Riksbanken höjde sin styrränta med 0.75 procentenheter till 2.50%, men den svenska kronan har inte stärkts nämnvärt trots fallande amerikanska räntor. Stockholmsbörsen steg dock mätt i svenska kronor och i de asiatiska tidszonerna är börserna upp under fredadgsmorgonen, så veckan ser ut att bli positiv. Riksbanken räknar med recession i Sverige nästa år, fortsatt inflation runt 10%, och förväntar sig höja räntan ytterligare 0.25 procenteheter där den ska ligga kvar till och med 2025.
Stockholmsbörsen gick +0.63% för OMXS30 och +0.83% för OMXSPI på det väntade beskedet från Riksbanken om bubbelskaparen Stefan Ingves sista räntehöjning. Utfallet var alltså det väntade, men marknaderna verkar inte nöjda då kronan knappt stärkts. Dollarn kostar 10:41 SEK och euron har rent av stärkts något till 10:83. Skulle kronan stärkts och därmed reducerat de importerade prisökningarna så hade Riksbanken behövt klämma i med mer än 0.75 procentenheter, tydligen.
Guldpriset hittas på 587:- SEK per gram.
I USA gick S&P-500 +0.59% och Nasdaq 100 +0.97%. De långa amerikanska räntorna backade medan de allra kortaste löptiderna steg.
I de asiatiska tidszonerna är det idel uppåt och veckan går mot positiv om Stockholmsbörsen inte backar idag.
ASX 200 är oförändrad på -0.08% liksom Straits Times på +0.00%, men annars är Hang Seng +0.65%, KOSPI +0.96%, Nikkei 225 +0.95%.
Riksbankens ekonomiska prognos ligger på recession nästa år med -1.25% för BNP och fortsatt skyhög inflation om 9.3% för KPI under 2023, alltså hushållens verkliga kostnadsökningar istället för Riksbankens styrmål KPIF. KPIF ska landa på 5.7%, och skillnaden beror på att KPI inkluderar räntor, vilka hushållen i verkligheten behöver betala.
Styrräntan ska landa på 2.84% i kvartalsmedelvärden för 2023 – 2025, så räkna med 0.25 till 0.50 procentenheter högre ränta och att den kvarstår minst tre år.
KPI ska dock normaliseras ner mot 2.2% till 2025, men om inte löneökningarna med råge överstiger inflationen kommer alltså några tvåprocentiga lönepåslag inte ge reallönehöjningar de kommande tre åren och definitivt inte betala av två år med en KPI-inflation på runt 10% årligen och utan matchande löneökningar.
2021 kommer givet fackens ovilja att slåss för högre löner till medlemmarna kvarstå som året då svensk levnadsstandard i medel förblev högst i många år till. Kanske hela 2020-talet ut?
Nu återstår att se om man får 0.75 procentenheter högre sparränta på lönekontot med gårdagens räntebesked. Ja, jag vet, jag är en stor humorist.
87 kommentarer
Muntergök där… Blir nog mer än 0,25% räntehöjning under 2023 ska du se.
Vad kan jag säga? Jag är en kul och munter person!
Stor humor!
Du kanske borde rulla tillbaka munterheten lite. Att hela tiden vara löjligt positiv kan vara kontraproduktivt.
Bor i en BRF med hyfsat låga lån på runt 900kr/kvm, vi får en hyreshöjning på 3,5% kommande år. Företaget som sköter förvaltning hade visst föreslagit 10%…. Utöver detta beslutades om utbyggnad och renovering av balkonger där det blev ca 15% dyrare än infon vi fick då det röstades, känns inte så vältajmat.
Nu är vi två i hushållet, allt annat lika idag så ser det ut som om vi betalar typ 2 000 kr mer i ränta per månad på vårt bolån från april nästa år vilket vi nog ska klara. Kan inte låta bli att fundera över hur föreningarna med 10ggr så hög belåningsgrad som vår gör, försöker få medlemmarna att gå med på att ha 12 grader inomhus för att komma undan lindrigare?
Det beror nog lite på uppvärmning, underhåll samt energiåtgång. Nya fastigheter kompenserar på många sätt. Men visst påverkar där räntan mest. Vi ligger på 12-13k/kvm, höjning med 3% för 2023. Till stor del kompenseras ränteuppgången med att sänka amorteringen till mer normala nivåer utifrån ekonomisk plan. Ansvarsfulla föreningar har ofta olika bindningstider på föreningslånen.
