentpriser på viktiga produkter sjunker (allt annat lika). Det är min personliga lilla teori, där “realränta” inte är ett relevant koncept.
Och lånen svider rätt bra redan, så för min del kan vi ligga kvar här på ca 5% och chilla några år.
Det känna inte alls som att problemet skulle vara att inflationen är för låg i närtid.. Och enligt mig har man haft för låga räntor länge. Jag tycker inte att det fanns någon bra anledning att ha negativa realräntor när inflationen låg runt målet på 2% man borde hållt en högre ränta så länge man kunnat utanatt hamna för högt i inflation. Man verkar ha viljat få en svagare kronkurs vilket i sig ökat inflations trycket, och det ville man nog när man tyckte den var för låg. Enligt mig är man lite överdrivet rädd för låg inflation, men jag är verkligen inte ekonom så..
@ SHAANIE i Sverige kan du vara allra säkrast på att inflationen över tid kompenseras. Vi har en valuta och löneökningar som justerar detta. Skulle vi ha en RB som fungerade så skulle räntan varit 8-10%. Det skulle innebära att SEK skulle öka i värde gentemot övriga valutor för att kapitalet skulle söka sig till högre räntor och sek skulle vara en intressant valuta. Därmed skulle inflationen kunnat besegras. Men RB verkar mer ta hänsyn till överbelånade svenskar som skriker att det är någon annans fel att de har behövt låna. En fungerande och oberoende RB ska inte ta hänsyn till belåning. Men RB i Sverige brukar av någon obegriplig anledning kommentera detta vid varje RB möte. Nu är det det ett självspelande piano att låta inflationen hantera överbelånade svenskar och inom en tioårsperiod så har sek halverats i värde gentemot omvärlden och löntagarna kompenseras med löneökningar.
Hur menar du att det är billigare att låna idag?
Det finns nog rätt många fler i Sverige som är som jag. Samlar i ladan under goda tider och använder detta under de sämre. Jag ser inte felet, men självklart motverkar detta alla försök att bromsa ekonomin. De som inte kunnat (eller insett att de borde) samla i ladan drabbas, men att drabbas är enda sättet för vissa att lära sig.
Nä, eller hur. När det är goda tider så sparar man för man vet att det kommer dåliga tider längre fram.
Och så ska man inte glömma det bloggarn så ofta påpekat.
Vårda relationen. Skilsmässa och arbetslöshet är den största katastrofen.
I övrigt skulle jag säga att inte bara de flesta utan alla jag pratat ekonomi med har haft rätt sunda insikter om risker med mera. Jag kanske inte hänger med så många ytterligheter visserligen men det är nog ett rätt bra tvärsnitt av normala medelklassen.
Man unnar sig. Men sparar. Man drömmer om en villa. Men man har insikten att förstå var man har råd med den där villan. Har man köpt villan la man sig kanske en miljon under lånelöftets max. Man lyssnade inte på bankens “men ni har ju råd med mer”.
Glöm inte att vi ändå är ett land av svennebananer (Ja även många av invandrarna blir rätt svennebanan efter ett liv här). Vi är generellt rätt lika varandra. Om du sköter dig och inte tar så mycket risk ska du nog se att den stora massan är lik dig och gör samma.
Det där ligger lite i vårt lutheranska arv: Bibelns liknelse med sju goda år som följs av sju svåra syftar till att lära oss just det, spara för sämre tider.
De kan vara lugna, många bolån ska omsättas och får då betydligt högre ränta. Återstår att se om den blir över kraschnivån då folk får gå från hus och hem och paniksälja. För att få ett vettigt boende har politikerna tvingat folk att köpa på sig svindyra boenden, så de sitter i fällan när räntan rusar. Priserna på bostäder är fortfarande perversa i storstäderna, efterfrågan sjunker på bostadsrätter. Bostadsmarknaden i Sverige fungerar inte, till skillnad från grannländerna.
