Hem Etiketter Artiklar med etikett "löner"
Etikett:

löner

BostadEkonomiTeknik

Blandad börsfredag i Asien – större bostadsprisökningar i september än normalt – allt högre inkomster för hushållen, 3.9% realinkomstökning – AP7 har tolv AI-bubblebolag som största innehav

Ekonomi

Därför ökar din lön snabbare än medianlönen

Latest in löner

EkonomiPolitik

Blandade börser i Asien under torsdagsmorgonen – svagare krona – låg risk för inflationsspiral pga löner enligt Nordea, decennium att ta igen lönerna

av Lars Wilderang

Denna artikel innehåller betallänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat och i företaget.

Börserna går blandat i Asien under torsdagsmorgonen och med tudelningssäsongen igång kan utdelningslösa index i Sverige utsättas för press. Kronan försvagas och amerikanska räntor fortsätter uppåt. Nordea menar i en makroanalys att det är låg risk för en inflationsspiral på grund av avtalsrörelsen för årets lönehöjningar och kallar 2020-talet för ett förlorat decennium i samma slutsats som bloggen, dvs att svenskarnas realinkomster först är tillbaka runt 2030. Svenskarna har nu inflations förlorat tio års lönehöjningar och det tar ett decennium att ta igen.

En matkasse

Stockholmsbörsen fortsatte starkt uppåt med +1.60% för OMXS30 och +1.68 för OMXSPI, men den svenska kronan försvagades till 11:28 för euron, 11:33 för CHF och 10:41 för USD. Guldpriset steg något till 657:- SEK per gram.

Det börjar delas ut utdelningar i dagarna och det kommer sänka aktierkurser när de handlas utan utdelningsrätt, så börsindex som OMXS30 utan återinvestering av utdelning kan utsättas för en bokföringsmässig press.

En orsak till svagare svensk krona kan vara högre amerikanska marknadsräntor, där tvååringen fortsatte upp sex punkter till 4.08% och tioåringen tre punkter till 3.57%. De amerikanska börserna steg också och S&P-500 gick +1.42% medan Nasdaq 100 gick +1.87%. FAANGST-aktierna gick starkare än index undantaget Spotify med +1.37% och bäst gick Amazon med +3.10%.

I de asiatiska tidszonerna är dock utvecklingen blandad så här under torsdagsmorgonen.

ASX 200 +1.02%, Hang Seng +0.10%, KOSPI +0.62%, Nikkei 225 -0.80% och Straits Times -0.34%. Men ingen stor dramatik som synes.

Min huvudsakliga sparform privat och i bolaget, Lysa, har fram till månadsskiftet ett erbjudande om att du får 20% rabatt på deras egna avgift i sex månader om du tecknar dig som privatkund. Erbjudande för företagskunder finns här. Lysa har låga avgifter eftersom de återför samtlig kickback från innefattande lågavgiftsfonder till kunderna. För mig privat blir det 0.32% på investeringssparkontot och för bolaget beräknas avgiften till 0.52% för 2023, då inräknat kapitalförsäkringsavgift för företaget. Du tecknar dig för Lysa enkelt via mobilt bank-ID.

Jag ändrar nu min fördelning från konjunkturmodellens 60-40 aktier-ränta, till 80% aktier på grund av att jag anser att börstrenden nu vänt upp. Jag ska utveckla detta, men det får bli i en separat artikel till helgen. Tidshorisonten är förstås lång med 10-15 år eller fram till min pension och jag gör inga anspråk på att ha gjort rätt och uppenbarligen inte exakt på botten även om konjunkturmodellen var mer pricksäker med köp i november.

Nordea har släppt en intressant makrokommentar där man avfärdar risken för en lönedriven infaltionsspiral och konstaterar att även om fackförbunden skulle få sitt lönekrav om 4.4% så väntar ett förlorat decennium för reallönerna. Detta har bloggen påtalat många gånger tidigare och att de svenska hushållens välståndstopp blev ca 2020. Kanske är hushållen tillbaka till den nivån till 2030.

Dessutom påtalar Nordea att förhållandet mellan löner och inflation är svagt och felaktigt.

”The empirical research also suggests that inflation more often moves before wages, and that wage growth is a poor predictor of future inflation. Most studies conclude that there is little reason to believe that wage inflation causes consumer price inflation.”