Det slår nog vilt mellan BRFar. De med tomträtt åker också på ökade tomträttsavgifter/tomträttsgäld.
Sen från person till person, vissa har belånat sig hårt andra inte.
Det BRF bör slippa då många är uppkopplade mot fjärrvärme är skenande elpris, där är det husägarna som får ta smällen då tydligen bara 20% är uppkopplade.
Fjärrvärme ftw.
Absolut ftw, hörde om en förening med Gas. Nybyggt ändå. 40% höjning.
Om inte fjärrvärmen görs av spillvärme från större industrier så kan man räkna med stigande priser på även denna.
Krav på mindre sopeldning, CCS från biobränslen, stigande biobränslepriser osv osv kommer slå stenhårt. Varför skulle sådana bränslen INTE påverkas när övriga energislag mångdubblas. Energi är energi, det är bara en tröghet i övergångarna som gör att kostnaderna kommer senare.
Många husägare har goda möjligheter att påverka både förbrukning och konsumtionsmönster.
Flerfamiljshus har svårt att göra något åt värmeåtgången, frånsett individuell debitering såklart av värme och varmvatten.
Nu måste jag som gammal fysiker protestera. Olika former av energi är inte likvärdiga, eftersom entropin är olika. Du kan göra värme av el, men du kan inte göra el av värme. Sedan kanske det inte spelar någon roll för prissättningen, men det är en ekonomisk fråga.
Flerfamiljshus bör vara mer energisnåla än villor, eftersom de normalt har färre ytterväggar och yttertak per kvadratmeter bostadsyta. Individuell debitering är också problematiskt, eftersom värme kan läcka mellan lägenheter. Om någon snåljåp skulle stänga av värmen blir det i praktiken grannarna som värmer upp hans lägenhet.
Om inte fjärrvärmen görs av spillvärme från större industrier så kan man räkna med stigande priser på även denna.
Krav på mindre sopeldning, CCS från biobränslen, stigande biobränslepriser osv osv kommer slå stenhårt. Varför skulle sådana bränslen INTE påverkas när övriga energislag mångdubblas. Energi är energi, det är bara en tröghet i övergångarna som gör att kostnaderna kommer senare.
Många husägare har goda möjligheter att påverka både förbrukning och konsumtionsmönster.
Flerfamiljshus har svårt att göra något åt värmeåtgången, frånsett individuell debitering såklart av värme och varmvatten.
Jag bor i en BRF med lån på ca 7500kr/kvm och en avgift på ca 700kr/kvm. Vi får en höjning på 5% 2023, men det är den första höjningen någonsin så det kan man stå ut med. Vi har också tagit rätt stora investeringar de senaste åren. En fjärdedel av lånen är kortfristiga, så förhoppningvis kan räntan vända innan det är dags att lägga om de flesta lånen.
Torbjörn Becker är en nyliberal tyckare och direktör från handels.
Kan påminna om vad han sa innan kriget:
https://www.di.se/debatt/debatt-rysslands-verkliga-hot-fran-vast/
Slutsatsen av detta är att varken Ryssland eller Väst (och ännu mindre Ukraina) har något att vinna på en utvidgad konflikt i Ukraina. Det militära hotet som Ryssland har från Nato bleknar snabbt i jämförelse med den förödelse som ekonomiska sanktioner skulle innebära för Ryssland.
1. Ekonomin viker delvis på grund av sanktionerna som är ett nodvändigt ont. Det är i solidaritet med Ukraina vi infört sanktioner mot Ryssland.
2. Jag skulle gärna vilja se att Torbjörn Becker fick rätt snart och Ryssland fick slut på pengar. För det kan väl inte vara så att de nyliberala chockterapi-evangelisterna återigen missbedömt verkligheten?
Nyliberaler och verkligheten i samma mening? Verkligen?
Det vore ju bra om han visste vad han pratade om, ty han har ju även fått förtroendet att som ende svensk vara med och utforma CEPR:s nationalekonomiska förslag till Ukraina för det nuvarande kriget och återupbyggnaden. Hint, det viktigaste för ekonomin i krig är att inte dela ut generella bidrag och att luckra upp arbetsmarknadsregleringen. Vad är det man kallar en person som har en enda lösning på alla problem? “Fanatiker” va?
