Hem Etiketter Artiklar med etikett "löner"
Etikett:

löner

BostadEkonomi

Chilla i villan – det kommer vara rätt gött i villan vid 65 även om det inte känns så nu

BostadEkonomi

Positiv börsonsdag i Asien, starkare krona på stigande börs – 6% högre bostadspriser år vardera 2026 och 2027 enligt SHB

Latest in löner

Ekonomi

Börserna går blandat i Asien under fredagsmorgonen – amerikanska räntor rusar vidare, men kronan stärks – USA:s bilfack begär 40% i löneökning

av Lars Wilderang

Denna artikel innehåller reklamlänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat (reklamlänk) och för företaget (reklamlänk).Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.

Börsfallen på USA:s sänkta kreditbetyg verkar lugna ner sig lite i USA igår kväll och börserna går blandat i de asiatiska tidszonerna nu under veckans sista handelsdag. Trots att de amerikanska räntorna fortsätter rusa stärks kronan något, så man får förmoda att även de svenska räntorna stuckit iväg? USA:s bilarbetarfack kräver 40% högre lön fördelat på fyra år, plus inflationskompensering.

Bilens förlovade land

Stockholmsbörsen fortsatte falla för femte dagen på raken och OMXS30 gick -1.18% och OMXSPI -0.96%. Den svenska kronan stärks dock något till 10:67 för USD och 11:68 för EUR. Guldpriset tappar därmed något till 633:- SEK per gram. Att kronan stärks antar jag betyder att svenska marknadsräntor stigit för att göra kronan mer attraktiv, men det är bara en ponduspostulering.

I USA rusar de längsta räntorna vidare. Tioåringen slår nytt årsrekord på 4.20% efter 0.12 procentenheters höjning, och även 20-åringen och 30-åringen sticker iväg med 0.14 respektive 0.15 procentenheter till nya rekord. Korta räntor är fortsatt ganska oberörda av USA:s sänkta kreditvärdighet.

De amerikanska börserna lugnade dock ner sig lite och indexet S&P-500 gick bara -0.25% och Nasdaq 100 -0.11%. Tesla gick med +2.05% bäst bland FAANGST-aktierna och Spotify sämst med -0.74%.

I de asiatiska tidszonerna verkar det också lugna ner sig med blandade och små rörelser.

ASX 200 är i skrivande stund -0.17%, Hang Seng +0.99%, KOSPI +0.03%, Nikkei 225 -0.04% och Straits Times -0.19%. Det är ändå veckans sista handelsdag och en del ögontjänare ska därmed köpa tillbaka sina positioner inför veckoredovisning.

Fokus idag sägs vara på den amerikanska jobbrapporten, vilket därmed ger lite hopp till marknaderna. Fast kommer inte siffrorna in som önskat eller bättre kan det bli dålig stämning.

De amerikanska bilfacket UAW kräver 40% löneförhöjning i förhandlignarna med bilindustrin. Nuvarande avtal upphör den 14:e september skriver Bloomberg. Dessa löneförhöjningar är exklusive inflationskompensation, samt högre pensioner och bättre villkor för tillfälligt anställda.

Det är förstås utgångskravet i de pågående förhandlingarna och fackordföranden säger att det vore rättvist då bolagsledningar fått 40% löneförhöjningar de senaste fyra åren. GM protesterar förstås och menar att det hela skulle hota teamet.

Under tiden begär förstås inte svenska fack ens inflationskompensation utan tänker väl på teamet.

Lysa är min huvudsakliga sparform både privat (reklamlänk) via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring (reklamlänk), och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.

Nedanstående är innehåll från bloggens samarbetspartner Compricer.

29 kommentarer
14 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
BostadEkonomi

Svenska kronan faller – blandade börser inleder fredagen i Asien – rekordhöga lönehöjningar i nya Byggavtalet

av Lars Wilderang

Denna artikel innehåller betallänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat och för företaget.

Den svenska kronan faller hårt medan den kortaste amerikanska räntan når nya rekord. Börserna inleder veckans sista dag blandat i de asiatiska tidszonerna. Facket Byggnads nya Byggavtal ger rekordhöga löneökningar för en på grund av räntorna krisande bransch, men innebär fortfarande reallönesänkningar i två år.