Men detta har etablerats som en sanning och arbetsgivarna skriker förstås i högan sky. Värst är att facken är med på det hela och säger att de inte vill höja lönerna för att inte elda på inflationen, men de är alltså blåsta av arbetsgivarna och arbetar inte för medlemmarnas bästa.

Reallönerna är nu tillbaka på 2013 års nivåer och åtta års löneförhöjningar är nu bortkastade skriver Nordea, i min mening tack vare att facket sitter i samma båt som arbetsgivarna och tjatar om inflationsdrivande löner utan forskningsstöd.

Till 2025 kan lönerna vara tillbaka till 2017 års inflationsjusterade nivåer och 2028 kan man återhämtat det som facken förhandlat bort när man blåst sina medlemmar löntagarna. Till 2030 kan vi vara tillbaka till reallöneökningar, givet att KPI-inflationen faller tillbaka och 1.6% i historiska reallöneökningar återkommer.

Om inflationen inte återgår till önskade 2% så kommer det dock ta ännu längre tid innan löntagarnas och hushållens välstånd är återställt.

Facken och arbetstagarna borde kräva lönehöjningar över 10%, men då kanske fackpamparna inte blir inbjudna till förutsättningslösa samtal på fina middagar på något slott tillsammans med arbetsgivarna …

Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka ochminska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Denna artikel innehåller betallänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat och i företaget.

Nedanstående är innehåll från bloggens samarbetspartner Compricer.

109 kommentarer
10 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
BostadEkonomiEnergi

Stigande börser i Asien under onsdagsmorgonen – starkare krona – låga elpriser idag – SEB tror på svensk recession 2023 och högre inflation än 2022 och 9.1%

av Lars Wilderang

Börserna är stiger i Asien under morgonen, men Hong Kong har fortfarande stängt på grund av nyår. Kronan stärks och elpriserna är låga idag undantaget SE4. SEB:s nya Nordic Outlook spår recession i Sverige i år och att inflationen för 2023 blir 9.1% och högre än under 2022.

Blir mindre värda

Stockholmsbörsen backade måttligt under tisdagen och OMXS30 stängde på -0.38% medan OMXSPI nöjde sig med -0.32%. Kronan stärks vidare mot dollar, men drar med sig guldpriset ner till 631:- SEK per gram.

I USA backade börserna med ett oförändrat S&P-500 på -0.07% och Nasdaq 100 på -0.22%. Amerikanska långa räntor backade något.

I de asiatiska tidszonerna har fortfarande Kina stängt på grund av nyåret, inklusive Hong Kong. Övriga börser har dock öppet, men utvecklingen får väl sägas vara blandat positiv när Sydkorea och Singapore ska komma ikapp efter två dagars stängning.

ASX 200 -0.30%, KOSPI +1.34%, Nikkei 225 +0.35% och Straits Times +1.65%.

Elpriserna är mycket låga idag, så den som har timmätning kan passa på att ladda elbilen extra och köra alla hushålslmaskiner, samt buffra upp med högre värme inomhus. SE4 södraste Sverige får dock höga elpriser under dagen med 182 öre per kWh som högst och 96 öre i medel.

Men SE3 får ett högsta pris på 37 öre och medelpris på 27 öre. Dessa priser gäller även i SE1 och SE2. I natt var elpriset 5 öre per kWh i hela landet och det var då man laddade elbilen.

Har du dock vanligt rörligt elpris sparar du inget på att göra av med el idag – du betalar månadens medelpris ändå, utan de enda som sparar något är de som har timdebitering.

SEB släppte sin nya ponduspostulering Nordic Outlook igår. Man räknar med att inflationen fortsätter att stiga även om det i media tutas ut som att den faller. Skillnaden består i den verkliga inflationen KPI, det hushållen som belånat kollektiv faktiskt måste betala, medan media väljer att titta på KPIF som struntar i hushållens skulder.

SEB menar att KPI ökade med 8.4% på helåret 2022 och att KPI kommer öka ytterligare 9.1% år 2023. Och ändå ska inte lönerörelsen höja de svenska anställdas löner, utan för ett andra år på raken ge krafitga reallönesäkningar.

SEB:s prognos för löneökningar är 4.5% vilket för 2022 och 2023 innebär i runda slängar 15% försämrad köpkraft och välstånd för hushållen när man räknar in inflationen. En siffra som kommer ta över ett decennium att arbeta tillbaka givet fackens ovilja att kräva löneökningar.