Alla vet vad 1+1 är men socialister och nyliberaler vet minsann nåt annat som vi andra inte vet.
Ja, islamister är också jättedumma. Vad det nu har med diskussionen att göra. Men det är tydligen så det funkar nu, lex Johan Pehrson: “Jag tar avstånd från A, men också B, C och D inte för att det har nåt att göra med det här men bara för att jag vill säga det”.
Han lär ju ta avstånd från minst tre punkter för att ha koll på var han befinner sig.
Ha!
Eftersom liberalerna befinner sig på ett starkt lutande plan torde två punkter räcka.
Liberalerna har nog lämnat planet så de punkter de siktar på befinner sig under dem och närmar sig i hög fart.
Det säger väl en del om Rysslands beslut, att det knappast vilar på rationell grund. I alla fall inte rationellt utifrån det vi i “väst” ser som rimliga bevekelsegrunder. Kriget är en lose-lose, för alla. Putin kanske trodde att han skulle kunna ta detta väldiga land lätt och kuva dess 40M stora befolkning. En grav missbedömning, i så fall.
Riksbankens så kallade räntevapen är lika modernt och effektivt mot inflationen som ryssarnas 70-tals-stridsvagnar mot NLAW.
Vad är ditt förslag då? Turkiet t ex provar en annan teknik och sänker räntan. Där är inflationen över 80%.
Förslaget är att Riksbanken slutar dumpa SEK på marknaden i den omfattning de gjort och självmant sänker valutan och spär på inflationen eftersom den till stor del varit importerad.
Situationen just nu är helt och hållet självförvållad.
Tack och hej, Ingves!! Håll gärna käften nu med dina pekpinnar men med ditt nya toppjobb på IMF kommer du väl peka ut Sverige som ett skräckexempel och helt ignorera din egen del i soppan.
Att RB fortsätter dumpa SEK och sänka valutan är helt sjukt men jag _tror_ just nu inte att de har så många andra alternativ. Det är för att rädda deras eget resultat som är helt kass pga den vansinniga QE som pågått alldeles för länge. Men eftersom RB inte kan gå i konkurs så kan de ju ta hur stor förlust som helst och rädda valutan. Om de vill.
–
Helt och hållet självförvållat.
Har man 80% inflation är det inte på grund av att räntan är för låg utan därför att ekonomin kollapsat och där är vi inte än
Har sett förslag om att statsbudgeten istället ska utgöra regulator, vilket jag tycker verkar intressant! Det kräver dock väldigt stor disciplin och att politikerna kan agera vuxet och sansat. Ett parlamentariskt råd skulle bestämma om budgeten ska plus eller minus kommande år/budgetperiod med hänsyn till rådande inflation, jmf. t ex överskottsmålet (som ibland också skulle kunna innebära att underskott föreslås). Regering/styrande majoritet får anpassa budget därefter. När det blir överhettat i ekonomin får regeringen dra in på t ex investeringar, transfereringar, kostnader för förvaltningen och/eller höja skatter – och vid överskott det motsatta.
I dagsläget när det gäller den del av inflationen som beror på höga energipriser så tycker jag dock det är fel att lägga ekonomin i stålbad för detta (men överhettning i ekonomin är en annan sak). Blir det brist på något, t ex pga. missväxt så blir det dyrare. Så är det bara. En brist är en brist, det går inte att komma ifrån, och denna brist måste hanteras på marknaden på något sätt. Det går inte att undvika att alla, på något sätt, blir fattigare. Jämför om det blir brist på t ex vete pga. missväxt. Då blir det dyrare, och “pengarnas” värde går ner. Detsamma hade hänt om vi handlat med guld, eller något annat som folk upplever som ett fast värde. Hade vi handlat med ett kilo ris som valuta (används i stort sett hela världen, är alltid vad det är. Ponera stabil, känd tillgång) så hade man fått betala mer ris för såväl energi nu som för vete om det blivit missväxt på det. Trots att 1kg ris fortfarande är 1kg ris.
….och enda gången vi når “inflationsmålet” är när det hastigt passeras på väg upp eller ner …är det typ en dag per 5-årsperiod vi är på 2% ?
En klocka som står still visar rätt två gånger per dygn.