Byggplats Göteborg

Stockholmsbörsen steg faktiskt igår med +0.96% för storbolagens OMXS30 och +1.04% för bredare OMXSPI.

Däremot faller kronan hårt och dollarn kostar nu 10:32 SEK och euron 11:28 SEK. Detta kommer utan uppgångar i de långa amerikanska räntorna, men enmånadersräntans 5.81% är ett nytt rekord för de senaste åren.

Svagare krona drar upp guldpriset något till 668:- SEK per gram.

I USA är CNN:s Fear & Greed-index tillbaka i greed så det är uppåt som gäller om man ska lita på den indikatorn.

I USA backade dock S&P-500 med -0.17-% igår men teknikbolagens Nasdaq 100 gick +0.31%. Google ledde FAANGST-aktierna med +4.38% och förlustbolaget Spotify tog kön med -0.46%.

De asiatiska tidszonerna visar på blandade börser nu under fredagsmorgonen.

Asien

ASX 200 är i skrivande stund oförändrad på -0.02% och Nikkei 225 går framåt +0.92%. Övriga Asien-index i min lista backar med Hang Seng på -0.24%, KOSPI -0.45% och Straits Times på -0.81%

Byggbranschen är som bekant hårt pressad nu när räntorna har normaliserats, även om fastighetsbranschen som alltid bygger på att köpa tillgångar för lånade pengar, skriva upp värdet på dem och belåna dem ännu mer har det ännu värre. SBB är ner drygt 90% sedan toppen, och byggde på eviga krisräntor, vilket förstås fungerade tills det inte fungerade längre. Balder är ner 63% och har existerat under typ snart 30 år i den evigt stigande fastighetsmarknaden med fallande räntor. Att lyckas i en starkt trendande marknad är en sak, värre är det att överleva när trenden vänder.

Dock lyckades Byggnads landa det nya Byggavtalet med vad man kallar “rekordhög löneökning”. Förenklat är avtalet 7.4% i höjs lön över två år. Med 10.6% i KPI-inflation senaste året och minst 2% nästa år (sannolikt högre) så får alltså byggnadsarbetarna lönesäkningar i två år. Trots detta avtal kommer de väl likt resten av svenskarna som kollektiv (du, kära läsare, är förstås alltid ett undantag) inte vara tillbaka på år 2021 års löner i köpkraft förrän framåt år 2030.

Man får också högre reseersättningar, höjda tjänstepensionsavsättningar med mera och särskitl trummas det på att man etablerar den partsgemensamma kontrollfunktionen Svensk byggkontroll som ska jaga arbetslivskriminalitet och fusk.

Det är ändå imponerande att Byggnads lyckats få till dessa lönehöjningar när branschen krisar, särskilt inom bostadbyggande. Men oavsett om man kallar det rekord så är det reallönesänkningar.

Lysa är min huvudsakliga sparform både privat via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring, och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.

Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. 

Nedanstående är innehåll från bloggens samarbetspartner Compricer.

77 kommentarer
12 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
EkonomiPolitik

Blandade börser i Asien under torsdagsmorgonen – svagare krona – låg risk för inflationsspiral pga löner enligt Nordea, decennium att ta igen lönerna

av Lars Wilderang

Denna artikel innehåller betallänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat och i företaget.

Börserna går blandat i Asien under torsdagsmorgonen och med tudelningssäsongen igång kan utdelningslösa index i Sverige utsättas för press. Kronan försvagas och amerikanska räntor fortsätter uppåt. Nordea menar i en makroanalys att det är låg risk för en inflationsspiral på grund av avtalsrörelsen för årets lönehöjningar och kallar 2020-talet för ett förlorat decennium i samma slutsats som bloggen, dvs att svenskarnas realinkomster först är tillbaka runt 2030. Svenskarna har nu inflations förlorat tio års lönehöjningar och det tar ett decennium att ta igen.

En matkasse

Stockholmsbörsen fortsatte starkt uppåt med +1.60% för OMXS30 och +1.68 för OMXSPI, men den svenska kronan försvagades till 11:28 för euron, 11:33 för CHF och 10:41 för USD. Guldpriset steg något till 657:- SEK per gram.

