Det är nu snart ett år sedan den officiella KPI-inflationen låg runt nollan. Tvärt om har vi under året haft en stabil och stigande KPI-inflation, vilket gör det osannolikt att Riksbanken genomför ytterligare räntesänkningar. Tvärt om är det dags att förbereda sig på räntehöjningar även för de rörliga bolånen, även om det kanske ligger ett år framåt i tiden.
 |
| Rullande 12-månaders KPI-inflation enligt SCB. |
Konjunkturinstitutet (KI) säger i sin nya ekonomiska prognos att den svenska styrräntan kommer vara 2.50% år 2020, dvs tre procentenheter högre än idag. Det kommer medföra åtminstone tre procentenheter högre bolåneräntor än idag, t ex 4.50% mot de 1.50% som många har i rörlig tremånadersränta idag. Inget att oroa sig över dock, för KI:s nya GD tror på pyspunka för bostadspriserna.
Med gårdagens nya räntebesked uppdaterades den så kallade räntebanan, dvs Riksbankens gissning om sina egna framtida beslut. Detta resulterar i en graf, som lämpligen kallas för riksigelkotten.
 |
| Riksigelkotten. Riksbankens oförmåga att förutse sitt eget agerande, dvs ekonomins utveckling. Faktisk reporänta i bred mörk linje. Senaste gissningen (“räntebanan”) i rött. |
Riksbanken tror alltid att man ska höja sin styrränta reporäntan och hade faktiskt rätt en gång angående räntehöjningar 2010 och några kvartal framöver. Good times.
Benägenheten att gissa rätt om sina räntesänkningar är dock större, men just nu tror man alltså inte att man kommer sänka räntan. Givetvis levererar man rejäla konfidensintervall med de egna gissningarna, men dessa är så stora att Riksbanken i praktiken säger “vi har ingen aning”.
Det känns tryggt tycker jag…
Riksbanken medger återigen att de misslyckats prognosticera sitt eget agerande. Man låter reporäntan fortsätta ligga och skjuter upp kommande räntehöjningar i sin sk räntebana och skyller på Brexit. Så praktiskt.
 |
| Riksbankens ordförande Stefan Ingves. Foto: Sveriges Riksbank |
Danske Bank kan sägas fått rätt i sin prognos att Riksbanken på grund av Brexit kommer skjuta fram sin räntebana, dvs de ständigt felaktiga gissningarna om hur Riksbankens styrränta reporänta ska utvecklas framöver.
Riksbanken skriver i dagens beslut:
“För att ge fortsatt stöd åt svensk ekonomi och den stigande inflationen behövs en mycket expansiv penningpolitik. Direktionen har därför beslutat att lämna reporäntan oförändrad på −0,5 procent. Givet den ökade osäkerheten bedömer direktionen nu att det kommer att dröja längre innan reporäntan börjar höjas. Först under andra halvåret 2017 börjar räntan höjas i långsam takt. “
Man fortsätter förstås att beklaga sig över hushållens skuldsättning, me skiter i att man själva är en av de främsta orsakerna till detta och tvår i sedvanlig ordning sina händer:
“Men det låga ränteläget för samtidigt med sig risker så som stigande bostadspriser och en ökande skuldsättning hos hushållen. För att få en långsiktigt hållbar utveckling i svensk ekonomi behöver dessa risker hanteras med riktade åtgärder inom makrotillsynen, bostadspolitiken och skattepolitiken. “
Lånefesten kan alltså fortsätta. Huruvida det kan sägas vara goda nyheter för hushållen är en annan fråga. Skuldbubblan och bostadsbubblan, om den senare nu inte börjat krascha, kan alltså fortsätta blåsas upp.
Sveriges Riksbank tror i princip alltid på högre reporänta på lite längre sikt och har sedan 2008 i princip alltid haft fel om detta. Detta trots att de själva sätter reporäntan. Man verkar till och med ha svårt att förutse sitt eget beteende mer än någon månad i taget.
Nedan följer Riksbankens så kallade igelkott (eng hedgehog). Till skillnad mot igelkotten från IMF som Industriarbetsgivarna redovisade igår, så bestämmer Riksbanken själv reporäntan, men klarar ändå inte av att förutse dess utveckling, den sk räntebanan.
 |
| Riksbankens igelkott från 2008 och framåt. Den sk “räntebanan”. |
Kortsiktigt, dvs något enskilt kvartal klarar Riksbanken av att gissa sitt eget beteende relativt ofta. Men inte ens under andra halvan av 2010 och början av 2011, där man faktiskt hade rätt, lyckades man gissa rätt mer än några månader. Det samma under 2013. Som mest har man i en enskild prognos gissat någorlunda rätt i knappt 12 månader.
Riksbanken tror alltid att de behöver höja räntan på sikt och enda gången de har rätt mer än ett kvartal är under höjningsperioder eller när räntan ligger stilla.
Långsiktigt, dvs mer än ett år framåt i tiden, gissar Riksbanken ständigt fel kring sina egna beslut. Långsiktig räntebana kan alltså alltid bortses från och saknar helt relevans för t ex BNP-prognoser eller annan ekonomisk planering. När Riksbankens styrränta reporäntan blir fel kommer även alla BNP-prognoser och andra prognoser inkluderande reporäntan att bli fel.
Riksbankens räntebana inkluderas exempelvis i regeringens BNP-prognoser och med det budgetprognoser. Det föreligger alltså systematiskt skit in i alla dessa prognoser, även om Riksbanken ibland gissar rätt för de närmaste 3 – 12 månaderna. Och skit in, skit ut.