En Riksbank som viftar räntan upp och ner träffar inflationsmålet två gånger per konjunkturcykel…
Det är en sak jag inte begriper, kanske någon här kan bringa lite ljus och insikt över följande:
(a) Först förorsakar staten, via olika typer av påstått goda gärningar, stora höjningar på bränsle- och elpriser. Folk får mindre att röra sig med.
(b) Detta leder till att de följande leden i konsumentkedjan höjer sina priser, såsom mat och allt som måste transporteras. Folk får ännu mindre att röra sig med.
(c) Man hävdar nu att inflationen är för stor och denna måste bemästras med att höja boendekostnaden, dvs räntan, och folk har nu ännu mindre att röra sig med.
Så (a) och (b) leder till ökad inflation, men (c) till minskad! Hur i all världen funkar detta eller är det tänkt? Tacksam för förklaring.
Det är inte höjda boendekostander som är centralt. Och ränta är ju inte heller en boende kostnad det är en kostnad för att man levt över sina tillgångar eller investerat med hävstång. Högre ränta är då tänkt att minska båda dessa beteenden och när det gäller boende kommer det antagligen mest märkas på lägre värdering då de som köper fastigheter utan hög hävstång med belåning är få. Som alltid så kommer en del att drabbas mer än andra..
Tack Dan!
Nerkokt till den hårdaste av aforismer:
Ränta är en kostnad för att man levt över sina tillgångar.
Nu skall jag ut och trycka den i fejset på alla gnällspikar.
Ha!
c) leder till minskad inflation eftersom Riksbanken definierar inflation som KPIF, som struntar i att hushållen måste betala räntor på sina lån.
Ibland glömmer de även att hushållen behöver energi och mat. Utan kärnenergin så kommer vi fram till kärninflationen ändå. Och den gick ju upp varav RB tidigare killgissning på 0.5%e inte instämde.
Jaja den stämde ju bättre än gissningen ifrån Feb -22 då prognosen var nollränta till -24, så tokigt det kan bli
Man kan väl utgå från att den triviala förklaringen inte stämmer, utan att det finns mer komplexa samband som inte låter sig beskrivas så lätt. Annars är det ju tjänstefel någonstans. Man kan också notera att RB haft fel i alla prognoser hittills. Bloggen har vid ett flertal tillfällen visat den så kallade riksigelkotten som visar RBs felprognoser.
exempelvis https://cornucopia.se/2016/07/riksbankens-nya-igelkott/
Och snart kommer man anklaga “konsumenterna”, dvs allt vanligt folk, för att låna för lite och inte hjälpa till att få igång konsumtionen.
Folk får mindre pengar att röra sig med vid räntehöjning, dvs man stryper efterfrågesidan och investeringarna sjunker. Det blir dels säkrare/”lönsammare” att ha pengar på banken (rätt blygsam “lönsamhet” men ändå) istället för att investera i reala ekonomin. Ta t ex byggbranschen som länge varit överhettad. Inte samma kalkyl att investera i nya bostäder och lokaler nu, när räntekostnaderna går upp och betalningsviljan där (eller förmågan) förväntas vika. Dessutom ska högre ränta stärka kronan, så att importen inte blir dyrare. Så ungefär lyder teorin. Men visst finns det två sidor i resonemanget. T ex har ju många företag lokaler, många har lån, de behöver väl täcka ökade kostnader och kanske höja priset. Men går det inte – pga. vikande efterfrågan och hårdare konkurrens – så måste man kapa vinster, framtida investeringar. Eller kanske gå i konkurs. Så är vi tillbaka på minskad ekonomisk aktivitet och troligen minskad inflation igen. T ex så blir folk arbetslösa, hårdare konkurrens om jobben, anställda som har jobb har färre alternativ och kräver mindre löneökning är tanken. Då har höga räntan gjort jobbet, trots allt.
Intressant nog kom PPI för oktober nu på morgonen.
Jmf septembet sjunker PPI. Även importprisindex sjunker trots försvagad krona.
18%+ i årstakt. Kallar inte det sjunker.
Jmf september i år (som jag skrev).
Får väl se hur det går framåt men då företagen inte skickat hela kostnadsökningen vidare till konsumentledet så borde det vara positivt för dem med en liten lättnad.
Gisssar att de tillfälligt låga elpriserna är huvudorsaken, men de gick över.
Bra poäng, det stämmer, finns i datat från SCB.
Åtminstonde för inhemska priser.