Det börjar delas ut utdelningar i dagarna och det kommer sänka aktierkurser när de handlas utan utdelningsrätt, så börsindex som OMXS30 utan återinvestering av utdelning kan utsättas för en bokföringsmässig press.

En orsak till svagare svensk krona kan vara högre amerikanska marknadsräntor, där tvååringen fortsatte upp sex punkter till 4.08% och tioåringen tre punkter till 3.57%. De amerikanska börserna steg också och S&P-500 gick +1.42% medan Nasdaq 100 gick +1.87%. FAANGST-aktierna gick starkare än index undantaget Spotify med +1.37% och bäst gick Amazon med +3.10%.

I de asiatiska tidszonerna är dock utvecklingen blandad så här under torsdagsmorgonen.

ASX 200 +1.02%, Hang Seng +0.10%, KOSPI +0.62%, Nikkei 225 -0.80% och Straits Times -0.34%. Men ingen stor dramatik som synes.

Min huvudsakliga sparform privat och i bolaget, Lysa, har fram till månadsskiftet ett erbjudande om att du får 20% rabatt på deras egna avgift i sex månader om du tecknar dig som privatkund. Erbjudande för företagskunder finns här. Lysa har låga avgifter eftersom de återför samtlig kickback från innefattande lågavgiftsfonder till kunderna. För mig privat blir det 0.32% på investeringssparkontot och för bolaget beräknas avgiften till 0.52% för 2023, då inräknat kapitalförsäkringsavgift för företaget. Du tecknar dig för Lysa enkelt via mobilt bank-ID.

Jag ändrar nu min fördelning från konjunkturmodellens 60-40 aktier-ränta, till 80% aktier på grund av att jag anser att börstrenden nu vänt upp. Jag ska utveckla detta, men det får bli i en separat artikel till helgen. Tidshorisonten är förstås lång med 10-15 år eller fram till min pension och jag gör inga anspråk på att ha gjort rätt och uppenbarligen inte exakt på botten även om konjunkturmodellen var mer pricksäker med köp i november.

Nordea har släppt en intressant makrokommentar där man avfärdar risken för en lönedriven infaltionsspiral och konstaterar att även om fackförbunden skulle få sitt lönekrav om 4.4% så väntar ett förlorat decennium för reallönerna. Detta har bloggen påtalat många gånger tidigare och att de svenska hushållens välståndstopp blev ca 2020. Kanske är hushållen tillbaka till den nivån till 2030.

Dessutom påtalar Nordea att förhållandet mellan löner och inflation är svagt och felaktigt.

“The empirical research also suggests that inflation more often moves before wages, and that wage growth is a poor predictor of future inflation. Most studies conclude that there is little reason to believe that wage inflation causes consumer price inflation.”

Men detta har etablerats som en sanning och arbetsgivarna skriker förstås i högan sky. Värst är att facken är med på det hela och säger att de inte vill höja lönerna för att inte elda på inflationen, men de är alltså blåsta av arbetsgivarna och arbetar inte för medlemmarnas bästa.

Reallönerna är nu tillbaka på 2013 års nivåer och åtta års löneförhöjningar är nu bortkastade skriver Nordea, i min mening tack vare att facket sitter i samma båt som arbetsgivarna och tjatar om inflationsdrivande löner utan forskningsstöd.

Till 2025 kan lönerna vara tillbaka till 2017 års inflationsjusterade nivåer och 2028 kan man återhämtat det som facken förhandlat bort när man blåst sina medlemmar löntagarna. Till 2030 kan vi vara tillbaka till reallöneökningar, givet att KPI-inflationen faller tillbaka och 1.6% i historiska reallöneökningar återkommer.

Om inflationen inte återgår till önskade 2% så kommer det dock ta ännu längre tid innan löntagarnas och hushållens välstånd är återställt.

Facken och arbetstagarna borde kräva lönehöjningar över 10%, men då kanske fackpamparna inte blir inbjudna till förutsättningslösa samtal på fina middagar på något slott tillsammans med arbetsgivarna …

Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka ochminska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Denna artikel innehåller betallänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat och i företaget.

Nedanstående är innehåll från bloggens samarbetspartner Compricer.

