löner

Euron stärks mot kronan medan amerikanska räntor faller. Börserna är blandade i de asiatiska tidszonerna nu under morgonen. Byggkostnadsindex har den största prisökningen i årstakt sedan 1974 och byggandet av hyresrätter kommer tvärstanna, samt kommunala skrytbyggen får se budgetrevisioner. Utan inflationskompenserade lönehöjningar riskerar byggandet stå stilla i ett decennium.

Stockholmsbörsen föll för tredje dagen på raken och OMXS30 gick -1.10% medan OMXSPI gick -1.63%. Dollarn hitta på 10:50, medan euron stärkts och nu ligger på 10:90. Guldpriset hittas på 596:- SEK per gram.

Att euron dragit iväg kan antagligen förklaras av att de amerikanska långa räntorna faller. Exempelvis är nu 10-åringen på 3.67% mot toppen för två veckor sedan på 4.22%. Dock stiger de kortaste löptiderna på några månader.

I USA föll börserna. Börsindexet Husse S&P-500 gick -0.83% och Nasse, Nasdaq 100, gick -1.45%.

örserna är blandadefortsätter i de asiatiska tidszonerna under morgonen.

ASX 200 iAustralien stiger med +0.19%, medan Hang Seng faller -1.84% i Hong Kong, KOSPI -1.13% i Sydkorea, Nikkei 225 -0.35% i Tokyo och Straits Times stiger med +0.35%.

Inflationsindikatorerna är inte bara konsumentprisindexet KPI, som tvärt emot vad media hävdar alltså steg till 10.9%i oktober, utan även producentprisindex PPI eller exempelvis byggkostnadsindex. Kostnaderna för att bygga är inte med i KPI, annat än som vad boendekostnaden är för hushållen. Inte heller hittar du spik och brädor i KPI, då att bygga hemma inte ingår i din uppgift som konsument.

SCB rapporterar att byggkostnadsindex för flerbostadshus nu ökade med 15.7% i årstakt. Det är den högsta förändringen i årstakt sedan 1974. Byggentreprenörernas kostnader ökade med 12.4% och byggherrens (=beställarens) kostnader som projektering, räntekostnader och administration ökade med 29.5%. Det som ökade mest i årstakt var armeringsstål med +44.7% följt av golvmaterial med +27.5%, medan trävaror backade med -7.4%.

Enligt insatta i bygg- och fastighetsbranschen är det nu omöjligt att bygga hyreshus, sedan regeringen också slopar stödet för att bygga hyresrätter. Hyrorna blir så höga att det inte går att hitta hyresgäster och det byggandet kommer stoppa upp helt när befintliga projekt är färdiga. Sedan kommer det bli en fördröjning innan byggandet av hyresrätter kommer igång igen.

15.7% kan också ses som indikativt, men förenklat för hur mycket dyrare det blir med offentlig sektors byggprojekt. Flerbostadshus och offentliga lokaler har mycket gemensamt gällande kostnader. Så vi får nog se olika budgetar för kommunala drömprojekt spricka framöver. Inte bara kommer bygget bli dyrare – kommunerna och staten kommer också få högre räntekostnader för finansieringen ovanpå det. 27.5% i byggherrekostnader ovan avser bara kostnader under byggperioden, inte grundfinansieringen av bygget.

Och inflation är derivatan på priserna. Inte priserna. Så även om BPI faller tillbaka till 0% om några år, så stannar de ökade kostnaderna de senaste åren kvar.

Så länge lönerna inte höjs motsvarande kommer det inte gå att bygga hyresrätter. Inte bara har kostnaderna ökat rejält, utan avkastningskraven på investeringen har också ökat med räntorna.

Ett anekdotiskt exempel på effekten av slopandet av byggstödet enligt personer med insyn var att till de gamla priserna kunde hyran på en nybyggd lägenhet 65 m2 gå från 13 000:- till 7 000:- tack vare stödet och därmed även kunna hyras ut till ungdomar (med låglönejobb). Idag skulle hyran antagligen landa uppåt 15 000 – 18 000:- per månad om man byggde till dagens priser och räntekostnader och den del av samhället som är de som primärt hyr skulle inte ha råd. Detta var ett anekdotiskt exempel från en plats i Sverige. I centrala lägen i storstäderna skulle det krävas ännu högre hyror.

En effekt av fackens vägran att begära högre löner kan alltså bli en utslagen byggsektor i många år framåt. Att med 2% i lönehöjning om året arbeta ikapp 15.7% ökade byggpriser skulle ta drygt sju år av 0% prisökningar på byggande. Tills dess kan vi glömma nya hyresrätter. I verkligheten kan effekten bli stopp för byggande i ett decennium, sett till dels att priserna kommer fortsätta stiga och dels att det är en uppstartstid på något år för nya projekt när det väl blir ekonomiskt möjligt att bygga igen.

Det samma gäller ju för övrigt även kommunernas byggande av skolor, dagis mm. Utan höjda löner blir det inte höjda skatteintäkter för kommunerna, så även offentlig service kommer väl inte byggas ut på många år än.

Men beskedet från regeringen med slopandet av byggstödet till hyresrätter är alltså att det inte behövs. Marknaden löser allt, och även en pappkartong under en bro är en bostad.