Frågan är om inflationen verkligen kommer hålla i sig. Ser inte riktigt vad som skulle driva vidare den. Vi har högre energipriser, men de ser ju inte ut att öka. Så när väl den effekten fortplantat sig till resten av “systemet”, så verkar det sannolikt att det kommer ett tvärstopp. Kanske deflation t.o.m.
Om man tittar på M2 så ökade trenden ganska ordentligt fr.o.m. 2020. Växten i M2 ser dock ut att ha stannat och verkar dessutom vara på väg ner. Om vi ska återgå till trenden innan 2020 i M2 ökning så borde vi hamna på ungefär 4100 miljarder idag, att jämföra med nuvarande 4900 miljarder.
Riksbanken verkar i alla fall ha bestämt sig för att M2 ska ner, så vi kan nog räkna med att styrräntan håller sig “hög” i 1-2 år. Men efter det är vi nog tillbaka på inflation kring 0:an.
Kan väl också tillägga att om utvecklingen i m M2 minskar eller står stilla så kommer det medföra en massa problem för aktörer som jobbar “på marginalen”. Alltså folk eller företag med stora lån. Detta eftersom det blir mycket dyrare att finansiera sig med lån eftersom mängden pengar som finns tillgängliga i ekonomin blir mindre. Så vi kan absolut se stora “krascher” på bostadsmarknaden och på börsen. Men man ska ju komma ihåg att priset sätts i marginalen och är inte linjärt. Om det finns 100 köpare och 101 säljare så sjunker inte priset med 1%. Om det finns 101 köpare och 100 säljare så ökar inte priset med 1%. Utslaget blir mycket större än så.
att löntagare vill ha löneökningar i nivå att kompensera för infltionen kanske? Nu verkar man ha en lite försiktigare inställning i sverige men tex Tyskland som efter sin infaltions historia varit väldigt måna om att inte ha för hög har väl lönekrav mer i linje med inflationen olika fackförbund där har väl gått ut och krävt 8-10% sen får man väl se vad det landar på.
5,5 blev det första avtalet. Plus något ettårsbelopp av något slag.
–
Inte så mycket över 4,4 hos oss (om det nu blir det).
Skulle absolut kunna hända, men det vore förödande. Inflationen vi har nu beror på att utbudet av energi har minskat. Om vi då börjar höja lönerna för att kompensera för högre energikostnader så kommer vi sätta igång en spiral av höjda löner och priser. Högre löner ger ju bara högre kostnader för företagen som måste passa vidare dessa till kunderna, alternativt gå i konkurs. Sen sitter vi där med systematisk inflation.
Så man får ju hoppas att tyskarna tar sitt förnuft till fånga. Men å andra sidan verkar Tyskland vara allt annat än förnuftigt och ansvarstagande nu för tiden…
Riksbanken kommer göra som FED förmed 6månders eftersläpning, och ser man på sjöfrakter som bulk och containrar är på samma nivå som för ett år sedan i dollar, samma med råolja, spannmål osv, den inflation vi har nu är dålig växelkurs, men då hjälper ju inte att bara höja räntan som FED med en månads eftersläpning, inflation kommer toppa 24 feb 23, man mäter bara 12 månader bakåt, vad som sker tidigare är historia och ej relevant i inflationsberäkning, i sommar kommer man hävda deflation även om priser är högre än 2021
Barnen äter mer skolmat – Har föräldrarna inte längre råd att sätta mat på bordet? oroande utveckling
https://www.aftonbladet.se/family/a/XbbX3B/elever-ater-mer-skolmat-nar-priserna-okar
Se där, det är rätt lätt att inte ta det här på allvar när man klarar sig ok.
Jag sitter och surar över min elräkning men den betalas ändå och det blir en svensk jul till sista kommatecknet.
Ibland får vi små nedslag, en var att elbolagen kopplar bort privatkunder från elnätet som inte klarar av att betala elräkningen, den här är en annan.
Det finns de som går runt med konstant ont i magen nu. Allt är relativt säger vissa, i Bangladesh har dom det sämre, men snorkallt inomhus, lätt middag och inga julklappar är inte så kul. För att inte tala om att barnen inte får träna sport och dom kanske blir mobbade i skolan för att dom inte har några av de kul prylarna. Solskenshistorier och maskrosbarn i all ära men ökar trycket på barnen ökar sannolikheten för att dom inte sköter sig i skolan och blir jobbiga.
