Sveriges Riksbank tror i princip alltid på högre reporänta på lite längre sikt och har sedan 2008 i princip alltid haft fel om detta. Detta trots att de själva sätter reporäntan. Man verkar till och med ha svårt att förutse sitt eget beteende mer än någon månad i taget.
Nedan följer Riksbankens så kallade igelkott (eng hedgehog). Till skillnad mot igelkotten från IMF som Industriarbetsgivarna redovisade igår, så bestämmer Riksbanken själv reporäntan, men klarar ändå inte av att förutse dess utveckling, den sk räntebanan.
Riksbankens igelkott från 2008 och framåt. Den sk “räntebanan”. |
Kortsiktigt, dvs något enskilt kvartal klarar Riksbanken av att gissa sitt eget beteende relativt ofta. Men inte ens under andra halvan av 2010 och början av 2011, där man faktiskt hade rätt, lyckades man gissa rätt mer än några månader. Det samma under 2013. Som mest har man i en enskild prognos gissat någorlunda rätt i knappt 12 månader.
Riksbanken tror alltid att de behöver höja räntan på sikt och enda gången de har rätt mer än ett kvartal är under höjningsperioder eller när räntan ligger stilla.
Långsiktigt, dvs mer än ett år framåt i tiden, gissar Riksbanken ständigt fel kring sina egna beslut. Långsiktig räntebana kan alltså alltid bortses från och saknar helt relevans för t ex BNP-prognoser eller annan ekonomisk planering. När Riksbankens styrränta reporäntan blir fel kommer även alla BNP-prognoser och andra prognoser inkluderande reporäntan att bli fel.
Riksbankens räntebana inkluderas exempelvis i regeringens BNP-prognoser och med det budgetprognoser. Det föreligger alltså systematiskt skit in i alla dessa prognoser, även om Riksbanken ibland gissar rätt för de närmaste 3 – 12 månaderna. Och skit in, skit ut.
48 kommentarer
Festligt att du nu lagt upp två såna här diagram. pratade med min far för någon vecka sedan och efterfrågade exakt den här typen av diagram för att visa att prognosmakarna alltid har fel och drivs av önsketänkade snarare än realism.
Min far tyckte jag hade fel och att de som gjorde prognoserna minsann hade koll och vem var jag att hävda att det var galenskap.
Det skulle vara intressant att se samma diagram över migrationen i korrelation till migrationsverkets prognoser över tid.
Agendaprognistik – nästan lika bra som agendajournalistik
Det hade varit intressant att se sånt här diagram över en längre tidsperiod, att bara ta med en period av exceptionellt låg ränta innebär ju cherrypicking.
Dessutom angående raljerandet att RB inte kan förutspå sina egna beslut – nu är det ju inte så att de bara sätter räntan lite godtyckligt utan hänsyn till hur läget i ekonomin ser ut. Deras beslut är och skall vara baserat på faktorer som RB inte beslutar över och därmed är det inte så att de borde med automatik kunna förutspå sina beslut.
Är inte detta en följd av att Riksbanken försökt hålla tillbaka hushållens skuldsättning?
"Ok nu sänker vi räntan men låna inte så mycket – vi tror att räntan kommer stiga snart!".
Skulle de vara ärliga och säga att de tror att räntan skulle vara låg och kanske tom sjunka ännu mer lång tid framöver skulle det elda på lånefesten ännu mer.
De försöker alltså hantera situationen med lögner istället för med verkningsfulla åtgärder. Det vore nog bättre att medge fakta. Men våra politiker tror ju också väldigt mycket på att forma verkligheten meddelst propaganda. På att härleda ett är ur ett bör.
Att centralbanker säger en sak men har/kan ha en annan agenda är inget okänt. Till och med FED har ju skämtat om det själva och sagt att POMO inte är förkortning för permanent open market operations, utan permanent open mouth operations.
Jag tror inte de ljuger så mycket.
Deras mål är ju 2% inflation och det blir runt 3-4% ränta. Om de inte tror på 3-4% ränta så erkänner de ju indirekt att de inte tror på 2 % inflation. Alltså tror (hoppas) de på 3-4% ränta för att det är deras mål.
Riksbanken har med eftertryck visat att de inte förstår hur dagens moderna ekonomi fungerar. Det är faktiskt oerhört allvarligt. Om vi inte får en ny(vilket jag tror ifs) skuldkris i EU(där marknaden sätter räntan)kommer centralbankerna med Riksbanken aldrig att normalisera räntorna eftersom man är för rädd om efterfrågan. Vi har fått vårt Japan sedan 2007. Bernanke har även visat att han inte heller förstår ekonomi eftersom inte heller USA klarar skapa inflation(Japan fick även de en mindre dos inflation(2%) efter 1990-talets botten). Bernanke har mycket länge kritiserat Japan för deras "felaktiga" politik.