En hel del av det som betraktas som vetenskap är egentligen inte det. Närmast en exakt vetenskap är ju matematiken. Men även där kan man ställa sig frågan: Upptäckt eller uppfunnen? Jag är inte helt överens med mig själv, men ligger rätt nära Sten Kaijser, fast hans påstående att det är en trosfråga håller jag inte med om.
https://fof.se/artikel/2006/2/matematik-uppfunnen-eller-upptackt/
OBSERVER: Tack för länken till en skrivövning som satt fint till förmidagskaffet så här på måndagsmorgonen. Den fick mig att erinra mig en diskussion mellan Ulf Danielsson och Max Tegmark för något år sedan huruvida verkligheten är en matematisk struktur eller en modell för att förstå denna verklighet som i sig själv ytterst är materialistisk och ej ideologisk. Detta som den bildade läsaren förstår då ledande över till Marx´ diskussion om historiematerialism contra idédriven hitorieutveckling.
Jag ansluter i stort till Kaijsers stälningstagande att exempelvis de symboler som används inom matematiken är uppfunna men att de samband och kausaliteter som framkommer ur matematiken är upptäckter.
Det han menar i den länkade artikeln är ju dock en annan sak, nämligen att “uppfinningarna” i matematiken är små “apparater” eller verktyg som människor kommit på, typ symbolerna, liggande stolen, hur man skriver och förkortar decimalbråk och sånt medan upptäckterna är sånt som även en utomjordisk civilisation skulle ha samma koncept för, tex udda och jämna tal (om än noterat med andra symboler). Således finns ingen motsättning mellan upptäckt och uppfinning i den bemärkelse artikeln avser.
På bloggens tema föreslås en variant på “If two people say they’re Jesus one of them must be wrong”. Den är ju lite tokig för just Jesus borde ju kunna uppträda på två ställen samtidigt. Så kanske bättre med “If two mathematicians disagree one of them must be wrong”?
Matematik är inte mycket mer än ett väldigt välstrukturerat språk. Förutom att det möjliggör att uttrycka sig extremt exakt så möjliggör språket även att vissa samband blir betydligt enklare att se än de vore annars. Dvs, de exakta uttrycken gör att man med logik kan dra slutsatser som annars vore stort sett omöjliga att se.
Ta Pythagoras sats som exempel. När man sätter en sned kvadrat i större kvadrat så kan man hyfsat enkelt se varför sambandet k1^2 + k2^2 = h^2 gäller för en rätvinklig triangel. Om inte kan man googla beviset 😛
En stor svaghet som hela människosläktet lider av är att vårt språk är extremt primitivt. Vi kan i stort sett inte uttrycka oss exakt om någonting.
“Lars Wilderäng är dum”, jaha, betyder det att han är elak? Eller har lågt IQ? Eller bara att jag inte gillar honom osv. Därför måste allting som sägs tolkas hela tiden. Även de mest basala saker.
Tyvärr är nog det svenska språket ett av de absolut sämsta också.
Ett filmtips är att se filmen “Arrival” från 2016. Väldigt bra film. Säkerligen baserad på någon bok (som jag inte orkat läsa)
Redogör gärna för din analys som fått dig att anse att svenska språket är ett av de absolut sämsta, av de 6000+ språken på jorden.
Det är en gång för alla fastslaget av På spåret-Fredrik i och med boken Världens dåligaste språk.