Sverige hamnar också i en rejäl recession med -1.2% för BNP. Arbetslösheten stiger från 7.5% till 8.1% och fortsätter sedan uppåt 2024 till 8.5%. Ökningen av KPI minskar till 2.5% år 2024 enligt ponduspostuleringen, vilket alltså inte innebär att hushållens köpkraft ökar, utan att den fortsätter försvagas men bara med 2.5%.

Sveriges recession blir också bland de värsta i EU och orsaken är bostadsbubblan och hushållens skuldbubbla, där vi är bäst i klassen.

Bidragande till att BNP backar och endast ökar med 1.1% år 2024 är kollapsen för bostadsmarknaden och byggandet av bostäder. Man räknar med att det senare faller med 30% 2023 och 2024. Bostadspriserna ska dock fortfarande bara falla 20%.

SEB räknar med att styrräntan reporäntan höjs 0.50 procentenheter nu i februari och sedan ligger kvar där tills 2024, då den börjar sänkas för att nå 2.5% år 2024. Höjda bolåneräntor kommer alltså kvarstå året ut.

Nedanstående är innehåll från bloggens samarbetspartner Compricer.

56 kommentarer
13 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
EkonomiPolitik

Så stora blir Tidölagets skattesänkningar för dig – kommunerna kommer få problem

av Lars Wilderang

Med nytt år sänks skatten i alla löneintervall och exempel hittas nedan. Med sänkta skatteintäkter samtidigt som försörjningsstödet höjs med nästan 10%, löneökningar uteblir, kostnaderna ökar och ekonomin dessutom går in i recession uteblir medan skatterna sänks kommer många kommuner få ekonomiska utmaningar under året.

Deg

Tidölaget låter alla behålla några kronor mer av sina intjänade lönepengar efter skatt, mestadels via automatiska uppräkningar av brytpunkter. Störst skattesänkningar får man alltså ovan brytpunkten för statlig skatt.

Exemplen nedan är i jämna 10 000-tals kronor i månadslön och i skattetabell 32. Alla kommuner hittas inte där förstås och störst effekt på din inkomst kan en kommunal skattehöjning således ha.

Som man ser är nettoökningarna av månadslönen under en procent för inkomster under brytpunkten och runt 3% för inkomster över brytpunkten.

MånadslönSkatt 2022Nettolön 2022Skatt 2023Nettolön 2023Ökning, SEKÖkning, procent
100001322867812608740620.71%
200003852161483697163031550.96%
300006651233496493235071580.68%
400009752302489487305132650.88%
50000137043629612751372499532.63%
600001906940931176784232213913.40%
700002456945431231784682213913.06%
800003006949931286785132213912.79%
900003600054000342005580018003.33%
1000004100059000400006000010001.69%
Källor: Skattetabell 32 år 2022 och skattetabell 32 år 2023. För inkomsterna 90 000 och 100 000 används en procentomräkning med endast hela procentenheter, vilket gör att dessa kan vara missvisande då inte exakt antal kronor anges i skattetabellen. Drabbar dock ingen fattig, så bu-hu.

Samtidigt höjs de basbelopp som ligger till grund för t ex försörjningsstöd (”socialbidrag”), som är en av kommunernas största utgifter, med nästan 10%. Därmed kommer försörjningsstödet bli avsevärt dyrare för kommunerna.

Lönehöjningarna i avtalsrörelsen kommer inte kompensera för inflationen, så särskilt mycket högre intäkter får inte kommunerna den vägen. Samtidigt sänks skatten enligt ovan. Med väntad negativ BNP-tillväxt 2023 (”recession”) så kommer också skatteintäkterna minska generellt genom att aktiviteten i ekonmin backar och exempelvis fler blir av med jobben eller måste avstå lönehöjningar. Kommunernas kostnader ökar också pga inflationen, inklusive automatiska uppräkningar av upphandlade avtal med inflationens cirka 10%, höjda hyror med ca 10% av samma anledning i de fall kommunen hyr sina lokaler – en del kommuner har ju rent av tidigare sålt av sina lokaler för att istället hyra tillbaka dem och få en rejäl slant med pengar till kommunalpampens hobbyprojekt som en ishall eller vad nu ätteläggen sysslar med.