När vi går in i en ny större lågkonjunktur i världen är det möjligt att vi får se ett kort upptick av inflation. Företag tvingas höja priserna pga svag försäljning.
Och vad är problemet med Japan? Kom bara inte dragande med låga BNP-siffror nu. Låg BNP kan i vissa fall vara en indikator på ett problem, men är aldrig problemet i sig.
Tex: är folk fattiga, är folk arbetslösa, är folk ledsna? Det är problem i så fall.
En stigande BNP är väl ett politikerknep för att lura oss att vi får det bättre. Trots att den stigande BNP:n ofta bara indikerar att vi springer ännu fortare i ett råtthjul som pajar våra liv och vår planet.
iblandekonomi: Förstår inte vad du menar. Bernanke har kritiserat Japan för att de inte lyckas få upp inflationen. Inget annat. F.ö ökar real inflation med deflation.
oops….ska stå real BNP(inte inflation)
Det är klart Japan har problem. Cervenka sammanfattade dessa för några år sedan:
http://www.svd.se/japans-kamp-mot-kollapsen
Sedan dess har Japans riksbank blivit en av de största ägarna i nästan samtliga topplistade aktier.
Vad gäller riksbankerna så försöker de såklart trixa så att vi kan skjuta en hotande depression på framtiden. En depression kommer antagligen att destabilisera stora delar av världen, inte minst sverige.
@Christopher
Det han skriver är att flera indikatorer i Japan skulle kunna tyda på problem, men det är inga problem. Eventuellt kan det komma problem i framtiden är det som skrivs. Det har det inte gjort, och vi lever i framtiden nu.
Alltså, Japan har upprätthållit bytesbalans under en period på 20 år, i kombination med låg inflation. Det är inte problem, det är enastående bra. Vidare är Japan inte beroende av lån i andra valutor, så de kan själva ge sig skuldavskrivningar när de känner för det. Skattekvoten har uppenbarligen varit för låg men det kan plockas hem genom att trycka nya pengar.
Christopher, det är intressant som du nämner, vad det är som "skjuts upp". Vissa säger depression, eller kapitalismens slutgiltiga kris.
Andra säger att det innebär "market clearing" eller omstrukturering av produktionen till att producera saker som folk faktiskt efterfrågar. Eftersom den naturliga räntan borde vara mycket högre än 0 eller minus, så borde också produktionen eller investeringarna vara mindre fokuserad på tung industri (gruvor, stålverk, kanske fracking, kapitalvaror som maskiner och dylikt) och i stället allokera resurser till lättare industri och produktionen av konsumtionsvaror (kläder, skor, hemelektronik, hushållsapparater)
Har (åtminstone västvärlden) överinvesterat i kapitalvaror: fabriker och maskiner?
Nordea varnar för Japan. I en investeringsstrategi som släpptes på fredagen rekommenderar banken kunderna att akta sig för japanska aktier. "Penningpolitiken i Japan ser ut att ha nått vägs ände", säger Michael Livijn, chefsstrateg på Nordea.
@iblandekonomi Om man ska tro den här grafen http://www.tradingeconomics.com/japan/balance-of-trade
så har Japan haft negativ bytesbalans under 2012-2015. Det är först 2016 det "verkar" ha börjat vända uppåt på allvar 🙂
Cervenka och Japan.
Har den mannen någonsin haft rätt i sina prognoser?
Faktum är att USD/JPY är på samma nivå som för 20 år sen.
Att han skriver om valutaras och kommande hyperinflation kanske säljer nåt lösnummer och klick men kan inte ses som något annat än bullshit.
@Mattias
Så, denna 20-åriga katastrofperiod har totalt haft en period på ca 2 år med negativ handelsbalans, som har avslutats nu. Ser fortfarande inte att det skulle vara något större problem.
Finans är till stora delar fluff. Tydligen har Japan en konkurrenskraftig industri.
@iblandekonomi
Tja, det är väl en semantisk fråga vad som ligger i begreppet problem. Jag vill i alla fall använda begreppet problem i samband med Japans enorma skuld, total skuld ca 400% i förhållande till bnp. På sätt och vis hade det varit bättre med stor utlandsskuld. Då kan man nämligen låta utlandet få betala genom en skuldinställelse, till priset av kraschad valuta förstås. Men pengatryckandet du föreslår innebär ju oavsett kraschad valuta efter att man gjort medeljapanen lottlös genom inhemsk skuldavskrivning. Att Japan har positiv bytesbalans är ju nödvändigt givet Japans ekonomi som förädlar importerade råvaror och säljer exporten. Gissar att Japan inte har vidare god självförsörjningsförmåga heller. På sätt och vis kan man ju säga att Japan redan trycker enorma summor pengar då riksbanken köper obligationer för slutförvaring i sina "kassavalv".