De flesta klarar nog en gradvis ökning men nu har vi gått till kraftigt ökande allt inom ett par år och trögheten är större/längre än så hos de flesta.
“Inte längre”. På en del ställen har det varit så länge:
Snart insåg projektets aktiva att det inte räckte att ses och lira boll. Barn kom hungriga, hade inga gympaskor. Undvek att följa med på pulkautflykter vintertid eftersom familjer delade på en enda varm jacka.
Det sägs mer i artikeln men citaträtten förhindrar mig att citera hela stycket.
https://www.grundskoletidningen.se/5-2021/han-orkar-sta-kvar
Vi vet också att den här verkligheten resulterar i att en del av de här barnen kommer att mörda en jämnårig eller begå andra grova brott när de så småningom nått de övre tonåren. Men visst, DÅ ska vi låsa in dem på längre strafftid. Återigen spänner vi vagnen framför hästen.
Bra idé att dela ut gratis måltider så man får kontakt med folk. Och mat är en småutgift i sammanhanget i de här områdena.
Sedan borde man kunna dela ut gratis kläder om det nu är så att en hel familj får dela på en enda vinterjacka. En vinterjacka kan du få för 300-500 kronor i lågprisbutikerna, billigare ändå på blocket och tradera.
Man borde göra många saker, ett annat citat är nämligen:
Många lever i en falsk föreställning om att det sociala skyddsnätet fångar upp. Så är det inte längre. Välfärden har förfallit, säger Nicolas Lunabba.
Fast just att ungarna äter skolmaten är väl inte helt fel. Jag vill minnas att vi inte hade något alternativ utom att gå hungriga, så nog åt man det mesta, om än motvilligt. Utom fiskbullar och ärtor då. Fast det var ju innan den första pizzan hade introducerats i Sverige.
” Nu återstår att se om man får 0.75 procentenheter högre sparränta på lönekontot med gårdagens räntebesked. Ja, jag vet, jag är en stor humorist.”
Nåja. Sparräntor och boräntor justeras väl inför räntehöjningar i enlighet med typ 3M Stibor? Hade 2,35% sparränta hos nischbank nu innan höjningen.
Man får upp emot 3% om man binder på lite tid.
Mhm. Men rätt vågat i dessa tider. Noterar dock att Cornu skrev lönekontot. Fick man ränta på lönekontot ens på 70/80-talen?
Spelat väl ingen roll, lönekontot innehåller bara de pengar man har för månaden.
Det ökar den 25, den siste är det halverat och sedan taktar det ner till den 25 igen i takt med att man handlar den allt dyrare maten…
Ja, osäker på när det blev 0% ränta men jag har absolut haft det på mina lönekonton och är 70talist. Första lönekontot skaffades nog till sommarjobb 88 eller senast 89
Men det är väl inte vågat atr binda. Du vet precis vsd du får.
Vet du var börsen står i april?
Går det upp efter årskiftet?.
Är det en björnfälla vi ser nu?
Risken är hög att det blir en real katastrof! Men jag är ju inte riktigt i någon stay rich-fas om man säger så…
Hade ränta på lönekontot förr i tiden, ja. Togs bort någon gång efter millennieskiftet när man istället skulle börja betala för äran att få vara kund hos banken.
Japp. Kollade kontoutdrag från 1999. Räntan på lönekontot var 981215 2.25%, 990121 2.00% och 990311 1.75%. Swedbank.
fick snabbt ett mail om höjd ränta i allafall.. Gissar att det tar lite längre tid att justera sparräntor..
Lite taskigt av RB att krascha julen för alla bolånetagare.
Och elstödet kommer nästa år för att inte gå rakt in i julhandeln ?
Ingves gav till räntestock till julen iaf. Vi får se om där kan vi nåt stimulanspaket när Svantessons kärnkraft är utbyggd.
Förra gången, 2008, kraschade ekonomin när räntan gick upp över 4%, sedan paniksänktes räntan till 0.25%. Förmodligen kommer något liknande att inträffa snart
2008 var ju finanskrisen med en massa QE. Hurvida det blir exakt som då, tror jag inte. Jag tror det blir konjunkturen som fixar till räntan denna gången. Jag är inte förvånad om vi har nollränta 2024.
“Ekonomin” betyder lite olika saker beroende på perspektiv. Hushållens vardagsekonomi – shoppingvanor och liknande – har nog inte särskilt stor betydelse i det större. Att en och annan importfirma, butik eller lunchrestaurang stänger/flyttar är ganska konsekvenslöst.