Jag har inte läst boken men med kännedom om annat Fredrik Lindström sagt och skrivit, tvivlar jag starkt på att boken säger det du påstår…
Hittade en recension här som styrker mig i min övertygelse: https://www.sprakbruk.fi/-/ar-svenskan-varldens-daligaste-sprak-
“Pratet om att svenskan är fattig avfärdar Fredrik Lindström så här:
”Att över huvud taget tala om svenskan som ett fattigt språk, där vi kan precisera sådana exakta betydelser som snuttifiera och skåpsupa, är närmast löjligt. Ett språk där man kan kånka, krafsa, hångla, skräna, kravla, glöta, pyssla, svassa, gruffa, dingla och roffa åt sig. Och där man kan få dåndimpen, bli hagalen, kväva kaffegäspen, lägga ut dimridåer eller ha hög mysfaktor. Ett språk där man kan vara lillgammal, nykissad, lättfotad, avbajsad, påflugen eller spritt språngande naken. Eller där man alltid kan dryga ut sitt ordförråd med gamla uttryck som buksvåger, varnagel, makapär, rådvill, sålunda, ingalunda, medelst och till yttermera visso. Och röra sig med såna begrepp som jazzskägg, blomkålsöron, lidingömelitta (en herrhatt av överklasstyp) och hängbröstvänstern. Ett språk som kan skapa ett begrepp som hängbröstvänstern kan aldrig beskrivas som fattigt.””
Minns inte om jag läst boken (tror det) men titeln säger ju det!
Antagligen var titeln (själv)ironisk?
Världens dåligaste språk? Heter det inte sämsta? 🙂 Medvetet gjort av Lindström, tolkar jag det som.
https://sv.wiktionary.org/wiki/d%C3%A5ligare
Vilken hemsk tanke!
Tänk att svensk ekonomi beter sig konstigt trots att Sverige som enda land i Europa (världen?) inte pausade ekonomin under Pandemin!
Det hade man ju aldrig kunnat tro möjligt så här ett år eller två av återhämtning. Utomlands.
+1 och +1000 till Anders Tegnell. En repris på andra världskriget, om man vill. Vi var neutrala mot viruset och denna gången var det moraliskt rätt!
Lyssnade på Cervenkas lite lätt raljerande sommarprat. Karln är ju itne dum men….
Det är idel domedagspredikningar och åsikter.
Vad han glömmer säga är hur jäkla bra det går för Sverige. Hur många som har det betydligt bättre än länder som Unger, Grekland eller Spanien.
“det är HEMSKT med alla rika!!!”
Ja… men alla andra som har ett ekonomiskt “välstånd” som är väldigt högt jämfört med många andra länder.
Att vi har ett system där äldre kan bo kvar i sina villor så länge DE vill. Att vi har ett system där det faktiskt är familjen som behåller pengarna man jobbat ihop och inte staten som ska ta ett godtyckligt belopp.
Ja. Vi har regler som gynnar rika. Men samma regler gynnar gemene man väldigt mycket med.
I mina “kretsar” har vi börjat prata om den svenska drömmen. Vårt system gör ändå att du kan komma från väldigt fattiga och “outbildde” förhållanden och stort sett få din resa till läkare, ingenjör, advokat eller annat valfritt högavlönat yrke betalt.
Det kommer alltid finnas idioter som säger om fattiga “låt dem äta gröt”. Men det bästa vi kan göra är att se till att man kan leva på de inkomster som man ändock har., och säkerställa att det finns vägar ut ur (den relativa) fattigdom genom arbete och studier
Och för att gå in på artikeln igen. Det är tack vare att vissa har “kul” som andra har ett jobb. Hur mycket det än sticker i ögonen på vissa.
Edit:
Jag betalar mycket hellre mer i ränta för mitt boende om det finns gott om jobb för alla i landet.
Cervenka skriver ofta roligt men ingen blir hjälpt på riktigt av att läsa honom.
Apropå gröt åt fattiga så är det ett helt relevant uttalande. I Sverige är inträdeströskeln till riktiga jobb så hög att vi måste ha en hög arbetslöshet, som vi brukar kamouflera med diverse hittepåjobb. Att i detta lägga försöka ge de som aldrig kommer in på arbetsmarknaden samma levnadsstandard som medelklassen är naivt och leder i förlängningen bara till brain drain. Indien är ett gott exempel.
Man får ta ett steg tillbaka och inse att även om de som lever på botten av det svenska samhället har en lägre materiell standard så har de det bra jämfört med i andra länder. Jag ser inte horder av uteliggare i Sverige och ingen som sitter och tigger på stationen med amputerade ben och variga sår vilket var vad som mötte mig i Kina för tio år sedan.