109 kommentarer
10 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
BostadEkonomiEnergi

Stigande börser i Asien under onsdagsmorgonen – starkare krona – låga elpriser idag – SEB tror på svensk recession 2023 och högre inflation än 2022 och 9.1%

av Lars Wilderang

Börserna är stiger i Asien under morgonen, men Hong Kong har fortfarande stängt på grund av nyår. Kronan stärks och elpriserna är låga idag undantaget SE4. SEB:s nya Nordic Outlook spår recession i Sverige i år och att inflationen för 2023 blir 9.1% och högre än under 2022.

Blir mindre värda

Stockholmsbörsen backade måttligt under tisdagen och OMXS30 stängde på -0.38% medan OMXSPI nöjde sig med -0.32%. Kronan stärks vidare mot dollar, men drar med sig guldpriset ner till 631:- SEK per gram.

I USA backade börserna med ett oförändrat S&P-500 på -0.07% och Nasdaq 100 på -0.22%. Amerikanska långa räntor backade något.

I de asiatiska tidszonerna har fortfarande Kina stängt på grund av nyåret, inklusive Hong Kong. Övriga börser har dock öppet, men utvecklingen får väl sägas vara blandat positiv när Sydkorea och Singapore ska komma ikapp efter två dagars stängning.

ASX 200 -0.30%, KOSPI +1.34%, Nikkei 225 +0.35% och Straits Times +1.65%.

Elpriserna är mycket låga idag, så den som har timmätning kan passa på att ladda elbilen extra och köra alla hushålslmaskiner, samt buffra upp med högre värme inomhus. SE4 södraste Sverige får dock höga elpriser under dagen med 182 öre per kWh som högst och 96 öre i medel.

Men SE3 får ett högsta pris på 37 öre och medelpris på 27 öre. Dessa priser gäller även i SE1 och SE2. I natt var elpriset 5 öre per kWh i hela landet och det var då man laddade elbilen.

Har du dock vanligt rörligt elpris sparar du inget på att göra av med el idag – du betalar månadens medelpris ändå, utan de enda som sparar något är de som har timdebitering.

SEB släppte sin nya ponduspostulering Nordic Outlook igår. Man räknar med att inflationen fortsätter att stiga även om det i media tutas ut som att den faller. Skillnaden består i den verkliga inflationen KPI, det hushållen som belånat kollektiv faktiskt måste betala, medan media väljer att titta på KPIF som struntar i hushållens skulder.

SEB menar att KPI ökade med 8.4% på helåret 2022 och att KPI kommer öka ytterligare 9.1% år 2023. Och ändå ska inte lönerörelsen höja de svenska anställdas löner, utan för ett andra år på raken ge krafitga reallönesäkningar.

SEB:s prognos för löneökningar är 4.5% vilket för 2022 och 2023 innebär i runda slängar 15% försämrad köpkraft och välstånd för hushållen när man räknar in inflationen. En siffra som kommer ta över ett decennium att arbeta tillbaka givet fackens ovilja att kräva löneökningar.

Sverige hamnar också i en rejäl recession med -1.2% för BNP. Arbetslösheten stiger från 7.5% till 8.1% och fortsätter sedan uppåt 2024 till 8.5%. Ökningen av KPI minskar till 2.5% år 2024 enligt ponduspostuleringen, vilket alltså inte innebär att hushållens köpkraft ökar, utan att den fortsätter försvagas men bara med 2.5%.

Sveriges recession blir också bland de värsta i EU och orsaken är bostadsbubblan och hushållens skuldbubbla, där vi är bäst i klassen.

Bidragande till att BNP backar och endast ökar med 1.1% år 2024 är kollapsen för bostadsmarknaden och byggandet av bostäder. Man räknar med att det senare faller med 30% 2023 och 2024. Bostadspriserna ska dock fortfarande bara falla 20%.

SEB räknar med att styrräntan reporäntan höjs 0.50 procentenheter nu i februari och sedan ligger kvar där tills 2024, då den börjar sänkas för att nå 2.5% år 2024. Höjda bolåneräntor kommer alltså kvarstå året ut.

Nedanstående är innehåll från bloggens samarbetspartner Compricer.