Kvar finns förstås skolan som alltid får agera budgetregulator för kommunerna sedan kommunaliseringen av skolan – före det var skolan snarare en inkomst för kommunen när kommunen hyrde ut skolorna till staten. Om inte annat kan man alltid höja internhyrorna inom kommunen med 10% och på så sätt få tillbaka pengar man formellt lägger i skolbudgeten, så det inte ska se ut som en neddragning. Även omsorgen kan alltid agera budgetregulator, men det är generellt svårare än skolan. Just det, barnomsorgen kan man också dra ner på. Det går ju alltid att ha några fler barn per förskolelärare (nä, man får inte skriva dagisfröken) i den kommunala matematiken och några månader eller år extra kö för en dagisplats drabbar ju inte kommunfullmäktige.

Men är man höginkomsttagare får man glädjas med ca 3% höjd nettolön. Slänger man på 3% lönehöjningar i avtalsrörelsen är man nästan inflationskompenserad. Men bara nästan. Värre för de som är medelinkomsttagare eller låginkomsttagare och ligger på under en procent höjd nettolön via Tidölagets skattesänkningar.

126 kommentarer
22 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Ekonomi

Konjunkturbarometern tappar ytterligare – hushållen ännu mer negativa – inflationen stannar kvar under recessionen 2023 – reallöner återställda först år 2031

av Lars Wilderang

Konjunkturinstitutet (KI) släppte både sin konjunkturbarometer och konjunkturrapport tidigt nu i december på grund av jul. Konjunkturbarometern tappar ytterligare, främst på grund av att hushållen återigen blivit rejält negativare över sin egen hushållsekonomi efter viss minskat undergångskänsla i november. Enligt KI:s prognoser stannar den höga inflationen kvar under 2023, som också blir en svensk recession. Ekonomin återhämtar sig först 2025, men det kommer ta många år innan reallönerna är tillbaka på 2021 års nivåer och först år 2031 kommer hushållen ha fått tillbaka sin köpkraft.

Konjunkturbarometern Data: KI

Konjunkturbarometern innehåller både hushållens och företagens bedömning av nuläget, samt vad de tror om situationen om ett år, så det är en kombination av nuläge och framtidsbild. Det betyder att det kan vara mer eller mindre allvarligt just nu, beroende på hur de formella och informella prognoserna hos respondenterna ser ut.

Industrin är fortfarande i högkonjunktur, liksom byggsektorn, men alla övriga är i djup lågkonjunktur, även om tjänstesektorn går lite framåt. Detaljhandeln tappar, liksom hushållen där mikroindex, dvs synen på den egna ekonomin kraschar med -7.3 till -56.4 som nog är något slags nytt rekord i dysterhet och synen på den egna ekonomin. Makroindex stiger dock med +0.9 till -22.0. Förenklat tror man att det kommer gå personligen åt helvete, men mindre åt helvete för alla andra.

KI släppte även sin rapport konjunkturläget, vilket inkluderar expertmyndighetens ponduspostulering över ekonomin fram till 2027 – den antagligen längsta ponduspostuleringen som publiceras och därav intressant även om man förstås inte kan räkna med några gråa eller svarta svanar.

Ekonomin går in i recession och backar 1.1% inflationsjusterat och KI påtalar att Sveriges ekonomi på grund av den enorma svenska skuldbubblan är sårbarare för de höjda räntorna än många andra länder. Hushållen minskar därför sin konsumtion och lågkonjunktur väntas bestå till 2025 och det är först då ekonomin återhämtat sig, dvs tre år till. Dock kommer inte de svenska reallönerna vara återhämtade ens 2027. KPI, som KI fortfarande kör med eftersom de inte använder KPIX för att slippa höja räntan, landar på 6.1% nästa år, dvs fortsatt hög inflation, men löneökningarna backar därmed realt för andra året på raken.

Från starten på 2022 till och med år 2027 kommer KPI stigit med 27.1% medan lönerna bara ökar med 22.1%. Med reallöneökningar om 1.4% om året mot slutet skulle det förenklat ta ytterligare fyra år innan hushållens köpkraft är tillbaka på 2021 års nivåer, dvs först år 2021. Men det viktiga är ju att inte begära högre löner berättar facket utan förpassa arbetstagarna till tio år av försämrad levnadsstandard. Kanske en plan för att få dem att rösta på S-blocket?

Så för en hel generation kommer den kollektiva toppen för hushållens välstånd varit år 2021. Naturligtvis varierar det per individ och individuellt hushåll, men så ser KI:s prognos ut.