I min värld är alla jobb riktiga jobb.
Det är S som genom åren försökt att säga att städare och andra jobb ska byggas bort för alla ska vara “fina” jobb.
I min värld respekterar jag alla. Den som vaknar 5 för att sitta en timme på tåget till sitt städjobb har otroligt mycket mer respekt än en IT fåne som jag med hög lön och ännu mer förmåner.
Hos min förra arbetsgivare fanns det gott om “montagejobb” som krävde ett par timmars “on the job training”. Ändå var det så svårt hitta personal till dessa. Trots arbetslösheten….
Så… Desto större respekt till de som faktiskt står där 7 på morgonen ombytta och klara.
Det viktiga är dock att de jobb med låga trösklar till inträde har lägre skattetryck så att de kan leva på dessa pengar.
Och som sagt i ditt och mitt inlägg. Det är få i sverige som har det dåligt om man jämför med de flesta andra länder.
(Du är sällan uteliggare i Sverige om du samverkar med myndigheterna)
Medhåll. Höj grundavdraget!
Ja, och it-företagen gråter konstant om sin “kompetensbrist”. T.ex. hävdar Svenskt Näringsliv fortfarande att det kommer att saknas 70.000 programmerare till 2024. Söker du som nyutexaminerad så får du reda på att det bara inte går “just nu”. “Just nu” har det varit i snart 15 år.
Det har anställts många nyexade programmerare senaste 15 åren. Tex alla som som idag har 15 års erfarenhet. Men Svenskt Näringsliv är väl inget att lyssna på ändå. Du får ta nya tag och utbilda dig till sjuksköterska istället… dom tror jag har brist på riktigt.
Ja, de som har 15 års arbetslivserfarenhet är de som kom in under it-boomen, och nu verkar ha glömt bort att de en gång också var gröna och fick en chans. Dessa förväntar sig nu att högskolorna ska förse marknaden med färdigutbildade seniorer, men det får absolut inte ske på ett sätt som riskerar att konkurrera med privata företag.
Ett konkret exempel på verksamhet som inte längre fungerar:
Mamma börjar närma sig de 90 och behöver hemtjänst. Men kommunen erbjuder inte detta i egen regi så hon fick ringa Attendo.
Som meddelade att “-Nej städning, se det erbjuder vi inte, men väl tjänster som att prata och hjälp med att komma upp ur sängen”.
Så det blir för mamma, som inte kan gå utan rullator, inte längre kan åka kollektivtrafik och inte klarar av att använda bank id, att masa sig iväg till skattekontoret med hjälp av färdtjänst för att kontrollera hur mycket RUT hon kan få.
Så länge färdtjänsten erbjuder transport vill säga.
Vad fan får hon för pengarna?
Och givetvis alla jobb som kommunikatör. Polisen har visst fler kommunikatörer är poliser i yttre tjänst. Mjukvaruutvrckling skall vi inte prata om där ledare på golvet som fattar beslut på stående fot lyser med sin frånvaro.
Det tycks vara så att som gammal bor man antingen i sin egen bostad och klarar sig själv, eller så flyttar man till ett ålderdomshem (fast det heter visst nåt annat numera). De flesta lär visst dö rätt snart efter att ha flyttat in på ett ålderdomshem.
Om jag får gissa vad som händer åker vi på några stjärnsmällar i ekonomin megakonkurser och så stannar allting plötsligt av. Då kommer samma ekonomer som nu gnäller över att vi har kul att gnälla över att vi har för lite kul och de kommer kräva minusräntor och förbud mot sparande.
När folket så inte spenderar för pengar de inte har så kommer paniken att utbryta. Det kommer snart fram att folk roar sig med orgier, musikfestivaler och att spela onlinespel varpå detta förbjuds och Lutheranska bönestunder blir obligatoriska. När dammet så lagt sig har vi en kraschad ekonomi, höga räntor och ingen konsumtion. Och alla super ner sig och drygar i bästa glesbygdsstil.