56 kommentarer
13 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
EkonomiPolitik

Så stora blir Tidölagets skattesänkningar för dig – kommunerna kommer få problem

av Lars Wilderang

Med nytt år sänks skatten i alla löneintervall och exempel hittas nedan. Med sänkta skatteintäkter samtidigt som försörjningsstödet höjs med nästan 10%, löneökningar uteblir, kostnaderna ökar och ekonomin dessutom går in i recession uteblir medan skatterna sänks kommer många kommuner få ekonomiska utmaningar under året.

Deg

Tidölaget låter alla behålla några kronor mer av sina intjänade lönepengar efter skatt, mestadels via automatiska uppräkningar av brytpunkter. Störst skattesänkningar får man alltså ovan brytpunkten för statlig skatt.

Exemplen nedan är i jämna 10 000-tals kronor i månadslön och i skattetabell 32. Alla kommuner hittas inte där förstås och störst effekt på din inkomst kan en kommunal skattehöjning således ha.

Som man ser är nettoökningarna av månadslönen under en procent för inkomster under brytpunkten och runt 3% för inkomster över brytpunkten.

MånadslönSkatt 2022Nettolön 2022Skatt 2023Nettolön 2023Ökning, SEKÖkning, procent
100001322867812608740620.71%
200003852161483697163031550.96%
300006651233496493235071580.68%
400009752302489487305132650.88%
50000137043629612751372499532.63%
600001906940931176784232213913.40%
700002456945431231784682213913.06%
800003006949931286785132213912.79%
900003600054000342005580018003.33%
1000004100059000400006000010001.69%
Källor: Skattetabell 32 år 2022 och skattetabell 32 år 2023. För inkomsterna 90 000 och 100 000 används en procentomräkning med endast hela procentenheter, vilket gör att dessa kan vara missvisande då inte exakt antal kronor anges i skattetabellen. Drabbar dock ingen fattig, så bu-hu.

Samtidigt höjs de basbelopp som ligger till grund för t ex försörjningsstöd (“socialbidrag”), som är en av kommunernas största utgifter, med nästan 10%. Därmed kommer försörjningsstödet bli avsevärt dyrare för kommunerna.

Lönehöjningarna i avtalsrörelsen kommer inte kompensera för inflationen, så särskilt mycket högre intäkter får inte kommunerna den vägen. Samtidigt sänks skatten enligt ovan. Med väntad negativ BNP-tillväxt 2023 (“recession”) så kommer också skatteintäkterna minska generellt genom att aktiviteten i ekonmin backar och exempelvis fler blir av med jobben eller måste avstå lönehöjningar. Kommunernas kostnader ökar också pga inflationen, inklusive automatiska uppräkningar av upphandlade avtal med inflationens cirka 10%, höjda hyror med ca 10% av samma anledning i de fall kommunen hyr sina lokaler – en del kommuner har ju rent av tidigare sålt av sina lokaler för att istället hyra tillbaka dem och få en rejäl slant med pengar till kommunalpampens hobbyprojekt som en ishall eller vad nu ätteläggen sysslar med.

Kvar finns förstås skolan som alltid får agera budgetregulator för kommunerna sedan kommunaliseringen av skolan – före det var skolan snarare en inkomst för kommunen när kommunen hyrde ut skolorna till staten. Om inte annat kan man alltid höja internhyrorna inom kommunen med 10% och på så sätt få tillbaka pengar man formellt lägger i skolbudgeten, så det inte ska se ut som en neddragning. Även omsorgen kan alltid agera budgetregulator, men det är generellt svårare än skolan. Just det, barnomsorgen kan man också dra ner på. Det går ju alltid att ha några fler barn per förskolelärare (nä, man får inte skriva dagisfröken) i den kommunala matematiken och några månader eller år extra kö för en dagisplats drabbar ju inte kommunfullmäktige.

Men är man höginkomsttagare får man glädjas med ca 3% höjd nettolön. Slänger man på 3% lönehöjningar i avtalsrörelsen är man nästan inflationskompenserad. Men bara nästan. Värre för de som är medelinkomsttagare eller låginkomsttagare och ligger på under en procent höjd nettolön via Tidölagets skattesänkningar.

126 kommentarer
22 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Nyare artiklar
Äldre artiklar