Snart är det midsommar och tidsluckan att beställa och torka färsk ved krymper snabbt. Till hösten när de flesta orutinerade kommer på att de behöver den där veden som alternativ till svindyr el kommer veden vara betydligt dyrare. Så glöm inte att beställa ved – efter midsommar kan man inte få fram ny torkad ved och om leverantörerna redan är fullbokade finns det helt enkelt ingen ved att köpa.
Vedpriserna har milt sagt rusat tillsammans med elpriserna och ska man köpa ved är det inte lika lönsamt längre.
Färdig ved för seriös edlning säljs generellt i stjälpt mått per kubikmeter, m3s, alltså i oordning. En förenklad beräkning är att en m3s björk- eller blandad lövved ger 1000 kWh effektiv värme i en modern braskamin. Vid ett vintertida elpris på 2:50 SEK inklusive skatt, moms och rörligt elnät får således inte en m3s ved kosta mer än 800:- SEK för att det ska vara lönsamt att elda om man som alternativ har en värmepump som ger 3:1 i energi. Vilket man förstås ska ha skaffat om man inte redan har det.
Värmer man dock med direktverkande el så blir veden vid sådana priser lönsam upp till 2500:- SEK per m2.
Det går att hitta leverantörer av ved i Stockholmsområdet där man kan köpa björkved för 850:- SEK per m3s om man köper 10 m3s. Annars är priserna betydligt högre, t ex 1950:- SEK för en 1.75 m3s säck eller 1 114:- SEK per m3s. Det finns säkert andra leverantörer, men jag hittar också vedpriser på 1700-2500:- SEK per m3s.
Vedleverantörerna har helt enkelt anpassat sig till elpriserna.
Hugger du egen ved måste den vara nere och på tork innan midsommar – annars blir den inte torr och mycket av energin kommer gå åt till att förånga vattnet i veden. Du måste alltså senast nu ordna färsk ved.
Till hösten kommer vedpriserna på torkad ved antagligen bli ännu högre.
Rätt förvarat – under tak eller presenning (inte på sidorna) och utan kontakt med mark, t ex på pallar som står på impregnerade syllar – så håller ved i princip hur länge som helst. Du kan alltså med fördel beställa 10 m3 direkt om du har plats att förvara detta korrekt.
Sedan bor förstås många normala villägare så att de inte får elda hur mycket som helst med ved. Räkna annars med 1-2 m3 per månad under vintern om ni ska köra braskamin istället för värme via el. Moderna kaminer har dock en ren förbränning och luktar inte, och ska knappast märkas av grannarna annat än precis när man tänder. Själva luktar det t ex inte när vi eldar med ved.
Vid korrekt förbränning är röken osynlig och består i princip bara av koldioxid och vattenånga (som är så varm att den inte syns), vilket är det som bildas vid förbränning av ved. Är förbränningen dock syrestrypt blir röken svart och om veden inte är torr blir röken vit. Vid kallt väder kan förstås röken bli vit ändå när vattenångan kondenserar, men den luktar inte.
Om grannarna klagar så har du dels idioter till grannar och dels eldar du fel eller med en omodern kamin och fuktig ved.
Lämpligt är att ved plockas in i bostaden några dagar i förväg för att det sista ska torka ut ordentligt. Vi har själva 3-6 dagars ved liggande inne i Clas Ohlsons vedställ, mitt emot kaminen för att torka extra snabbt. Antalet dagar beror på hur kallt det är ute. Är det riktigt kallt och strömavbrott kanske den veden räcker i bara två dagar, men det är tillräckligt för att driva ut eventuell ytfukt som finns i veden, t ex pga snö som blåst in under vedtaken.
Det finns i princip inget som talar för lägre elpriser i vinter än förra året. Snarare tvärt om.
Dessutom kommer det inte vara valår, så någon elpriskompensation kan ni glömma i vinter. Bloggen påtalade redan i höstas att man behöver se över lösningarna för elförbrukningen i god tid och upprepade detta nu i mars. När alla får panik framåt hösten är det för sent och leveranstiderna blir långa.
Vår kamin är en Vermont Castings Intrepid II på 7 kW vilket räcker för att värma upp våra 190 m2 isolerade hus även vid kallare än -20 grader, även om man då får elda i princip hela dygnet. Vermont Castings väljs ofta av storeldare i sådana hus som värmer med kamin, och den amerikanska kaminen är utrustad med katalytisk efterbrännkammare för renast förbränning och mycket hög energieffektivitet runt 85%. Övriga 15% värmer således skorstenen och systemeffektivitet kanske landar runt 90%.
Nu tror jag inte Intrepid II finns kvar, utan ersättaren heter nog Intrepid Flexburn. Oklart om den finns i Sverige. Importören Camina listar nu bara de större Defiant Flexburn (12.6 kW) och Encore Flexburn (10.5 kW) som modeller. Det är i mitt tycke för stort för de flestas behov och innebär att man behöver strypa förbränningen. Det är nog för vår del att temperaturen i vardagsrummet kryper upp över 30 grader när vi eldar redan med 7 kW. Fördel är att man kan använda sommarkläder även vintertid och inte heller behöver klä på sig om man ska ut på gården några minuter, utan passar på att svalka av sig.
Välj för övrigt aldrig en emaljerad kamin – emaljen kommer spricka och bli ful. Kör svart gjutjärn. Men sannolikt är det nu för sent att få kamin + skorsten installerad innan vintern, givet kötider, tillgång till material, och därtill tillstånd från kommunen. Att installera en eldstad är tillståndspliktigt och utan tillstånd gäller förstås inte dina försäkringar. Skorsten gissar jag kan kräva bygglov men det kan variera utifrån detaljplan och kommunal nitiskhet.
Även om vi numera även har luftvärmepump sedan 2019 – så jag hinner producera mer artiklar till bloggen – så värmde jag huset helt med ved och kaminen 2006 – 2019, medan elpriset sedan dess får styra. Undantaget stängda utrymmen, specifikt badrum, där det finns elgolvvärme. Jag sålde även ved 2006 – 2011 innan bloggen och böckerna drog in så pass mycket att det inte var värt timpenningen. Med dagens elpriser och tillhörande vedpriser kan man antagligen få en rätt hyfsad timpenning på vedtillverkning- och försäljning. Vi har fortfarande egen ved dock.
Att ha en kamin som alternativ uppvärmning gör dels att man kan parera elpriset, och dels är det utmärkt ur preppingperspektiv – allra helst med en gjutjärnskamin med platt topp, så den även kan användas till matlagning. Därmed kan du hålla värmen och laga mat även vid långvariga strömavbrott, samt ännu viktigare koka vatten, som därmed blir biologisk rent (men kan vara fysiskt smutsigt) och drickbart när det svalnat.
Att vi kan dricka vårt kranvatten i Sverige beror på reningsverk. Det ytvatten du kan hämta från våra sjöar och vattendrag är inte nödvändigtvis hälsosamt att dricka – kom ihåg att t ex sjöfåglar simmar på ytan. Stockholms vatten hämtas från åtta meters djup i Mälaren, och renas, och är alltså inte det ytvatten du kommer åt.