Medlet att undvika dessa krascher heter att ha rimliga räntor konstant, så höga att man inte uppmuntrar vansinnesprojekt typ, pooler, snabbtåg och annat, men inte så hög att det blir attraktivt att leva på avkastning av kapital utan en marknadsekonomi som uppmuntrar till lönsamma investeringar och arbete.
Vi har inte sett den första megakonkursen än typ Svenska Varv, men det kommer snart.
Om vi skulle låta marknadskrafterna helt fritt sätta räntorna (dvs centralbankerna lägger sig inte i detta), så skulle de bli stabila och rimliga. På köpet skulle vi slippa konjunktursvängningar.
inte en chans att jag köper att det skulle elliminera konjunktursvängningar, Finns väl absolut inget som talar för det?
Vad beror konjunktursvängningar på?
När du har lite tid över från dina grammatikstudier, kan du ju kika på mises.se och söka på konjunkturcykler.
Det ligger även i den mänskliga naturen att öka på investeringar medan allt går bra och sen hålla igen när det går dåligt. Därför man har “konjunktur” i förhoppningsaktier tex. När den går upp vill alla in och när det går ned säljer folk i panik (trots att bolaget aldrig tjänat några pengar så det finns ingen fundamental analys).
Mises är intressant men inte Sanningen™.
Det är just det här att “allt går bra” som vi skulle slippa. Marknaderna sköter ekonomin bättre än politikerna.
Ju fler fria marknader, desto mindre påverkan kan en enskild förhoppningsbubbla på en av dem ha på de övriga.
Konjunkturpolitik uppstod för att marknaden är usel på att skapa stabilitet. Kolla 1800 talet t.ex.
Så det är inte bra ide att släppa monstret fritt.
Bitcoin är väl inte påverkat av politiker? Finns det svängningar där? Skapar marknaden stabilitet där?
Han vars namn ej må nämnas ägnade ej oväsentligt intresse åt ifrågavarande fenomen andra halvan 1800-talet och kom därvid till vissa slutsatser innebärande att nämnda fenomen var en inbyggd och därför ofrånkomlig funktion inom rådande produktionssätt.
Vad kan förstås så förutsätter Mises förklaringsmodell en av centralbank dirigerad kreditexpansion vilket däremot ej är fallet i först nämnda varför vid användande av Occams rakkniv jag primärt föredrar ansluta till denna. Detta även om jag ej helt avvisar att kreditexpansion under nutida förhållanden kan ha visst förklaringsvärde.
Vi kör vl det här citatet igen. Det är ganska bra.
“In the long run, the aggregate of the decisions of individual businessmen, exercising individual judgment in a free economy, even if often mistaken, is likely to do less harm than the centralized decisions of a Government; and certainly the harm is likely to be counteracted faster”. — John James Cowperthwaite
Vilka megaföretag tycket du är dåligt skötta i Sverige.
Vi har ju inte statsbidrag längre.
De mest misskötta svenska verksamheterna med minusresultat är ju kommuner och landsting (främst s-märkta) och de kan inte konka.
spotify.. vad som nu kräva för att klassas som megaföretag.. men någon gång kanske de får slut på investerare 🙂 Men nä nog inte så många volvo cars är jag tveksam till, lokalt i västsverige får man väl anse dom som stora. Men för samhället i stort blir problemet lika stort om en bransch med många mindre företag får många konkurser som ett stort företag.
Inga. Det är inte företagen som är misskötta.
Men varför pratar vi inte längre om snabbtåg, privatleasing av elbilar elle pooler? Eller småhus i allmänhet?
Jo, för mam tillät en orealistisk prisbild att jobb upp, drivet av nollränta.
Företagen är inte misskötta men förutsättningarna för deras existens är borta.