Idag meddelades att arbetsgivarnas motbud mot LO-förbundens begärda 4.4% var 2.0% i lönehöjningar. KI:s prognos räknar med 3.5% i löneökningar., vilket förvisso är rätt nära mitten om 3.2% mellan de två buden. Inflationen för i år blir enligt KI 8.3% för helåret och löneökningarna 2.7%.

Lägre inflation innebär som ni vet inte att priserna backar, utan att de redan höjda priserna inte stiger lika fort. Lägre inflation ger därför inte tillbaka någon köpkraft.

Nedanstående är innehåll från bloggens samarbetspartner Compricer.

57 kommentarer
17 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
BostadEkonomi

Svensk inflation på ny årshögsta – högsta konsumentprisökningarna sedan 1991 – matpriserna upp 18% på ett år

av Lars Wilderang

Som väntat steg årstakten på konsumentprisinflationen i november och med 11.5% är det den högsta siffran sedan en enskilda månader 1990 och 1991. Annars får man gå tillbaka över 40 år till 1981 för att hitta prisökningar på denna nivån, fast nu utan den tidens reallöneökningar. Matpriserna steg med 18.1% på ett år.

KPI årstakt i procent sedan januari 1980. Data: SCB

KPI mäter en kollektiv klumpsumma av hushållens konsumtion, sänkt för att alla produkter hela tiden blir bättre och alltså billigare fast de stiger i pris, samt substituerad så att om något går upp i pris köper man något annat som inte gick upp lika mycket. En fixerad korg konsumtion som inte tar hänsyn till att din mobils kamera har högre upplösning skulle visa på betydligt högre prisökningar.

Riksbanken använder KPIF och därmed har media och beslutsfattare också gått över till detta, men KPIF skiter i att hushållen behöver betala räntor och har ändå mindre koppling till de faktiska prisökningarna än KPI.

KPIF ökade med 9.5% i årstakt, medan KPI som inkluderar stigande bolåneräntor ökade med 11.5%.

Enskilda komponenter steg förstås mer och det handlar om sådant man inte kan tacka nej till. Livsmedel steg med 18.1%. Elen steg med 36.8% och drivmedel med 23.6%.

Annat som sticker ut men man kan avstå är möbler med 20.5% prisökningar och andra inventarier och hushållsartiklar med 15.4%.

Sist vi såg så här hög KPI-ökning var 13.1% i februari 1991. Vi hade även 11.5% i september 1990, men annars landar man dryga 41 år tillbaka i tiden till augusti 1981.

Skillnaden på den tiden var dock att svenskarna hade reallöneökningar, dvs fick lönehöjningar som översteg inflationen, men idag får man inte det utan får 1-3% höjd lön. Således biter inflationen hårdare idag och ”inflationen betalar mina lån” gäller inte heller eftersom man inte via reallöneökningar får utrymme att amortera mer. Idag får hushållen istället mindre utrymme för amorteringar och inflationen ökar hushållens skulder i förhållande till sparandeutrymme. Därtill är skulderna i förhållande till inkomster mycket större idag och hävstången på de stigande räntorna blir därför extrem, jämfört med förr.

Och den som säger att 11.5% är fel och att man ska titta på KPIF är ute och cyklar. Hushållen betalar som kollektiv räntor och KPIF är bara till för att Riksbanken ska styra mot den och undvika hamna i en självförstärkande spiral. Tyvärr är media generellt okunniga och tolkar KPIF som de faktiska prisökningarna, liksom makthavarna.

Fattigpensionären som bara har råd med mat, el och boende fick givet att detta vardera är en tredjedel av utgifterna en personlig KPI på (18.1+9.8+36.8)/3=21.6% det senaste året. Generellt gäller att ju sämre din ekonomi är, desto högre är dina personliga prisökningar då det är sådant man inte kan avstå som ökar mest.

I övrigt har jag från företagare i livsmedelsbranschen att de anmält ytterligare prishöjningar på mat, som kommer i vår med ICA:s och Axfoods krav på föranmälan om prishöjningar. Det handlar om påslag på 10-20%. Sedan får vi se om ICA-handlaren absorberar en del av detta eller för allt vidare till kund.

KPIF är för övrigt över Riksbankens prognos, så räkna inte med några räntesänkningar. Snarare kan Riksbanken tvingas höja räntan ytterligare.

Nedanstående är innehåll från bloggens samarbetspartner Compricer.

68 kommentarer
14 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Nyare artiklar
Äldre artiklar