@Christopher
Det fungerar inte så som du skriver. Om Japans centralbank köper upp alla skulder med nytryckta pengar är det ingen medeljapan som får ta smällen annat än genom sänkt valutakurs.
Detta skulle kunna leda till hyperinflation, men med den starka industrin i ryggen är det osannolikt, och kommer snarare att leda till förbättrad handelsbalans, vilket vi också kan se i vändningen uppåt nu för Japan. Och ja, det är korrekt att skriva att man redan nu trycker pengar, med goda resultat.
Japans negativa bytesbalans de senaste åren är en direkt följd av Fukushima. När de stängde av alla kärnkraftverk blev de tvungna att importera en massa energi. Alltså ingen följd av någon långsiktig stagnation eller så, utan en plötslig och, som det verkar, övergående yttre omständighet.
Vad gäller BNP så måste man räkna om till per capita om siffran skall vara intressant. Japan har en minskande befolkning. Den stora brist på framtidstro som befolkningsminskningen är ett symptom på är dock ett värre problem…
@Börjesson
Hönan eller ägget. Det är klart att man kan tappa tron på framtiden om man inser att andra inte kommer att sätta tillräckligt många barn till världen för att det ska gå att köpa något för de där pengarna man skrapat ihop.
Japan har massor med problem. Bl.a demografiska. När det gäller skulderna är det egentligen inget större problem eftersom staten är den enda aktör som kan skapa pengar utan att behöva skuldsätta sig(givet inget inflationstryck). Glöm inte att upplåning inte behövs för att staten ska stimulera efterfrågan(nya finansiella tillgångar = bankreserver).
Ekonomer att i 15 år varnat för Japans skuldsättning…..men inget händer och lär inte heller hända. Högre räntor på statsskulden (inflation) innebär att den privata sektorn för högre avkastning(pensionärer etc). Statens räntor kan fortsätta att nollas med BoJ.
@ iblandekonomi
"Om Japans centralbank köper upp alla skulder med nytryckta pengar är det ingen medeljapan som får ta smällen annat än genom sänkt valutakurs."
Ja, du kan ju fundera på hur den växelkursen ser ut om Japans centralbank monetariserar en skuld på 400% av bnp, eller ens hälften av detta. Slutresultatet blir, oavsett monetarisering eller skuldinställning, illa för medeljapanen.
Med en kraschad valuta måste efterfrågan på japanska varor upp avsevärt för att kompensera för fördyringen av import om bytesbalansen ska hållas ens av i närheten positiv. Det är givet världskonjunkturen inte troligt. Mycket tyder på att vi nått tillväxtens gränser och att det globala ekonomiska systemet inte särskilt väl kommer kunna hantera denna fas.
Du påstår att resultaten av pengatryckandet är goda. Jag instämmer. Man har lyckats skjuta en hantering av ohållbara skuldnivåer på framtiden utan att kostnaden för detta varit orimligt högt. Naturligtvis ökar man instabiliteten pga låga räntor och upp-pumpade aktiemarknader. Det finns en begränsning för hur länge detta fungerar, pengatryckande är inte en perpetuum mobile.
Riksbanken vill inte träffa rätt, de vill förvirra.
Skulle inte en stor del av problematiken lösas ifall man räknade in fastighetspriser i KPI-måttet? Som det är nu räknar man bara in räntan. När man hamnar under KPI-inflationsmålet börjar man sänka räntan för att få upp KPI-inflationen. Dock leder samhällets öga skuldsättning till att sänkt ränta sänker KPI vilket gör att man måste sänka ännu mer i sitt moment 22-jagande av 2%-målet. Räknar man in 10-15%iga bostadsprisökningar i KPI så ligger vi ju på en helt annan nivå.
Eller kanske ännu bättre: Lägg ner KPI-målet och Riksbanken?
Fastighetspriser ingår ju i KPI-beräkningen.
Nej, endast boendekostnad (som antagligen är något slags vägt genomsnitt av hyreskostnad + lånekostnad för eget boende). Lånekostnaden för eget boende beror på räntan och lånestorleken. Om räntan faller, allt annat lika, faller boendekostnaden och därmed KPI! Rätta mig om jag har fel 🙂
Det är därför Cornu brukar skriva att Riksbanken enkelt kan höja KPI-inflationen genom att höja räntan, vilket höjer lånekostnaden för eget boende, vilket höjer boendekostnaden. Vilket kraschar bostadsmarknaden (min anmärkning?
Du har fel.
Fastighetspriser ingår i KPI – givetvis i en formel tillsammans med räntekostnaden.
Skulle räntan ligga kvar på samma nivå men priserna på fastigheterna skulle stiga så skulle KPI stiga.