Tror inte räntan sänktes 2008 primärt för att rädda bolånare utan för att rädda storbanker, pensionsfonder, försäkringsbolag och liknande? Kanske är situationen annorlunda nu – tillräckligt av bolåneobligationerna ägs av centralbanker och statliga institut som tar förlusterna? Hörde att detta typ är ungefär läget i USA … Har ingen skarp info.
2008 importerades finanskrisen. Har väldigt lite med svenska räntor att göra.
Och hur mycket mer belånade är vi idag jämfört med 2008?
50% mer belånade sedan 2012:
https://www.fi.se/contentassets/1f11d50883754a7da8c217457e154d46/den-svenska-bolanemarknaden-2021.pdf
Krascha julen? Nja, ränteökningen slår inte igenom direkt. Det sprids under 3 månader framåt.
Men visst, några kanske har 3-månadersbrytet nu kommande månadskifte och har en bank som hinner höja innan torsdag.
Uffes elbidrag hinner kanske komma tills dess. Om elbidraget baseras tidigare års förbrukning, så kan man ju minnas att det var 38 grader i poolen som nu betalar sig med bidrag.
Det är inget bidrag, det är återbäring på för höga flaskhalsavgifter till Svenska Kraftnät, kallar du skatteåterbäring oxå för bidrag
Vi kan nog vara rätt säkra på att fritidshus och större villor går ned i pris framöver, gårdar likaså.
Det nya svarta kommer bli compact living – en trebarnsfamilj i en etta när den nya elunderklassen skall anpassa sig.
Grosshandlarn säljer laddning till elmätaren och tar inte kredit.
Ja tyvärr lär trångboddhet bli norm. Och därmed kraschar även fritids-, bil-, båt- och många andra branscher. Och inte lär man köpa mycket kläder när man inte har garderobsutrymne.
Det blir i så fall låneutrymmet (också på fritidshus) som påverkar fritids-fordon men så har det nog alltid varit i cykler. Vi överlever.
Åh, Compact living som var sååååh trendigt på 90-talet! Bo i en skokartong och trava saker på hyllor längs väggarna så man ser ut som en äkta hoarder 😁 och sen är man “ute” igen när ekonomin vänder och det nya är avskalat, vitt och minimalistiskt, halvtimma rum som används för att visa hur fullständigt oberoende man är av det kapitalistiska levernet. Inredningsmagasinens fotografer dreglar *sörp* Och sen i bjärt kontrast en ny samhällsklass som vaskar skumpa, flashar dyra armbandsur och äter pizza med bladguldstopping samtidigt som de rådger sina frisörer kring vilka aktier man absolut måste köpa – eller om det tvärtom var frisörerna som stod för den finansiella rådgivningen?
Allt går i cykler. Snart blir det väl inne att ha kalendern fulltecknad igen?
Kriser går över mycket fortare än på 30 talet, snart lär börsen skena igen i USA, så fort Fed slutar höja räntan så kommer det ske, inflation är för fattiga, de rika får gratis nerskrivning av sina skulder på fast egendom som håller värdet i reala pengar, det lärde man sig i Tyskland, samma i Sverige på 90 talet med 15%ränta, det sved men blev på 30 år god affär med fast egendom, de som hyr bostad kommer alltid dra det korta stråt i längden
Det är därför storfinans damsuger marknaden på jord och skog, Bezos och Co damsuger USA, Kineser i AUS och i Sverge är det Akelius som frontman, inte för att det är speciellt lönsamt att avverka skog vart 80 år eller odla vete, utan det är det ända tillgång som inte kan tillverkas ny av
Har riksigelkotten hamnat på rygg? 🙂
Räntehöjningarna ska ge effekt på inflationen om två års sikt påstås det. Så goda nyheter, ekonomin kommer gå som tåget de närmaste åren!
För det kan ju inte vara så att riksbanken smyglåser kronan till euron, det ingår ju inte i uppdraget.
Känns som att min FIRE (om nu E för early räknas när man tänker 60) är på väg att spricka. Tänkte ju sluta som anställd vid 60, dutta lite i skogen och kanske ha något deltidsjobb ibland. Vet inte om det funkar längre. Jo, det gör det men det blir mer falukorv och mindre biff på ålderdomen.