Är det två begrepp som verkligen inte är samma sak, så är det att “ha kul” och att “konsumera”. Det går faktiskt att ha roligt utan att spendera en enda krona. Skogspromenader är ett exempel, att inte köpa nya böcker förrän man betat av sin backlog därhemma är ett annat.
Om man börjar laga mer mat själv i stället för att konsumera restaurangtjänster, blir det långt billigare och man äter sannolikt nyttigare, samt att man bygger upp sin självständighet som individ. Med tiden kommer man att uppskatta att laga mat i takt med att ens färdigheter ökar, dvs man har det roligt och billigt på samma gång som man övar upp sin förmåga.
Att uppmuntra till egentligen onödig konsumtion bara för att hålla nere arbetslösheten är ett gigantiskt feltänk.
Va, vet du vad ett par moderiktiga vandringskängor kostar 🙂 Men nä jag håller med finns mycket man kan göra gratis eller i vart fall billigt. De flesta som bor i större tätorter har massor att se och göra på promenad avstånd och även om tex museer inte är gratis så får man nog ändå anse det som billigt.
Jag rekommenderar ett bra rejäla gummistövlar med grov sula istället så kan du vara ute i fler väder
Eller som jag gjorde i helgen, plockat 15 liter blåbär. Det är tom på gränsen att det är ekonomiskt försvarbart med min ordinarie timlön men herregud så skönt det är att gå i riset och plocka blått på semestern.
(nu inser jag att omjag hittar 15 liter hittar torgförsäljarna 30 på samma tid så torgpriset rasar i år)
Gör du en cost-benefit analys på bärplockningen, så kommer du garanterat att gå plus.
Värdet av bären, effekter på fysisk hälsa, effekter på psykisk hälsa, eventuella sidovinster (svamp?), &c.
Varit lite för torrt för svamp men den kommer igen. Mycelet ligger bara och väntar på regn
Jo, jag vet att jag går fetplus rent mentalt. Helt ofysiskt är det inte, man behöver inte köra intervaller på 80% av maxpuls för att nå dit.
Det är som all fysisk aktivitet nöjsamt
Sedan är det en känsla av att gå i egen skog och tänka att denna får aldrig Dadgostar 🙂
15 liter!? Hur lång tid tog det? Plockar du då för hand eller med “räfsa”? Jag plockar ett och ett för hand och är glad om jag får med mig 2 liter, kanske lite drygt, på de 2 timmar jag orkar plocka i sträck. Har funderat över om det verkligen är ekonomiskt försvarbart (då räknar jag endast gentemot pris i butik), men det ger mig ändå tillfredsställelse att plocka dem själv, plus att de då är 100% ekologiska osv.
Suck, det var till Rikkitikkitavi…
Icke-ekologiska blåbär finns väl knappt i Sverige?
Mitt alternativ till egenplockade blåbär är att köpa frysta blåbär eller ekologisk blåbärssylt
Finns det frysta svenska blåbär som inte är ekologiska?
Odlade bär kan möjligen vara besprutade, men de är oftast av den stora smaklösa amerikanska sorten.
Plockar för hand. Tycker repa fungerar dåligt i framför allt blött ris och det man ev sparar i plocktid får man lägga på att rensa. Men repan sparar ryggen lite då man intr behöver böja sig så mycket. men å andra sidan är jag ganska duktig på coreträning på fyspassen så det är inte så illa. Och så kan jag sitta på skankarna i värsta gopniksquat och bara sätta mig och plocka.
Det tog ca 8h att plocka, men över flera promenader/skogsturer. Säg 4 vändor.
Gör det inte för pengarna som sagt utan främst för min mentala hälsas skull.
Hög syrehalt och mycket fukt var det.
Än så länge måste jag gå från buske till buske (från ris till ris…) och plocka de som hunnit bli mogna – annars går det nog förvisso lite snabbare. Sitter också på huk ibland när jag hittar ett riktigt bra ställe – men det stämmer ju som du säger att core-träningen hjälper, och den började jag med för bara några månader sedan, så det kan bli bättre. Bra motivation 🙂