Kapitalstockindex heter det.
http://www.scb.se/Statistik/PR/PR0101/_dokument/KPI_namnden/F%C3%B6rslag%20till%20korrigerad%20ber%C3%A4kningsmetod%20f%C3%B6r%20kapitalstocksindex.pdf
Det säger ju sig själv egentligen att priserna på fastigheterna måste räknas med när man räknar ut räntekostnaden vilket du även skriver.
http://www.scb.se/Statistik/PR/PR0101/_dokument/KPI_namnden/Ber%C3%A4kning-av-r%C3%A4ntekostnadsindex.pdf
"Räntekostnadsindex (R) beräknas som en
produkt av två delindex, räntesatsindex (RS) och kapitalstocksindex (KS).
Räntesatsindex syftar till att mäta den genomsnittliga räntesatsutvecklingen för
lån kopplade till egnahem dvs. lånestocken av villalån, kapitalstocksindex syftar
till att mäta utvecklingen över tid av dessa hus genomsnittliga anskaffningspris
eller annorlunda uttryckt förändringen i det kapital som lagts ned i husen
värderat till inköpspris."
Detta gör också att "höja KPI-inflationen genom att höja räntan" inte säkert stämmer.
Skulle räntan höjas och priserna på fastigheterna sjunker kraftigt så kan räntekostnadsindex stå still eller till och med sjunka.
KPIF kanske då är en bättre sak att mäta då en exkluderar räntekostnaden men inkluderar ökningen av fastighetspriser.
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Priser-och-konsumtion/Konsumentprisindex/Konsumentprisindex-KPI/33772/33779/Underliggande-inflation-KPIX-och-KPIF/284083/
KPIF 12 månader låg i Mars 2016 på +1,5%.
KPI 12 månader låg i Mars 2016 på +0,8%.
"Skulle räntan höjas och priserna på fastigheterna sjunker kraftigt så kan räntekostnadsindex stå still eller till och med sjunka."
You're damn right! Har inte tänkt på den partiella effekten 🙂
Kallas signalpolitik. Eller "lögner" i vardagsspråk. Tror ni på allt ni läser eller? 😉
Fler saker som kanske överraskar:
– Riksbanken är i praktiken inte oberoende. Inte heller SVT.
– Politikerna ser inte till ditt bästa, utan till sina möjligheter att bli omvalda och få fet pension.
– Björnen skiter i skogen.
Kul graf att titta på 🙂
Ja, påminner lite om Trumps frisyr, en överkamning för att dölja tomheten.
Ha ha! Men det beror på att folk ALLTID läser det de är sämst på: ingenjörer har tummen mitt i handen, jurister vet inte skillnaden mellan rätt och fel, matematiker kan inte räkna, organisationsteoretiker saknar ledarskapsförmåga, personalvetare hatar människor, geografer saknar lokalsinne, psykologer… och ekonomer önskar att de var den rationelle economic man med fullständig information som fattar väl avvägda beslut.
+1
Nu lever vi inte i en planekonomi så ja prognosen visar sig oftast fel.
Ungefär som när förståsigpåare här orerar om domedagen, bolånetorskar och nu SNART kommer RASET.
Stefan, när tror du raset kommer? Anders Borg talade om 2018-2019 om jag minns rätt. Cornu också väl?
Historien har med all önskvärd tydlighet bevisat att det är totalt meningslöst att sia om bostadspriserna i Sverige så det avböjer jag.
Stefan Ö
Du menar att om man har planekonomi så stämmer prognoserna bra!? ;o
@connyt
Hahaha, det var en skämmig kommentar av mig, inser det nu.
Anledningen till detta är enkel. Man vill ha upp inflationsförväntningarna … Skulle man förutspå lägre räntor skulle allmänheten dra öronen åt sig. Därför måste de "spå" högre räntor oavsett vad….
Varken IMF:s eller Riksbankens "igelkottar" säger något om att de skulle vara dåliga på att förutsäga ekonomin. Felet ligger i betraktarens öga. Den som betraktar det de säger som prognoser blir naturligtvis lurad. Vad det handlar om är ju i själva verket utspel i syfte att påverka nutiden, inte prognoser om framtiden.
Tack!
Jag satt själv i tankarna att göra precis en sådan graf. Åsså gör du det åt mig! Tack Lars. =)
Alldeles fantastiskt illustrerat! Börjesson har ju en intressant teori som påminner lite om Oraklet i Matrix som inte säger sanningen till Neo utan: "She told you exactly what you needed to hear, that's all". Jag hoppas för gud skull inte det är sant – en myndighet ska berätta sanningen och inte vinkla en "för att det är det samhället behöver"!
http://www.magiskaformeln.se
En studie i uppskjutandets konst. Alla vet att den slutgiltiga kollapsen kommer närmare för varje år som går, men tills dess går de digitala sedelpressarna för högtryck. Kraschen blir bara så mycket värre när den väl kommer.