Konjunkturinstitutet (KI) släppte både sin konjunkturbarometer och konjunkturrapport tidigt nu i december på grund av jul. Konjunkturbarometern tappar ytterligare, främst på grund av att hushållen återigen blivit rejält negativare över sin egen hushållsekonomi efter viss minskat undergångskänsla i november. Enligt KI:s prognoser stannar den höga inflationen kvar under 2023, som också blir en svensk recession. Ekonomin återhämtar sig först 2025, men det kommer ta många år innan reallönerna är tillbaka på 2021 års nivåer och först år 2031 kommer hushållen ha fått tillbaka sin köpkraft.
Konjunkturbarometern innehåller både hushållens och företagens bedömning av nuläget, samt vad de tror om situationen om ett år, så det är en kombination av nuläge och framtidsbild. Det betyder att det kan vara mer eller mindre allvarligt just nu, beroende på hur de formella och informella prognoserna hos respondenterna ser ut.
Industrin är fortfarande i högkonjunktur, liksom byggsektorn, men alla övriga är i djup lågkonjunktur, även om tjänstesektorn går lite framåt. Detaljhandeln tappar, liksom hushållen där mikroindex, dvs synen på den egna ekonomin kraschar med -7.3 till -56.4 som nog är något slags nytt rekord i dysterhet och synen på den egna ekonomin. Makroindex stiger dock med +0.9 till -22.0. Förenklat tror man att det kommer gå personligen åt helvete, men mindre åt helvete för alla andra.
KI släppte även sin rapport konjunkturläget, vilket inkluderar expertmyndighetens ponduspostulering över ekonomin fram till 2027 – den antagligen längsta ponduspostuleringen som publiceras och därav intressant även om man förstås inte kan räkna med några gråa eller svarta svanar.
Ekonomin går in i recession och backar 1.1% inflationsjusterat och KI påtalar att Sveriges ekonomi på grund av den enorma svenska skuldbubblan är sårbarare för de höjda räntorna än många andra länder. Hushållen minskar därför sin konsumtion och lågkonjunktur väntas bestå till 2025 och det är först då ekonomin återhämtat sig, dvs tre år till. Dock kommer inte de svenska reallönerna vara återhämtade ens 2027. KPI, som KI fortfarande kör med eftersom de inte använder KPIX för att slippa höja räntan, landar på 6.1% nästa år, dvs fortsatt hög inflation, men löneökningarna backar därmed realt för andra året på raken.
Från starten på 2022 till och med år 2027 kommer KPI stigit med 27.1% medan lönerna bara ökar med 22.1%. Med reallöneökningar om 1.4% om året mot slutet skulle det förenklat ta ytterligare fyra år innan hushållens köpkraft är tillbaka på 2021 års nivåer, dvs först år 2021. Men det viktiga är ju att inte begära högre löner berättar facket utan förpassa arbetstagarna till tio år av försämrad levnadsstandard. Kanske en plan för att få dem att rösta på S-blocket?
Så för en hel generation kommer den kollektiva toppen för hushållens välstånd varit år 2021. Naturligtvis varierar det per individ och individuellt hushåll, men så ser KI:s prognos ut.
Idag meddelades att arbetsgivarnas motbud mot LO-förbundens begärda 4.4% var 2.0% i lönehöjningar. KI:s prognos räknar med 3.5% i löneökningar., vilket förvisso är rätt nära mitten om 3.2% mellan de två buden. Inflationen för i år blir enligt KI 8.3% för helåret och löneökningarna 2.7%.
Lägre inflation innebär som ni vet inte att priserna backar, utan att de redan höjda priserna inte stiger lika fort. Lägre inflation ger därför inte tillbaka någon köpkraft.
